Senast publicerat
Senast publicerat:

Nya paradhjälmar till beridna vaktparaden tidigast nästa år

Försvarsmakten hann inte ta fram nya säkerhetsgodkända paradhjälmar till starten av årets beridna vaktparad. Paradsäsongen till häst kommer därför att ske med vanliga ridhjälmar. Men en ny paradhjälm för ryttare har utvecklats och förhoppningen är att den ska kunna tas i bruk 2025.

Redaktionen
Digitalt skapade bilder av de två modeller av nya paradridhjälmar som Försvarsmakten nu går vidare med. I slutändan ska endast en av de båda hjälmmodellerna tillverkas och användas. Digital bild: Svekon/Försvarsmakten

En ridolycka på slottsbacken där en musiker ur Livgardets dragonmusikkår föll av en häst och tappade sin paradhjälm, ledde fram till en anmälan till Arbetsmiljöverket. I början av juli förra året meddelade myndigheten att man övervägde förbjuda ridning med paradhjälmar, eftersom hjälmarna inte uppfyller ställda säkerhetskrav. Försvarsmakten reagerade med att stoppa användningen av paradhjälmar till häst och ersatte dem med vanliga ridhjälmar i väntan på att säkra paradhjälmar tagits fram.

I en intervju med Officerstidningen uppgav dåvarande regementschefen för Livgardet att ambitionen var att ha en ny paradhjälm redo att användas till starten av årets säsong av beridna vaktparaden, men så blev inte fallet. Enligt major Hans Augustin, regementsceremoniofficer vid Livgardet, beror det på att den ursprungliga lösningen var mer komplex än förväntat.

– Från början tittade vi på möjligheten att ta en befintlig ridhjälm och bygga om till en paradhjälm med plym och pik, men det blev inte bra. Istället har vi tagit fram en helt egen produkt som Försvarsmakten äger designen och konstruktionen till, säger Hans Augustin.

» I stället har vi tagit fram en helt egen produkt som Försvarsmakten äger designen och konstruktionen till «

Den nya hjälmen är snarlik den gamla med plym, pik och märken. Enligt Augustin kommer märkena gå att flytta mellan hjälmarna, möjligen med magneter. Därmed ska kostnaden hållas nere i samband med att hjälmar byts ut.

– En komplett hjälm kommer förmodligen att kosta runt 20 000 kronor med märken och allt. Men enbart hjälmen beräknas hamna på runt 5 000 kronor, säger han.

Hjälmen har tagits fram i ett samarbete mellan Försvarsmakten och företaget Svecon. Nu letar man efter en tillverkare till den nya hjälmmodellen och förhoppningen är att kunna ta hjälmarna i bruk i början av paradsäsongen 2025.

En prototyp av den nya hjälmen har presenterats för berörd personal vid Livgardet, och enligt Hans Augustin har responsen varit odelat positiv.

Liknande läsning:

– Mottagandet har varit överväldigande positivt. Det har nog funnits en rädsla att de nya hjälmarna ska bli något helt annat än de gamla, men så är det inte. Enda skillnaden är att de nya är lite större och att det tillförts ett nackband som förmodligen kommer att vara synligt.

Vad tycker du själv om den nya hjälmen? Är du nöjd?

– Ja, det här är en hjälm jag kan stå för. Jag skulle kunna hoppa upp på en häst i vaktparaden vilken dag som helst med den här hjälmen utan att skämmas, säger Hans Augustin.

Officerstidningen är Officersförbundets medlemstidning och bedriver självständig journalistisk bevakning av försvars- och säkerhetsfrågor.

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Officerstidningens nyhetsbrev kommer två gånger i månaden och ger dig nyheter från Officerstidningen direkt till din inkorg.

    Jag godkänner att Officerstidningen sparar mina uppgifter.

    Försvarsgrenscheferna ska rapportera direkt till ÖB, Högkvarteret omstruktureras till en ny stab och metoderna för att leda Försvarsmakten ska förändras. Det är några av förändringarna när Försvarsmaktens centrala ledning nu ska göras om. Målet är en Natoanpassad och förenklad organisation som snabbare kan fatta beslut och bättre leda Försvarsmakten i krig.

    Josefine Owetz
    Carl-Johan Edström
    ”Vi behöver metoder där tid prioriteras på ett annat sätt före risk och ekonomi”, säger Carl-Johan Edström, chef för Försvarsstaben.

    Foto: Foto: Claudio Bresciani/TT

    Under det senaste decenniet har Försvarsmakten förändrat myndighetens centrala ledning i flera steg. Arbetet har bland annat omfattat etableringen av försvarsgrensstaber och bildandet av Försvarsstaben. Sedan Sveriges Natointräde har ytterligare anpassningar gjorts.

    Men enligt generallöjtnant Carl-Johan Edström, chef för Försvarsstaben, finns det fortfarande överlappande ledningsnivåer som riskerar att skapa avstånd mellan ÖB och kärnverksamheten. Han leder projektgruppen som arbetar med att ta fram utformningen av den nya centrala ledningen på uppdrag av ÖB.

    – Vi påbörjar nu en stor förändring av den centrala ledningen i Försvarsmakten. Det är en förändring som är nödvändig och som bygger på det försämrade omvärldsläget och på vad som krävs av en försvarsmaktsledning. Vi behöver skapa en mycket effektivare ledning.

    Förändringen genomförs i två större steg. Från den 1 januari 2027 ska arméchefen, marinchefen och flygvapenchefen bli direktrapporterande chefer till ÖB, i stället för som i dag till chefen för Försvarsstaben. Carl-Johan Edström, som själv tidigare varit flygvapenchef, beskriver förändringen som efterlängtad.

    – Det här är en viktig förändring och det har varit en stor drivkraft för mig. Vi hade egentligen kunnat göra det här tidigare, vid de första förändringarna av Högkvarteret redan 2018 och 2023, men vi valde att ta det stegvis.

    Utöver ändringen för försvarsgrenscheferna har ett arbete inletts för att Försvarsmakten ska få en mer sammanhållen styrning och ledning. Idag leder ÖB myndigheten genom Försvarsmaktens strategiska plan (FMSP), medan chefen för Försvarsstaben bland annat styr försvarsgrenarnas uppdrag och ekonomi genom Försvarsmaktens genomförandeplan (FMGP). Framöver är målet att ÖB ska kunna leda, följa upp och göra avvägningar för den samlade verksamheten utifrån en plan, istället för dagens två.

    – När försvarsgrenscheferna blir direktrapporterande chefer så blir det en plan som vi leder och följer upp på.

    Vi genomför ständig avskräckning och försvar. Det innebär att tid är en mycket viktigare faktor. Vi behöver metoder där tid prioriteras på ett annat sätt före risk och ekonomi.

    Samtidigt ska Försvarsmakten bli bättre rustad för att leda multidomäna operationer och verka tillsammans med allierade i Nato.

    – Vi sitter i en organisation som metodmässigt och organisatoriskt har en tyngdpunkt mot myndighetsledning och förvaltning och är ganska svag på central ledning och försvarsoperationer, säger Carl-Johan Edström.

    Förändringen handlar också om själva metoden för att leda Försvarsmakten. Beslut ska kunna fattas snabbare och mer decentraliserat, och ledningen ska kunna hantera både grundberedskap och högre beredskapslägen.

    – Vi genomför ständig avskräckning och försvar. Det innebär att tid är en mycket viktigare faktor. Vi behöver metoder där tid prioriteras på ett annat sätt före risk och ekonomi.

    Nästa stora steg tas den 1 januari 2028. Då ska ÖB börja leda Försvarsmakten enligt den nya metoden samtidigt som Högkvarteret omstruktureras till en ny stab. Exakt hur den ska se ut är ännu inte bestämt, men Försvarsstaben, Operationsledningen, Militära underrättelse- och säkerhetstjänsten och Högkvarterets stab ska organiseras i en struktur anpassad både för svenska förhållanden och Nato.

    – Vi kommer att börja jobba med det i höst och bestämma oss våren 2027 för att sedan, med hjälp av arbetstagarorganisationerna, bemanna organisationen.

    Nya Högkvarteret

    I mars blev det klart att Högkvarteret om några år kommer att flytta till en fastighet i Frösundavik i Solna. HKV:s lokaler på Lidingövägen är i behov av renovering.

    Foto: Fastighets AB Solna Haga

    Sveriges Natointräde påverkar både organisationen och hur Försvarsmakten ska arbeta. Metoder, teknik och ledningssystem måste fungera såväl nationellt som tillsammans med andra allierade, förklarar Carl-Johan Edström.

    – Allting vi gör i den här förändringsledningen måste vara interoperabelt. Det måste fungera både nationellt och som en allierad.

    I arbetet studerar projektgruppen också hur andra länder organiserar sina högkvarter. Bland annat görs besök i de nordiska länderna, andra Natoländer och Ukraina.

    – Vi kommer inte hitta att ”det där är modellen som vi vill gå mot”. Vi kommer att titta på alla och försöka förstå fördelar och nackdelar och hur vi kan applicera det så bra som möjligt för oss själva, säger Carl-Johan Edström.

    Digitalisering är också en viktig del av arbetet, både för myndighetsledningen och för möjligheten att leda operationer och dela information och lägesbilder. Ambitionen är bland annat att minska administrationen och ge personalen mer tid för exempelvis beslutsfattande.

    – Vi står i ett skifte där den digitala möjligheten att påverka hur man leder Försvarsmakten är massiv. Vi har redan testat AI-modeller inom delar av Försvarsstaben och Högkvarteret med goda resultat.

    På sikt ser Carl-Johan Edström samtidigt ett behov av att få ut fler officerare från staberna till förbanden.

    – Vi är generellt för stora i staberna. Om digitaliseringen och möjligheten att leda på ett effektivare sätt innebär att vi kan få ut fler officerare i verksamheten så är det bara bra.

    Omorganisationen ska genomföras inom nuvarande ekonomiska och personella ramar. Samtidigt ska personalens kompetens utvecklas och anpassas efter nya ledningens behov.

    – Ingen kommer att förlora sitt jobb, men det är inte säkert att den exakta arbetsuppgift man har idag finns i organisationen den 1 januari 2028. Men vi har fantastisk personal som vi vet att vi kommer att kunna kompetensutveckla.

    Ur arkivet: