Officersprogrammet är i grund och botten en förmånlig utbildning. Kadetter erhåller fritt boende, kost, kurslitteratur, resor och utrustning plus en skattefri ersättning om 4500 kr/månaden. Dessutom beviljar Försäkringskassan bostadsbidrag för de som studerar till officer, vilket oftast täcker hela hyran för de som redan har eget boende. Detta gör att kadetter varken behöver eller får ansöka om CSN-lån, med decennier av studieskulder efter examen. På det hela taget medger detta sannolikt en ekonomisk situation långt bättre än de flesta civila studenter som själva får stå för samtliga omkringkostnader kopplade till sin utbildning.
Med detta sagt, vad finns det då att anmärka på gällande förmånerna? Svaret på denna fråga är att det i längden handlar om Försvarsmaktens operativa förmåga; vår yttersta garant för Sveriges självständighet och demokrati. Det kan låta högtravande, och resonemanget riskerar säkerligen att sticka i ett och annat öga hos studenter på civila akademiska lärosäten runtom i landet, men faktum är att det måste göras mer för att öka attraktionskraften till Officersprogrammet och därmed kunna utexaminera fler dugliga officerare som kan axla den stora omställning Försvarsmakten står inför det kommande årtiondet. Där är ersättningen under utbildning en mindre, men än så viktig del.
» Kadetter på Officersprogrammet har således den lägsta ekonomiska ersättningen bland de som genomgår utbildning i Försvarsmakten. «
Kadetter på specialistofficersutbildningen, reservofficersutbildningen och de med en akademisk examen som läser särskild officersutbildning erhåller en grundlön under sin utbildning. Kadetter på Officersprogrammet har således den lägsta ekonomiska ersättningen bland de som genomgår utbildning i Försvarsmakten, lägre än värnpliktiga om man räknar med den utbildningspremie som kadetter inte erhåller.
Även om en höjd ersättning studerande på Officersprogrammet inte löser alla problem med rekryteringen så skulle detta förhoppningsvis undanröja en del tvivel inför att söka och läsa klart utbildningen av rent ekonomiska skäl. De som redan etablerat familj eller har andra åtaganden privat får goda förutsättningar att påbörja och slutföra utbildningen.
Om du vill utbilda dig till officer men kanske samtidigt har bostadsrätt, villa, bil, barn och samboende partner går kalkylen med 4 500 kr/månaden sällan ihop. Vi riskerar helt enkelt att förlora individer som annars hade kunnat bli dugliga officerare.
Med bakgrund i det senaste försvarsbeslutet kommer ett antal nya förbandsorter att etableras. Flera, exempelvis K 4 i Arvidsjaur, Amf 4 i Göteborg och F 16 i Uppsala har redan haft sina invigningsceremonier. Antalet värnpliktiga kommer med detta successivt också öka markant under kommande år. Det är naturligtvis oerhört glädjande att vi får en stärkt krigsorganisation och ett mer robust försvar. En Försvarsmakt i tillväxt är också den Försvarsmakt vi som nyutexaminerade officerare kommer att kliva ut i. Det är en spännande och hoppfull tid.
» Justeringar i den ekonomiska ersättningen på Officersprogrammet skulle skapa incitament för ett ökat antal sökande «
Samtidigt är den fråga som ofta uppkommer den uppenbara: hur ska det gå ihop med personalförsörjningen? Varifrån ska vi få tag i befäl, instruktörer, stabspersonal, kompanichefer och plutonchefer för att bemanna den nya försvarsorganisationen? Många av dessa framtida chefer är de som just nu och kommande år utbildas på Militärhögskolan Karlberg. Det råder i nuvarande organisation redan brist på officerare, och det har vid flertalet tillfällen flaggats för att detta i det långa loppet riskerar påverka vår operativa förmåga. Antalet ansökningar till Officersprogrammet har de senaste 2 åren dock ökat stadigt till rekordnivåer. Detta är också glädjande, men det räcker tyvärr inte. Många i övrigt lämpliga individer avstår från att söka, tackar nej eller hoppar av utbildningen.
Med individer som avstår från att söka eller hoppar av så är den givna konsekvensen också att färre officerare examineras som bidrar till att stärka organisationen. Den oundvikliga konsekvensen av detta är att vår operativa förmåga nedgår när behovet av officerare ute på förbandet inte uppfylls.
Justeringar i den ekonomiska ersättningen på Officersprogrammet skulle skapa incitament för ett ökat antal sökande, ökat antal individer som fullföljer utbildningen samt ökad ekonomisk stabilitet för kadetter och därmed fler officerare som kliver ut redo att möta personalbehoven i dagens och morgondagens växande försvarsmakt.
Vad skulle då en ökad ersättning för kadetter innebära? Det finns flera gångbara lösningar:
Ett: det sker en harmonisering med ersättningssystemet för specialist- och reservofficersutbildningen
Två: En ren höjning av den nuvarande dagersättningen om 140 kr per dag är också ett gångbart alternativ.
Tre: Ersättningen för officersaspiranter fixeras mot och likställs med grundlönen för anställda soldater och sjömän. Detta är praktiska förslag på lösningar, men exakt i vilken omfattning och på vilket sätt en justering genomförs lämnar jag dock till vidare debatt.
Det som dock är säkert är att ersättningen för officersaspiranter, som regleras i Officersförordningen, börjar få ett stort antal år på nacken och bör ses över.
Avslutningsvis ställer jag mig tre frågor; är det rimligt att kadetter på Officersprogrammet, som står på tröskeln till att anställas i Försvarsmakten som officerare, skall ha lägre ersättning än värnpliktiga? Vilka principiella hinder finns för att höja ersättningen för kadetter på Officersprogrammet? Hur ser Försvarsmakten på frågan?
Personalen är Försvarsmaktens i särklass viktigaste resurs. Låt därför inte låg ersättning bli ett hinder för ökad officersrekrytering. Vi har redan tillräckligt med utmaningar kopplat till personalförsörjning. Inte minst lönebilden som väntar efter utbildningen.
