Senast publicerat
Senast publicerat:

Trångboddheten på Militärhögskolan Karlberg ökar med fler kadetter

I år har samtliga kadetter erbjudits boende på Militärhögskolan Karlbergs skolområde och det kritiserade barackboendet Tillfälligheten har avvecklats. För att bereda plats åt alla har enkelrum på Dianeberg möblerats som dubbelrum, vilket ökat trångboddheten.

Linda Sundgren
Flera av rummen i bostadskomplexet Dianeberg på Militärhögskolan Karlberg i Solna har utrustats med våningssängar för att fler kadetter ska få plats.

Foto: Niklas Englund

Kadetternas inkvartering på Militärhögskolan Karlberg, MHS Karlberg, i Solna har vållat problem under flera år. Växande kadettkullar har tvingat fram alternativa boendelösningar som barackboendet Tillfälligheten och förläggning på externt lägenhetshotell. Men efter höstens inryck kunde alla kadetter som ville bo på skolan erbjudas permanent boende inne på skolområdet.   

– Just nu har vi 534 bäddar och av dem är 530 upptagna. Antalet kadetter är egentligen något fler, men det är inte alla som väljer att bo här, säger Malin Widö, chef för skolenheten.

För att skapa fler permanenta boenden har ett antal av enkelrummen på Dianeberg gjorts om till dubbelrum. Boendeytan är oförändrad, men rummen har utrustats med våningssängar och två mindre skrivbord istället för ett stort. 

Man får aldrig någon egen tid i veckorna och det är ganska påfrestande.

– Jag uppfattar inte att kadetterna tycker att boendet är något stort problem. Under värnplikten har de bott i logementen med flera andra så att dela rum är ingen stor utmaning för dem. Det viktiga är att de har utrymme att studera och det upplever jag att de har, säger överstelöjtnant Johan Martinsson, ställföreträdande chef på MHS Karlberg. 

Liknande läsning:

Malin Widö håller med. 

– Vi har flera salar för studier på skolan som sällan är fulla. Självklart är det enklare att stänga dörren om sig och få lugn och ro när man bor själv i ett rum. Nu är det lite krångligare, men det har inte framförts några större klagomål, säger hon. 

Anna är kadett på Karlberg och läser tredje terminen på Officersprogrammet. Hon är en av dem som delar rum på Dianeberg, och hon tycker inte att det är en bra lösning. 

– Det är så uppenbart att rummen är avsedda för en person. De har ställt in våningssängar, men som kadett vill man inte sova i våningssäng. Vi har monterat isär sängarna och gjort om dem till två enkelsängar, och det har flera andra också gjort. Det blir trångt, men vi prioriterar sängarna framför utrymmet, säger Anna, som egentligen heter något annat.

Att dela rum är påfrestande ur flera aspekter, menar hon.

– Man får aldrig någon egen tid i veckorna och det är ganska påfrestande. 

När det gäller övriga boenden på Karlberg skiftar kvalitén, berättar hon.

   – Enkelrum på Dianeberg är attraktiva och rummen i Kadettflygeln är nyrenoverade så de är fräscha. I Chefsflygeln finns extra stora rum, men de är sunkigare. Sedan har vi Rukebo och där säger folk att man inte vill bo. 

Enligt skolledningen finns det en åtgärdsplan för det boendebestånd på skolområdet som är i behov av renovering. 

Officerstidningen är Officersförbundets medlemstidning och bedriver självständig journalistisk bevakning av försvars- och säkerhetsfrågor.

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Officerstidningens nyhetsbrev kommer två gånger i månaden och ger dig nyheter från Officerstidningen direkt till din inkorg.

    Jag godkänner att Officerstidningen sparar mina uppgifter.

    Försvarsgrenscheferna ska rapportera direkt till ÖB, Högkvarteret omstruktureras till en ny stab och metoderna för att leda Försvarsmakten ska förändras. Det är några av förändringarna när Försvarsmaktens centrala ledning nu ska göras om. Målet är en Natoanpassad och förenklad organisation som snabbare kan fatta beslut och bättre leda Försvarsmakten i krig.

    Josefine Owetz
    Carl-Johan Edström
    ”Vi behöver metoder där tid prioriteras på ett annat sätt före risk och ekonomi”, säger Carl-Johan Edström, chef för Försvarsstaben.

    Foto: Foto: Claudio Bresciani/TT

    Under det senaste decenniet har Försvarsmakten förändrat myndighetens centrala ledning i flera steg. Arbetet har bland annat omfattat etableringen av försvarsgrensstaber och bildandet av Försvarsstaben. Sedan Sveriges Natointräde har ytterligare anpassningar gjorts.

    Men enligt generallöjtnant Carl-Johan Edström, chef för Försvarsstaben, finns det fortfarande överlappande ledningsnivåer som riskerar att skapa avstånd mellan ÖB och kärnverksamheten. Han leder projektgruppen som arbetar med att ta fram utformningen av den nya centrala ledningen på uppdrag av ÖB.

    – Vi påbörjar nu en stor förändring av den centrala ledningen i Försvarsmakten. Det är en förändring som är nödvändig och som bygger på det försämrade omvärldsläget och på vad som krävs av en försvarsmaktsledning. Vi behöver skapa en mycket effektivare ledning.

