Tillit är bra, kontroll är bättre, razzia är bäst”. Så lyder ett uttryck som de flesta som gjort värnplikten känner igen. Uttrycket grundar sig i Vladimir Lenins påstådda citat, ”förtroende är bra, kontroll är bättre”, huruvida det stämmer att Lenin faktiskt sagt detta går självklart att diskutera, men att det används flitigt i Försvarsmakten är bara att konstatera. Att principer som förknippas med diktatorer är något som förekommer i Försvarsmakten är förstås problematiskt, men antagligen är det en relik från en svunnen tid från en betydligt mer auktoritär försvarsmakt.
Denna tid hade man förstås kunnat hoppas vara passé, Försvarsmaktens poängterar på sin egen hemsida att dess värdegrund ställer krav på just förtroende. Även Försvarsmaktens ledarskapsmodell, utvecklande ledarskap, som bygger på att vara ett föredöme, visa omtanke och inspirera och motivera beskriver överkontroll som något negativt.
Dessvärre visade sig denna tendens upp sig för oss kadetter på Militärhögskolan Karlberg när vi blev kallade på en kompanisamling morgonen den 20 november. Där fick vi veta att våra boenden blivit låsta och skulle genomsökas av militärpolis. Vi fick endast möjlighet att hämta nödvändiga persedlar om vi blev eskorterade av mentorer från kadettbataljonen och fick veta att detta i så fall skulle komma att antecknas. Detta fick förstås effekten att många avstod från att hämta saker i sina rum. Nästkommande tio timmar spenderades för många helt enkelt genom att inte göra någonting alls, en hel dag som för många blev bortkastad.
Dessvärre skadas förtroendet för skolledningen av händelser som den som inträffade den 20 november, samtidigt som den visar skolledningens skadade tillit för oss kadetter.
Detta beskrevs som en rutinkontroll med hänvisning till förordning (1995:241) om disciplinansvar, men i denna förordning står det ingenting om genomsökningar. I lagen (1994:1811) om disciplinansvar inom totalförsvaret står det däremot att genomsökningar får göras stickprovsvis om det finns anledning att anta att olagliga föremål finns där. Genomsökningen som gjordes var dock inget stickprov, utan en större genomsökning. Samma lag säger att en större genomsökning endast för företas av särskilda skäl. För mig så är ”rutinkontroll” och ”särskilda skäl” en antites. Antingen så sker något på rutin, eller så sker det av särskilda skäl.
För drygt en månad sedan sade skolchefen på en kompaniuppställning att hans förtroende för det 231:a kompaniet var lågt, detta på grund av tidigare händelser där föremål gått sönder på grund av berusade kadetter. Låt mig vara tydlig, att bekämpa en negativ alkoholkultur är positivt. Att låsa ute kadetter ur sina boenden en hel dag för att genomföra genomsökningar av kadetters boenden med tveksamt lagstöd är inte det.
Det är viktigt att komma ihåg att tillit är en tvåvägskanal. Inom officersyrket är det av oerhörd vikt att ens underställda har förtroende för en som chef, precis som det är viktigt för en chef att ha förtroende för sina underställda. Dessvärre skadas förtroendet för skolledningen av händelser som den som inträffade den 20 november, samtidigt som den visar skolledningens skadade tillit för oss kadetter. När skolledningen också i närtid beskrivit att boendesituationen inte är ett problem och att kadetter är vana att bo i logement under värnplikten leder det såklart oss kadetter att ställa frågan, hur ser skolledningen egentligen på oss kadetter?
Vi påminns ofta om att vi är framtidens ledare och blivande officerare i Försvarsmakten, men blir trots det behandlade på ett sätt som skulle kunna jämföras med värnpliktig.
Vi påminns ofta om att vi är framtidens ledare och blivande officerare i Försvarsmakten, men blir trots det behandlade på ett sätt som skulle kunna jämföras med värnpliktiga. Skall kadetter kunna utvecklas till framtida ledare som både har förtroende för sina soldater och sjömän och får förtroende från dessa kan vikten av förtroende inte bara poängteras i värdegrunden och på ledarskapslektioner. Det måste även genomsyra organisationen. När organisationen på Karlberg snarare genomsyras av dålig tillit mellan ledning och kadetter skapar detta ett destruktivt förhållningssätt som kan sammanfattas i uttrycket ”tillit är bra, kontroll är bättre”, där razzior av militärpolisen blir ett uttryck för detta.
Vår tid på Karlberg kommer självfallet att prägla våra fortsätta karriärer och engagemang i Försvarsmakten. Om den tiden då präglas av låg tillit kommer det oundvikligen att forma oss som officerare och mynna ut i organisationen. För att vi inte skall bli en organisation som tycker att tillit är bra och kontroll är bättre bör vi på riktigt ställa oss frågan om det verkligen är den kulturen vi vill ha i vår försvarsmakt.
