Sverige kommer att få en ny civil underrättelsemyndighet. Annika Brändström, som till vardags är biträdande nationell säkerhetsrådgivare, har utsetts till särskild utredare. Hon har fått i uppdrag att förbereda och genomföra bildandet av en ny civil utrikesunderrättelsetjänst. Den nya myndigheten ska vara på plats den 1 januari 2027, enligt ett pressmeddelande från regeringen den 27 oktober.
Förslaget bygger på den underrättelseutredning som i somras presenterades av förre stats- och utrikesministern Carl Bildt (M), där han föreslår att delar av den militära underrättelsetjänsten flyttas från Försvarsmakten till en civil myndighet under regeringen.
Idag ansvarar Säkerhetspolisen och Militära underrättelse- och säkerhetstjänsten, Must, för underrättelsearbetet. Bildts utredning lyfter hur man framgångsrikt bevakar Sveriges närområde, men pekar samtidigt på brister vad gäller utländska förhållanden och lyfter Musts felbedömning inför Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina. Utredningen beskriver det som ett systemfel som kräver omorganisation för att i framtiden kunna möta regeringens underrättelsebehov.
Utredningen föreslår att Försvarsmakten ska ha kvar en del av underrättelsetjänsten, helt inriktad på militära behov och på samarbeten med andra länders militära underrättelsetjänster.
Försvarsmakten är i sitt remissvar positiv till flera delar av förslaget, såsom att ta fram en nationell underrättelsestrategi, stärka samverkan och utbildning. Men myndigheten varnar för allvarliga konsekvenser om centrala delar av den militära underrättelseverksamheten förs över till en ny myndighet.
I remissvaret understryker myndigheten att inre och yttre hot idag är tätt sammanlänkade och att teknikutvecklingen suddar ut traditionella distinktioner mellan taktiska, operativa och strategiska underrättelser – något som ställer krav på att ”inhämtning, bearbetning och analys behöver bli alltmer integrerade, vilket i förlängningen ställer ökade krav på närhet mellan funktioner inom underrättelseprocessen”.
Den samlade kompetensen inom Must är unik och måste tas tillvara för att långsiktigt kunna upprätthålla operativ förmåga
En splittring riskerar, enligt Försvarsmakten, att försena beslutsvägar och myndigheten betonar att resurser som lyfts ut är nödvändiga att bygga upp på nytt för den operativa verksamheten som ibland bedrivs under ”extremt snabba tidsförhållanden”.
Ekonomin är en annan tung invändning. Om den nya underrättelsetjänsten blir en civil myndighet kan dess verksamhet falla utanför Natos definition av militära försvarsutgifter och definition av vad som kan ingå inom ramen för 3,5 procent av BNP.
Försvarsmakten lyfter även att en överföring av underrättelseförmågor till civil myndighet riskerar att påverka personalförsörjningen. Myndigheten understryker att ”den samlade kompetensen inom Must är unik och måste tas tillvara för att långsiktigt kunna upprätthålla operativ förmåga”.
Den nya myndigheten ska vara på plats den 1 januari 2027, enligt regeringen. Försvarsmakten är kritisk till den forcerade tidsplanen: ”Försvarsmaktens uppfattning är, mot bakgrund av underrättelsesystemets betydelse för Sveriges säkerhet, att reformer av det nationella underrättelsesystemet bör genomföras så säkert som möjligt, snarare än så skyndsamt som möjligt”, skriver myndigheten i sitt remissvar.
Regeringens särskilda utredare Annika Brändström ska redovisa sitt uppdrag senast den 31 december 2026.
Fakta
Den nya underrättelsemyndigheten
En central uppgift för den nya civila underrättelsetjänsten blir att möta regeringens och Regeringskansliets underrättelsebehov vad avser utländska förhållanden. Myndigheten ska samarbeta nära Försvarsmakten, Försvarets radioanstalt, Säkerhetspolisen och andra relevanta myndigheter inom totalförsvaret.
Regeringen har gett Försvarsmakten i uppdrag att redovisa uppgifter, resurser och kostnader för att utveckla den militära underrättelse- och säkerhetstjänsten samt bistå i inrättandet av en ny civil utrikesunderrättelsetjänst.
Källa: Regeringen