    Förändringen genomförs i två större steg. Från den 1 januari 2027 ska arméchefen, marinchefen och flygvapenchefen bli direktrapporterande chefer till ÖB, i stället för som i dag till chefen för Försvarsstaben. Carl-Johan Edström, som själv tidigare varit flygvapenchef, beskriver förändringen som efterlängtad.

    – Det här är en viktig förändring och det har varit en stor drivkraft för mig. Vi hade egentligen kunnat göra det här tidigare, vid de första förändringarna av Högkvarteret redan 2018 och 2023, men vi valde att ta det stegvis.

    Utöver ändringen för försvarsgrenscheferna har ett arbete inletts för att Försvarsmakten ska få en mer sammanhållen styrning och ledning. Idag leder ÖB myndigheten genom Försvarsmaktens strategiska plan (FMSP), medan chefen för Försvarsstaben bland annat styr försvarsgrenarnas uppdrag och ekonomi genom Försvarsmaktens genomförandeplan (FMGP). Framöver är målet att ÖB ska kunna leda, följa upp och göra avvägningar för den samlade verksamheten utifrån en plan, istället för dagens två.

    – När försvarsgrenscheferna blir direktrapporterande chefer så blir det en plan som vi leder och följer upp på.

    Vi genomför ständig avskräckning och försvar. Det innebär att tid är en mycket viktigare faktor. Vi behöver metoder där tid prioriteras på ett annat sätt före risk och ekonomi.

    Samtidigt ska Försvarsmakten bli bättre rustad för att leda multidomäna operationer och verka tillsammans med allierade i Nato.

    – Vi sitter i en organisation som metodmässigt och organisatoriskt har en tyngdpunkt mot myndighetsledning och förvaltning och är ganska svag på central ledning och försvarsoperationer, säger Carl-Johan Edström.

    Förändringen handlar också om själva metoden för att leda Försvarsmakten. Beslut ska kunna fattas snabbare och mer decentraliserat, och ledningen ska kunna hantera både grundberedskap och högre beredskapslägen.

    – Vi genomför ständig avskräckning och försvar. Det innebär att tid är en mycket viktigare faktor. Vi behöver metoder där tid prioriteras på ett annat sätt före risk och ekonomi.

    Nästa stora steg tas den 1 januari 2028. Då ska ÖB börja leda Försvarsmakten enligt den nya metoden samtidigt som Högkvarteret omstruktureras till en ny stab. Exakt hur den ska se ut är ännu inte bestämt, men Försvarsstaben, Operationsledningen, Militära underrättelse- och säkerhetstjänsten och Högkvarterets stab ska organiseras i en struktur anpassad både för svenska förhållanden och Nato.

    – Vi kommer att börja jobba med det i höst och bestämma oss våren 2027 för att sedan, med hjälp av arbetstagarorganisationerna, bemanna organisationen.

    Nya Högkvarteret

    I mars blev det klart att Högkvarteret om några år kommer att flytta till en fastighet i Frösundavik i Solna. HKV:s lokaler på Lidingövägen är i behov av renovering.

    Foto: Fastighets AB Solna Haga

    Sveriges Natointräde påverkar både organisationen och hur Försvarsmakten ska arbeta. Metoder, teknik och ledningssystem måste fungera såväl nationellt som tillsammans med andra allierade, förklarar Carl-Johan Edström.

    – Allting vi gör i den här förändringsledningen måste vara interoperabelt. Det måste fungera både nationellt och som en allierad.

    I arbetet studerar projektgruppen också hur andra länder organiserar sina högkvarter. Bland annat görs besök i de nordiska länderna, andra Natoländer och Ukraina.

    – Vi kommer inte hitta att ”det där är modellen som vi vill gå mot”. Vi kommer att titta på alla och försöka förstå fördelar och nackdelar och hur vi kan applicera det så bra som möjligt för oss själva, säger Carl-Johan Edström.

    Digitalisering är också en viktig del av arbetet, både för myndighetsledningen och för möjligheten att leda operationer och dela information och lägesbilder. Ambitionen är bland annat att minska administrationen och ge personalen mer tid för exempelvis beslutsfattande.

    – Vi står i ett skifte där den digitala möjligheten att påverka hur man leder Försvarsmakten är massiv. Vi har redan testat AI-modeller inom delar av Försvarsstaben och Högkvarteret med goda resultat.

    På sikt ser Carl-Johan Edström samtidigt ett behov av att få ut fler officerare från staberna till förbanden.

    – Vi är generellt för stora i staberna. Om digitaliseringen och möjligheten att leda på ett effektivare sätt innebär att vi kan få ut fler officerare i verksamheten så är det bara bra.

    Omorganisationen ska genomföras inom nuvarande ekonomiska och personella ramar. Samtidigt ska personalens kompetens utvecklas och anpassas efter nya ledningens behov.

    – Ingen kommer att förlora sitt jobb, men det är inte säkert att den exakta arbetsuppgift man har idag finns i organisationen den 1 januari 2028. Men vi har fantastisk personal som vi vet att vi kommer att kunna kompetensutveckla.

    Ur arkivet: