Helikopterflottiljen, Linköping. Scenario: En robotattack har utförts mot Helikopterflottiljen och på platsen finns ett hundratal skadade och döda.
Momentet vid Malmens flygplats utspelar sig under övningen Aurora 23. Flottiljen har utsatts för en simulerad attack och räddningsarbetet sker i samverkan med civila myndigheter.
– Vi behöver kunna möta en sådan hotbild. För att kunna lösa det, då gör vi det tillsammans med andra. Det är en viktig del i totalförsvaret, sa Mats Antonson, chef för Helikopterflottiljen i en intervju med SVT Nyheter Öst inför övningen.
I scenariot som övades har attacken har orsakat stor skadegörelse och det finns stor risk för ett andra anfall särskilt riktat mot sjukvårdarna som arbetar för att rädda liv och frakta bort skadade från området.
Först på platsen är hemvärnets sjukvårdare, och de arbetar mot klockan där de gör en första bedömning av de skadade, utför direkt livräddande åtgärder som att stoppa blödningar och fria andningsvägar.
Redan på plats gör hemvärnets sjukvårdare en triagering, prioriteringar efter behovet av sjukvård bland patienterna, för att så många soldater som möjligt ska räddas.
Snart kommer även sjukvårdare från Helikopterflottiljen och regionen och allt eftersom anländer de civila myndigheterna. Personal från räddningstjänsten skär loss skadade som fastnat i bilvrak och mellan betongblock, polisen dirigerar trafiken så att Försvarsmaktens transporter som snart är på plats kan frakta bort de skadade till uppsamlingsplatsen en bit ifrån området.
» Vi behöver öva mer för att förstå varandra, Försvarsmakten och de civila instanserna behöver helt enkelt lära sig att prata varandras språk. «
Det går fort och övningen flyter på bra. Nästan för bra, menar läkaren Fredrik Bäckström, som konstaterar att de skadade har fraktats bort innan ens Försvarsmakten hunnit fram.
Inne i sjukvårdstälten är det 25 grader varmt. Här jobbar Försvarsmaktens sjukvårdare och läkare för högtryck för att fortsätta rädda liv. Också här genomförs triagering där de skadade som kan sitta och de som ligger på bårar förses med triageringskort innan de fraktas vidare till nästa instans: Regionens sjukhus.
Efter övningen kunde övningsledaren fanjunkare Mattias Magnusson, Luftstridsskolan, konstatera att det gick bra, även om det finns vissa utmaningar att hantera, och att liknande övningar behöver genomföras också i framtiden.
– Vi behöver öva mer för att förstå varandra, Försvarsmakten och de civila instanserna behöver helt enkelt lära sig att prata varandras språk. Så det finns utmaningar kvar att hantera, säger Mattias Magnusson.
