Senast publicerat
Senast publicerat:

Ulrika har gjort en lärorik resa

Ulrika Palm var tidigt säker på sin sak – hon skulle bli officer. I dag arbetar hon som skolförvaltare på Försvarsmaktens logistik- och motorskola och tar med sin kunskap i fackliga frågor i arbetet.

Cecilia Gustafsson
Thomas Harrysson
– När jag gick ut högstadiet skrev en klasskompis en hälsning till mig ”Hoppas att du målet når och i gröna kläder går, men akta dig så du ej blir kär i någon fjantig militär”. Som tur var blev jag kär i en snickare”, säger Ulrika Palm och skrattar.
Artikel från Officersförbundet.

När Ulrika som barn var med i scouterna hade hon en scoutledare som var officer. Han berättade för henne om sitt arbete och när hon senare gick i gymnasiet gjorde hon praktik på Svea Trängregemente (T 1) och Svea Artilleriregemente (A 1). Så hon visste vad hon gav sig in på när hon 1987, tre dagar efter studenten, tillsammans med tre andra tjejer ryckte in på Göta Trängregemente (T2). De var de första kvinnliga värnpliktiga på regementet och det blev mycket uppståndelse. Lokaltidningen kom dit och rapporterade. 

– Det var många som var nyfikna och ifrågasättande. Vi tjejer var förberedda och det var bara att bita ihop, men killarna var nog inte lika beredda på att möta oss tjejer och på den uppståndelse som kom med oss, säger Ulrika.

Liknande läsning:

Försvarsmakten var inte heller förberedda. Ulrika bar raggsockar och tidningspapper i sina kängor första tiden för att det inte fanns kängor i hennes storlek och de fyra tjejerna flyttades runt innan en lektionssal byggdes om till boende. 

Efter att hon muckat gick Ulrika först förberedande officerskurs (FOK) och sedan Arméns underhållsskola, vilket innebar ett års teori och ett års praktik. Hon blev anställd som fänrik och instruktör på Trängregementet i Skövde i juni 1990. 

– Jag klarade utbildningen och fick anställning. Det var hela tiden målet så det kändes verkligen som en milstolpe, säger hon. 

När hon blev anställd fanns det somliga som ansåg att kvinnor inte hade i Försvarsmakten att göra.

– Jag var van då jag var bland de första kvinnorna, men det är klart att det var jobbigt att bli ifrågasatt bara för att jag var tjej. Jag har fått skaffa skinn på näsan och bita ifrån. Det har också sporrat mig då jag tänkt att jag minsann ska visa dem att det går, säger hon.

Redan de första åren blev Ulrika fackliga engagerad och invald i den lokala fackföreningsstyrelsen. I början var hon mest med och lyssnade på styrelse- och medlemsmötena, men med tiden blev hon vald till vice ordförande och sedan ordförande. 

– När jag först blev invald i styrelsen förstod jag inte vad det var jag hade gett mig in på, men de första åren var spännande. Det fanns några riktigt gamla sluga fackrävar som lärde mig mycket. Det fackliga arbetet blev ett sätt att påverka min arbetssituation i både stort och smått. Vi var ett bra gäng förtroendevalda, säger hon.

Hon bytte pluton och inriktning till indikering sanering och brand och sedan blev hon i tur och ordning plutonchef, ställföreträdande kompanichef och sedan handledare för yngre befäl. När Arméns underhållsskola flyttade tillbaka från Halmstad till Skövde fick hon frågan om hon skulle söka en tjänst som huvudlärare i ledarskap och pedagogik på Försvarsmaktens lednings- och motorskola.

– Jag var osäker på om jag hade de rätta meriterna, men jag fick beskedet att de ville få rätt person på rätt plats och att jag fick kompetensutveckla och lösa det där med meriterna senare. Det kändes bra eftersom det var dags att prova på någonting nytt, säger hon.

Ulrika har därför samtidigt som hon arbetat läst in en kandidatexamen i pedagogik och en yrkeslärarexamen med inriktning pedagogiskt arbete. Det är mer än vad arbetsgivaren har krävt, men Ulrika tycker verkligen om att studera. I sin tjänst som huvudlärare hade hon ansvar för utbildning i ledarskap både för officerare och specialistofficerare.

– Det var en fantastisk tjänst. Jag har fått vara med de första tolv kullarna och sett hur både människor och organisationen utvecklats. Jag har dessutom själv fått läsa och kompetensutveckla mig. Det har varit roligt. Jag tycker om att tillsammans med andra få vända och vrida på saker och ting och utmanas i mitt sätt att tänka. Desto mer jag lär mig desto mer inser jag hur lite jag kan. Det ger mersmak, säger Ulrika.

Hon satt under tre år som suppleant i Officersförbundets styrelse. I dag arbetar hon inte på lokal nivå, men sitter som vice ordförande i förbundets valberedning och tar emot officersföreningarnas nomineringar till förtroendeuppdrag inför förbundsmötet var tredje år.

– Om jag är i ett sammanhang som jag trivs i tar jag gärna på mig nya arbetsuppgifter och större ansvar. Under tiden i styrelsen fick jag se det fackliga arbetet ur ett annat perspektiv, lyfta blicken lite och se och höra hur diskussionerna gick centralt. Det finns en fin gemenskap och jag har fått ett kontaktnät runtom i landet som jag uppskattar, säger hon.

Ulrika har fortsatt arbeta på Försvarsmaktens logistik- och motorskola och omgalonerades till regementsförvaltare 2017 och fick då befattningen skolförvaltare. Hon har nu ansvar för bland annat att kvalitetssäkra och utveckla skolans utbildningar. Försvarsmakten är inne i en tillväxt och det finns stora utmaningar för skolan och i just Ulrikas roll. 

– Vi ska få ut så många officerare och specialistofficerare från skolan som det bara går då det är en förutsättning för att nå Försvarsmaktens tillväxtmål. Det fackliga arbetet blir då ännu viktigare. Vi måste se till att vi växer utan att det gör för ont. Vi ska orka med. Det är inte helt lätt att hitta rätt kompentens och vi ska också ha utbildningar som passar för alla försvarsgrenar och stridskrafter och deras behov. Det är utmanande, men också stimulerande. 

FAKTA

Ulrika Palm

Ålder: 52 år. 

Fackliga uppdrag: Ledamot i OF TrängR, vice ordförande i OF TrängR, ordförande i OF TrängR, suppleant i förbundsstyrelsen, ledamot i valberedningen, vice ordförande i valberedningen 2015 -.

Bakgrund i korthet: Värnplikt 1987–88, Arméns underhållsskola, instruktör Trängregementet (T 2), Militärhögskolan Karlberg, plutonchef T 2, Krigshögsskolans Högre kurs, BA 03, stf kompanichef T2, huvudlärare i ledarskap och pedagogik FM:s logistik- och motorskola (LogS), skolförvaltare LogS 2017–.

Bor: Skövde.

Familj: Gift och två utflyttade döttrar, 24 och 22 år gamla. 

På fritiden: Tar hand om trädgården och studerar (”Om det inte varit för pandemi hade vi umgåtts mycket mer med vänner såklart”)

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Officerstidningens nyhetsbrev kommer två gånger i månaden och ger dig nyheter från Officerstidningen direkt till din inkorg.

    Jag godkänner att Officerstidningen sparar mina uppgifter.

    En ny medlemsundersökning genomförd av Novus, på ­uppdrag av Officersförbundet, visar i likhet med tidigare undersökningar på fortsatt missnöje när det gäller lön samt hög arbetsbelastning.

    Lea Lobelius
    Medlemsunedrsökning iStock-157282624

    Foto: Istock

    Resultatet bygger på 4.596 medlemssvar och visar bland annat medlemmarnas attityder till lön, utlandstjänstgöring, jämställdhet, avsteg från säkerhetsbestämmelser, ovälkommet beteende, trakasserier och upplevd diskriminering. Under maj månad genomfördes årets medlemsundersökning via ett epostutskick från analys- och undersökningsföretaget Novus. Utskicket genomförs vanligtvis vartannat år och innehåller en majoritet av samma frågor för att jämföras över tid. Årets undersökning innehöll några nya frågor om synen på utlandstjänstgöring och pension. 

    Lönerna är för låga. En majoritet av de svarande anser inte att deras lön är rimlig. Inte i förhållande till andra alternativ utanför Försvarsmakten eller i relation till ansvaret. 

    – Vi behöver bli fler yrkesofficerare. Just nu pågår ett omfattande rekryteringsarbete, men i våra tidigare medlemsundersökningar har vi sett att alldeles för många yrkesofficerare årligen överväger att lämna Försvarsmakten. Främst på grund av lön, utvecklingsmöjligheter och balans mellan arbete och fritid. Lyckas inte Försvarsmakten öka attraktiviteten i yrket och behålla alla sina yrkesofficerare så kommer det att få konsekvenser, säger Stefan Morin, förbundsordförande i Officers­förbundet. 

    En majoritet av de tillfrågade försöker aktivt påverka och höja sin lön (62 procent) vilket är en positiv ökning från tidigare år. Samtidigt är det många som svarar att de inte tror att de kan förbättra löneläget (45 procent). 8 av 10 (77 procent) upplever att de inte har en verklig möjlighet att påverka sin lön överhuvudtaget. Över tid har alltså andelen som aktivt kämpar ökat och de som känner en verklig möjlighet att kunna påverka den minskat. Bland de som försöker påverka sin lön är det vanligast att vända sig till sin närmaste chef.

    En majoritet ­försöker aktivt påverka och höja sin lön vilket är ­en positiv ökning från tidigare år.

    Var tredje medlem (33 procent) har under det senaste året funderat på att avsluta sin anställning inom Försvarsmakten, varav 10 procent av dessa aktivt sökt annat jobb eller studier. Främsta anledningen till det uppges vara lönen. För att minska risken att flera söker ­sig bort alternativt slutar inom Försvarsmakten behöver hoppet om att kunna påverka sin lön öka.

    – Officersförbundet är en viktig avtalspart för medlemmarna när det gäller lönen och behöver också kunna stötta våra medlemmar att se möjligheter till att förbättra sin lön och att se långsiktigt på yrket. Försvarsmakten behöver fylla alla skolplatser och behålla all militär personal de kan. Kostnaden för att fortsätta med stora personalsatsningar borde vara lägre än alternativet med förtidsavgångar, tomma skolplatser och ett högt vakansläge, säger ­Stefan Morin.

    Arbetsmiljön brister. 1 av 5 har tvingats till att göra avsteg från säkerhetsbestämmelser för att kunna lösa sina uppgifter (19 procent) och 1 av 10 har varit med om någon incident som kunnat orsaka allvarlig personskada eller dödsfall (12 procent). Bland de som gjort avsteg från säkerhetsbestämmelser uppger de främst att de kände sig tvingade på grund av tidsbrist (60 procent) och personalbrist (57 procent). Cirka var fjärde (26 procent) i åldern 18–34 år uppgav att de kände sig tvingad till avsteg på grund av brist på utbildning. 

    De är få som upplevt ovälkommet beteende, sexuella trakasserier eller blivit diskriminerade. Nära 9 av 10 (88 procent) uppger att de under det senaste året inte blivit utsatt för ovälkommet beteende inom Försvarsmakten. Bland de svarande har totalt 525 respondenter/medlemmar uppgett att de varit med om något ovälkommet beteende, skälet till det uppges av de flesta vara på grund av militär grad (36 procent), anställningsform eller kategori (32 procent), kön (20 procent) eller ålder (20 procent). Något fler än var tredje uppger också andra skäl likt dåligt ledarskap, avundsjuka, diskriminering eller förtal.

    – Givetvis önskar jag att ingen skulle ha utsatts för ovälkommet beteende. Fördelen med vår undersökning är att vi kan se den upplevda anledning till det ovälkomna beteendet. Det hoppas jag kan hjälpa Försvarsmakten att bättre rikta sitt fortsatta arbete i denna fråga, säger Stefan Morin.

    Utlandstjänstgöring lockar. I takt med beslutet att ansluta Sverige till NATO har utlandstjänst­göring kommit att bli ännu mer relevant. Ungefär var tredje uppger sig vara villig och den gruppen består både av medlemmar som tidigare varit utomlands och de som saknar erfarenhet. För att mätta det kommande internationella anspråken är det viktigt att tillgodose behoven för familj, lön, boende samt sysselsättning för medföljande. Bland de som inte vill genomföra utlandstjänstgöring i framtiden motiverar de sitt beslut med att det inte passar sig på grund av familj, den ersättning eller avtalet man blir erbjuden samt att man känner sig för gammal.  

    Den övergripande inställningen till en övergång till trebefälssystem är splittrad, 4 av 10 är positivt inställda (39 procent) och lika många negativa. 

    Den operativa effekten i framtiden är beroende av mer personal. Vad gäller den stora utmaningen med tillväxt de kommande åren tror nära varannan (55 procent) att de kommer påverka Försvarsmaktens operativa effekt till det bättre på lång sikt och var tredje (31 procent) till det sämre. På kort sikt tror i stället var femte (18 procent) att de kommer påverka till det bättre och 6 av 10 (63 procent) till det sämre. Medlemmarna uppger att det kommer påverkas av hög arbetsbelastning, bristande kvalité samt brist på både erfarenhet och personal. Viktigast att utöka för att öka den operativa effekten uppges vara personal. För att möjlig­göra rekrytering av fler yrkesofficerare är det viktigt med både lön (92 procent), balans mellan arbete och ­privatliv (88 procent) samt tydliga karriärvägar (83 procent).

    I medlemsundersökningen uppger varannan medlem att de haft användning och nytta av Officers­förbundet. Officerstidningen är fortsatt förbundets starkaste kommunikationskanal. I och med att 9 av 10 läser tidningen. Informationen i tidningen når ut och landar bra hos medlemmarna.

    Fakta

    Medlemsundersökningen

    Undersökningen är genomförd via webb­enkät och har skickats till 12.884 av Officersförbundets medlemmar. Antal genomförda intervjuer: 4.596. Det innebär en svarsfrekvens på 36 procent.

    Ur arkivet: