Senast publicerat

Senast publicerat:

Fortsatta satsningar på det militära försvaret i höstbudgeten

Försvarsbudgeten utökas med nästan 13 miljarder kronor nästa år jämfört med i år, till 138 miljarder, det framgår av höstens budgetproposition. På en pressträff den 17 september framhöll regeringen att det säkerhetspolitiska läget kräver ett starkare militärt försvar. De höjda anslagen ska bland annat användas för att ersätta militär materiel som har skänkts till Ukraina.

Josefine Owetz

2024-09-27

Den 19 september lämnade regeringen budgetpropositionen för 2025 till riksdagen. I den förstärks försvarsbudgeten ytterligare nästa år. På en pressträff konstaterade försvarsminister Pål Jonson (M) att Rysslands krig mot Ukraina är definierande för säkerheten i vårt närområde och att det säkerhetspolitiska läget kräver ett starkare militärt försvar av Sverige.

– Vi har ett mycket allvarligt säkerhetspolitiskt omvärldsläge att hantera. Med anledning av detta kommer anslaget till det militära försvaret inför 2025 att öka med 13 miljarder, sa Pål Jonson (M) på pressträffen den 17 september där regeringen presenterade den del av budgetpropositionen som berör det militära försvaret.

Förstärkningen innebär att försvarsbudgeten växer från 125 miljarder kronor i år till 138 miljarder 2025. Enligt ett pressmeddelande från försvarsdepartementet syftar de ekonomiska tillskotten i budgetpropositionen bland annat till att öka den operativa förmågan i Försvarsmakten. Det görs genom satsningar på personal, materiel och infrastruktur.

Under 2025 kommer flera materielsystem att levereras eller att anskaffas. Försvarsmaktens materielförsörjning påverkas av det stora militära stödet till Ukraina och anskaffningar görs för att ersätta den donerade materielen.

Just frågan om Försvarsmaktens personalförsörjning lyftes särskilt på pressträffen. I propositionen konstaterar regeringen att det är avgörande för försvaret av Sverige att Försvarsmakten har förmåga att attrahera och behålla personal. Att personalen är myndighetens främsta resurs framhölls av Oscar Sjöstedt som är ekonomisk-politisk talesperson för Sverigedemokraterna. Han berättade att Försvarsmaktens mål om 10 000 yrkesofficerare 2025 bedöms kunna nås.

– Denna kategori behöver växa av ett antal olika skäl. Dels såklart eftersom att Försvarsmakten växer i största allmänhet, då behöver man givetvis fler officerare, sedan finns det naturliga pensionsavgångar som behöver hanteras, sa Oscar Sjöstedt (SD) på pressträffen.

Regeringens ambitionsökning och förslag till ökade ekonomiska resurser är behövligt i en tid av säkerhetspolitiska utmaningar med negativ omvärldsutveckling.

I propositionen konstaterar regeringen att: ”behovet av yrkesofficerare kommer att öka, varför myndigheten ser ett behov av att öka ambitionen för personalkategorin. Inflödet av yrkesofficerare kommer framför allt från officersutbildningarna. Utflödet bland officerarna (OFF) består i huvudsak av pensionsavgångar. Specialistofficerarna slutar i stället främst på egen begäran.”

Liknande läsning:

Johan Hansson, Officersförbundets förbundsdirektör, kommenterar delen om personalförsörjningen så här:

– Det som regeringen konstaterar accentuerar vikten att behålla den personal som redan är anställd – såväl GSS/K som yrkesofficerare – för att därtill fortsätta rekrytera med hög målsättning. Attraktiva löner och villkor är en förutsättning för att lyckas med detta i en tid där den militära kompetensen och yrkesofficerarna är konkurrensutsatta från såväl andra totalförsvarsmyndigheter som från näringslivet, säger Johan Hansson, förbundsdirektör, och tillägger:

– Regeringens ambitionsökning och förslag till ökade ekonomiska resurser är behövligt i en tid av säkerhetspolitiska utmaningar med negativ omvärldsutveckling.

I budgetpropositionen beskrivs framför allt bemanningen i flygvapnet som problematisk. ”Flygvapnet har fortsatta utmaningar i att behålla och rekrytera personal. Detta innebär fortsatt brist på nyckelkategorier såsom flygstridsledare, flygtekniker, räddningspersonal samt piloter. Personalbristen resulterade i att några av krigsförbanden inte nådde ställda operativa krav. Vakansläget har bland annat bidragit till att flygtidsproduktionen inom JAS 39 systemet endast till del har återhämtat sig från nedgången 2022. Bristen inom olika personalkategorier har krävt fortsatta prioriteringar vad avser incidentberedskap och utbildning av piloter, före utveckling av krigsförbanden”, står det i budgetpropositionen.

Efter 2025 ökar budgeten stegvis till 173 miljarder 2028, vilket beräknas motsvara 2,6 procent av BNP. Därefter ska försvarsbudgeten ligga kvar på 2,6 procent av BNP, vilket beräknas innebär 186 miljarder kronor 2030.

I mitten av oktober presenterar regeringen propositionen om totalförsvarets utveckling för åren 2025–2030.

Fakta

Om Försvarsmaktens personalförsörjning i budgetpropositionen:

Armén: ”Utmaningar i personalförsörjningen ligger främst inom underrättelsetjänst, ledningssystem, logistik och teknisk tjänst.”

Flygvapnet: ”Flygvapnet har fortsatta utmaningar i att behålla och rekrytera personal. Detta innebär fortsatt brist på nyckelkategorier såsom flygstridsledare, flygtekniker, räddningspersonal samt piloter. Personalbristen resulterade i att några av krigsförbanden inte nådde ställda operativa krav.”

Marinen: ”Marinen lyckades generellt sett väl med rekryteringen inom samtliga personalkategorier men det finns alltjämt ett vakansläge främst avseende tekniska kompetensområden.”

Källa: Budgetpropositionen för 2025.

Officerstidningen är Officersförbundets medlemstidning och bedriver självständig journalistisk bevakning av försvars- och säkerhetsfrågor.

Ämnen i artikeln: Försvarsekonomi

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Officerstidningens nyhetsbrev kommer två gånger i månaden och ger dig nyheter från Officerstidningen direkt till din inkorg.

IT-säkerhetsincident på Officerstidningens webbplats

Mest läst:

Aktuellt /

Organisationsutveckling

Försvarsmakten reformerar den centrala ledningen

Intervju /

Forskning

David Bergman: ”Jag kan prata både militäriska och akademiska”

Aktuellt /

Arbetsmiljö

Låga sjuktal i Försvarsmakten – Officersförbundet: Ger inte hela bilden

Krönika /

Officersprogrammet

”En utbildning att vara stolt över?”

Mötet

Johan Huovinen

Johan Huovinen: ”Det finns de som säger: Ingen rök utan eld”

Han var ett välkänt ansikte i media som expert på kriget i Ukraina – tills han blev ökänd som ”toppmilitären som greps i razzia”, misstänkt för brott mot rikets säkerhet. Närmare tre år efter att överstelöjtnant Johan Huovinen greps är misstankarna mot både honom och frun Lena avskrivna – och livet börjar återgå till det normala.

Annica Ögren

2026-09-18

Johan Huovinen sitter bakåtlutad i en av mässens soffor på Försvarshögskolan, FHS, i Stockholm. Han är klädd i en ljusgrå kostym. Det har gått nästan två och ett halvt år sedan vi sågs för att göra detta personporträtt. Han är sig lik, bortsett från håret som har hunnit bli lite gråare.

När vi träffades senast, hösten 2023, ringde Johan Huovinens telefon i ett. Då var han klädd i sin marinblå uniform och svarade på frågor om den senaste utvecklingen i kriget i Ukraina.

– Ibland kan det ringa fem gånger om dagen från olika mediehus, förklarade han då.

På det högra ficklocket på uniformen hade han fäst ryska generalstabsakademins utbildningstecken, vit och rombformad med en örn på. Ovanför den i höjd med bröstet syntes det ukrainska märket ”znak poshany” som på engelska blir ”badge of honour”, som Johan Huovinen tilldelades 2015 av dåvarande ukrainska försvarsministern Stepan Poltorak. Att han placerade det ryska tecknet under det ukrainska på uniformen var en symbolhandling, berättade han.

– Jag tycker att jag har förtjänat det och är stolt över att jag gått där. Jag ställer ju inte upp på det ryska styret, men det talar om vad jag kan, sa Johan Huovinen då.

Jag ställer ju inte upp på det ryska styret, men det talar om vad jag kan.

Jobbet som lärare i militärstrategi vid Institutionen för krigsvetenskap och militärhistoria på Försvarshögskolan hade han vid den tidpunkten haft i ett år. Kontoret låg på markplan och delades med ”den andra finnen” som han själv beskrev det, överstelöjtnant Joakim Paasikivi.

De båda blev efter Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina 2022 snabbt välkända ansikten i media som experter på kriget. Johan Huovinen har synts i intervjuer i SVT:s Aktuellt, i TV4:s Nyhetsmorgon, i Sveriges Radio, SvD och DN. Arbetet som militär lärare var en annorlunda roll för honom, som närmast kom från en treårig tjänst som militär rådgivare vid Sveriges ständiga delegation vid OSSE, Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa, i Wien.

– Jag har aldrig varit lärare förut och jag har heller aldrig pratat med media tidigare egentligen. Jag har gjort kanske två eller tre intervjuer tidigare någon gång på rysk tv, på ryska, that’s it, sa han då.

Men mycket har hänt sedan den oktoberdagen. Och vi återkommer dit snart.

Johan Huovinen föddes 1967 och växte upp i ett hus i Bålsta utanför Stockholm i en familj med föräldrar och två yngre syskon. Mamman jobbade som lärare och pappan drev en bilfirma och arbetade senare som flygplanstekniker.

Några officerare har inte funnits i familjen. Militäryrket var heller inget som han själv eftersträvade som barn.

– Jag ville bli polis. Det var min dröm.

Under sommarloven från Sigtunaskolan humanistiska läroverket jobbade han extra i den kiosk som hans föräldrar om somrarna drev vid ett bad i Bålsta. Rätt ofta stannade de patrullerande poliserna i området för en fikapaus.

– Jag brukade prata med dem och blev väl lite fascinerad. Någon gång fick jag också åka med på en kvällspatrull, det tyckte jag var kul.

För att skynda på processen mot Polishögskolan ansökte han om att få mönstra tidigare och beta av värnplikten så tidigt som möjligt. Men under värnpliktstjänstgöringen på Norrbottens regemente förändrades drömmen.

– Det var väl äventyret som lockade: utbildningen, att få gå i befattning och ordning och reda. En organiserad strukturerad verksamhet.

Nästan direkt efter muck började han jobba på Roslagens luftvärnskår, Lv 3, i Norrtälje där han stannade tills regementet lades ned 2000. I någon slags panik över framtiden anmälde han sig som frivillig till kontingenten, KS 03, i Kosovo för att skaffa sig lite betänketid.

– Det var väl ett flyktbeteende, men det var också det som ledde fram till att jag senare hamnade på Must.

Det var väl ett flyktbeteende, men det var också det som ledde fram till att jag senare hamnade på Must.

För väl hemma från missionen låg ett kuvert på köksbordet. Det visade sig att Militära underrättelse- och säkerhetstjänsten, Must, skulle sätta upp en ny internationell underrättelseavdelning med ansvar för bland annat Kosovo och Bosnien. Johan Huovinen sökte sig dit och arbetade där fram till 2004. Efter det läste den högre officersutbildningen på Försvarshögskolan, följt av två år som elev – och som tredje svensk någonsin – vid den Ryska federationens väpnade styrkors generalstabsakademi i Moskva. Han lämnade med högsta betyg.

Tillsammans med fru och två småbarn flyttade familjen sedan till Moskva där han de tre kommande åren var Sveriges armé- och flygattaché i Ryssland men även i Belarus.

– De fem åren var den lyckligaste tiden i livet. Barnen var små, vi hade inte samma stress som många andra med hämtning och lämning eftersom Lena kunde vara hemma med dem. Vi var ute på ett enda äventyr hela familjen, med möjlighet att resa. Det var en bra tid.

Att tala ryska är än idag inga problem, säger han, trots att han inte skulle kalla sig själv för flytande.

– Jag tycker man ska vara ödmjuk inför språk. Det finns alltid någon som kan det bättre.

Under åren som attaché representerade han Sveriges intressen under en period som präglades av kriget i Georgien 2008 och där Sverige hade avbrutit de bilaterala och militärdiplomatiska förhållandena med Ryssland.

– Det var en svår balansgång där en del av jobbet var att återupprätta relationerna och en annan del att utbyta information, ta emot besök från de övriga 104 länderna som hade militärattachéer i Ryssland. Och samtidigt skulle man försöka komma ut och se saker i landet.

Under dessa år påbörjade Ryssland dessutom en stor militär reform som lett fram till där vi är idag, vilket Johan Huovinen följde i detalj under sin tid i landet. 2014 till 2017 jobbade han även tre år som EU:s första militära rådgivare i Ukraina. Ett uppdrag som han trivdes med.

– Uppdraget var väldigt fritt, det var att samverka med interlokutörer och att rapportera till EU. Jag fick träffa alla möjliga människor, samarbeta med försvarsattachéer och rådgivare, internationella organisationer och ukrainska generalstaben, säkerhetstjänsten SBU och alla frivilligorganisationer. Det gav en enorm inblick i ett land som varit under stor press sedan 2014, om vad som fungerade och inte. Kontakter jag har nytta av än i dag.

Några dagar efter vår intervju i oktober 2023 skulle den här artikeln gå till tryck. I ett mejl den 16 oktober skriver Johan Huovinen att ”Jag läser detta ikväll och så får du svar under morgondagen, senast”. Men något svar kommer aldrig. Följande gryning, runt klockan fem på morgonen den 17 oktober står Johan Huovinen, som varje morgon i badrummet och rakar sig, till ljudet av den ukrainska piloten Denys Davidovs YouTube-kanal, med nästan en miljon prenumeranter.

– Min fru är så otroligt trött på det där. ”Nej, inte den mannen igen” brukar hon säga. ”Skaffa hörlurar”.

Men just den här morgonen hinner hon inte säga något. I stället reagerar Johan Huovinen på ett ljud från ytterdörren och börjar gå mot hallen. Halvvägs framme möts han av nationella insatsstyrkan som stormar in, ledd av Säpo. En av männen skriker ”polis, polis, ta det lugnt” och visar upp en polisbricka.

Johan Huovinen grips och förs till Kronobergshäktet, misstänkt för grov obehörig befattning med hemlig uppgift, ett brott mot rikets säkerhet. Det innebär att någon utan lov skaffar sig eller röjer uppgifter om Sveriges försvar som kan skada Sveriges säkerhet om uppgifterna röjs för främmande makt. Brottet kan ge fängelse i upp till fyra år. Även frun Lena, som under 28 år jobbat på Försvarets radioanstalt, FRA, grips och misstänks för samma brott.

Efterföljande dygn försöker jag kontakta Johan Huovinen igen. Officerstidningen har pressläggning och citaten från intervjun några dagar tidigare behöver hans godkännande. Media känner ännu inte till att han sitter inlåst i en cell, utan någon möjlighet till kontakt med omvärlden.

Ett dygn senare kommer en push-notis från Expressen i mobilen. ”Svensk toppmilitär och hans fru gripna i razzia” intill en pixlad bild som jag känner igen. Artikeln ställs.

I åtta veckor satt Johan Huovinen häktad med fulla restriktioner utan kontakt med omvärlden och det skulle dröja nästan ett år innan åklagaren avskrev honom från utredningen. Under tiden i häktet hann han tänka tillbaka på vår intervju och om artikeln ändå publicerades till slut, berättar han när vi ses igen.

– Allt det här har ju att göra med min bakgrund såklart. Och det är klart att jag hann tänka att artikeln skulle kunna stärka misstanken mot mig.

Allt det här har ju att göra med min bakgrund såklart. Och det är klart att jag hann tänka att artikeln skulle kunna stärka misstanken mot mig.

Men sedan september 2024 är Johan Huovinen att betrakta som juridiskt oskyldig. Gripandet har satt spår i honom och påverkat hans relationer med kollegor och vänner. Han beskriver att många till en början tog avstånd och att han upplevde att hans förtroende var borta. Planen då var att rida ut stormen de sista åren till pension, vilket man inom Försvarsmakten kan ta ut som 61-åring.

Men så här nästan två år efter att Johan Huovinen kom tillbaka till sin tjänst på Försvarshögskolan – och snart tre år efter gripandet – har något hänt. Förutom att han flyttat upp en våning på jobbet till ett eget kontorsrum och att kontorskollegan Joakim Paasikivi gått i pension, har hans telefon börjat ringa igen. Media fortsätter att ställa frågor om kriget i Ukraina och vänner har börjat höra av sig.

Och i början av juli i år meddelar chefsåklagaren i fallet, Per Lindqvist, att utredningen läggs ned, inkluderat misstankarna mot Johans fru Lena. ”Jag har lagt ned förundersökningen på grund av att brott inte kan styrkas. Skälet är att det inte är möjligt att i alla delar förhöra de vittnen som är nödvändiga. Vittnena är på grund av sekretess förhindrade att förhöras om vissa uppgifter”, skriver chefsåklagaren i ett pressmeddelande.

Upplever du att du har lyckats vända på skutan nu?

– Ja, det tycker jag. Samtidigt finns det ju de som säger ”ingen rök utan eld”. Och det finns ingen transparens i detta. Jag kan inte transparent förklara vad som ligger bakom. Det skulle annars kanske lägga saker till rätta.

Så, vad var det som hände? Hela rättsfallet har omgärdats av omfattande sekretess och Johan Huovinen är belagd med yppandeförbud, vilket hindrar honom från att kunna berätta om fallet. Det är frustrerande, förklarar han.

– Det finns ju en story där även om jag inte har något med den att göra.