Senast publicerat
Senast publicerat:

Fler ska kunna jobba hemifrån

Fram till 1 juli 2021 ska så många anställda som möjligt på landets myndigheter arbeta hemifrån med anledning av covid-19. Gränssättande för distansarbete i Försvarsmakten är fortsatt tillgången på säkra arbetsstationer, men fler kryptoenheter har nu anskaffats.

Josefine Owetz
Istockphotos
Försvarsmakten anskaffar 2 500 kryptoapparater, som tillsammans med Försvarsmaktens standarddatorer i bärbar version, möjliggör för hemarbete.

I december beslutade regeringen och Folkhälsomyndigheten om skärpta restriktioner med anledning av den ökade smittspridningen av covid-19. Regeringen uppdaterade i samband med detta också riktlinjerna för hemarbete på myndigheter. I beslutet som gick ut innan jul står det att statliga myndigheter omedelbart skulle vidta alla nödvändiga åtgärder för att så många som möjligt ska arbeta hemifrån. Under perioden 22 december till 24 januari skulle myndigheterna dessutom säkerställa att endast arbetstagare vars fysiska närvaro var nödvändig för att kunna bedriva verksamhet befann sig på arbetsplatsen.

– All personal som inte oundgängligen behövs har skickats hem för att arbetat hemifrån eller vistas hemma. Det har vidtagits åtgärder och vi ser att väsentligt fler arbetar hemifrån än vad det var före jul, samtidigt som vi givetvis ser till att kunna lösa Försvarsmaktens kärnverksamhet och uppgifter, säger överste Peter Öberg på Ledningsstabens inriktningsavdelning.

Han är chef för den arbetsgrupp på Högkvarteret som är ansvarig för Försvarsmaktens aktiviteter som är kopplade till covid-19. 

Myndigheterna har också fått i uppdrag att vidta ytterligare åtgärder för att fram till den 1 juli möjliggöra att så många medarbetare som möjligt kan arbeta hemifrån. Med anledning av detta fattade Försvarsmakten innan jul beslut om att anskaffa ännu fler kryptoapparater som gör att medarbetarna med sin vanliga bärbara dator kan hantera viss information som normalt inte är tillgänglig utanför arbetsplatsen.

Totalt rör det sig om närmare 2.500 kryptoenheter av typen FM AP-Krypto, som tillsammans med Försvarsmaktens standarddatorer i bärbar version, ger säkra kommunikationsmöjligheter.

– De nya kryptoenheterna levereras under januari och februari och kommer att delas ut enligt en fördelningslista. Det har också gjorts en del andra investeringar, som anskaffning av fler mobiltelefoner med krypto. En stor utmaning är att mycket av det vi hanterar omfattas av sekretess. Vi måste hålla en hög säkerhet i våra system. Med FM AP-Krypto kommer anställda att kunna arbeta och även komma åt bland annat interna dokument, Prio och Emilia hemifrån.  

Borde inte Försvarsmakten redan ha vidtagit fler åtgärder för att möjliggöra hemarbete vid det här laget? 

– Det är en avvägning mellan sekretess och flexibilitet att kunna välja arbetsplats. Det är en svår hantering och avvägning, som innebär vissa utmaningar. Sedan ska man komma ihåg att mycket av vårt arbete inte är ensamarbete. En stor andel av Försvarsmaktens medarbetare har inte heller möjlighet att arbeta från hemmet. Det gäller inte minst vid utbildningen av värnpliktiga och stående förband samt på våra fartyg och i våra ledningscentraler, säger Peter Öberg.

Liknande läsning:

Omfattningen på hemarbete bland Försvarsmaktens anställda varierar utifrån verksamhetens krav och individens arbetsuppgifter, liksom tillgång på utrustning som arbetsstationer och säkra system. Möjligheterna till säkra videomöten och telefonkonferenser istället för fysiska möten är fortsatt begränsade.

– Vi har tittat på att öka andelen säkra videokonferenslösningar, men det ligger fortsatt under beredning. Det handlar om stora investeringar och volymer, samtidigt som säkerhetsproblem och utmaningarna kopplade till detta är fortsatt stora att hantera.

Försvarsmakten har utifrån Folkhälsomyndighetens riktlinjer gett ut egna riktlinjer till medarbetarna. I början av februari kommer en ny order, berättar Peter Öberg. 

– Vi överser nu den tidigare FM-ordern med åtgärder med anledning av covid-19, och som har styrt vår verksamhet, med den kompletterande ordern som kom innan jul. Vi ska foga samman dessa i en ny order som tar sikte på hela 2021 och ersätter de tidigare versionerna.

Officerstidningen är Officersförbundets medlemstidning och bedriver självständig journalistisk bevakning av försvars- och säkerhetsfrågor.

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Officerstidningens nyhetsbrev kommer två gånger i månaden och ger dig nyheter från Officerstidningen direkt till din inkorg.

    Jag godkänner att Officerstidningen sparar mina uppgifter.

    Försvarsgrenscheferna ska rapportera direkt till ÖB, Högkvarteret omstruktureras till en ny stab och metoderna för att leda Försvarsmakten ska förändras. Det är några av förändringarna när Försvarsmaktens centrala ledning nu ska göras om. Målet är en Natoanpassad och förenklad organisation som snabbare kan fatta beslut och bättre leda Försvarsmakten i krig.

    Josefine Owetz
    Carl-Johan Edström
    ”Vi behöver metoder där tid prioriteras på ett annat sätt före risk och ekonomi”, säger Carl-Johan Edström, chef för Försvarsstaben.

    Foto: Foto: Claudio Bresciani/TT

    Under det senaste decenniet har Försvarsmakten förändrat myndighetens centrala ledning i flera steg. Arbetet har bland annat omfattat etableringen av försvarsgrensstaber och bildandet av Försvarsstaben. Sedan Sveriges Natointräde har ytterligare anpassningar gjorts.

    Men enligt generallöjtnant Carl-Johan Edström, chef för Försvarsstaben, finns det fortfarande överlappande ledningsnivåer som riskerar att skapa avstånd mellan ÖB och kärnverksamheten. Han leder projektgruppen som arbetar med att ta fram utformningen av den nya centrala ledningen på uppdrag av ÖB.

    – Vi påbörjar nu en stor förändring av den centrala ledningen i Försvarsmakten. Det är en förändring som är nödvändig och som bygger på det försämrade omvärldsläget och på vad som krävs av en försvarsmaktsledning. Vi behöver skapa en mycket effektivare ledning.

    Förändringen genomförs i två större steg. Från den 1 januari 2027 ska arméchefen, marinchefen och flygvapenchefen bli direktrapporterande chefer till ÖB, i stället för som i dag till chefen för Försvarsstaben. Carl-Johan Edström, som själv tidigare varit flygvapenchef, beskriver förändringen som efterlängtad.

    – Det här är en viktig förändring och det har varit en stor drivkraft för mig. Vi hade egentligen kunnat göra det här tidigare, vid de första förändringarna av Högkvarteret redan 2018 och 2023, men vi valde att ta det stegvis.

    Utöver ändringen för försvarsgrenscheferna har ett arbete inletts för att Försvarsmakten ska få en mer sammanhållen styrning och ledning. Idag leder ÖB myndigheten genom Försvarsmaktens strategiska plan (FMSP), medan chefen för Försvarsstaben bland annat styr försvarsgrenarnas uppdrag och ekonomi genom Försvarsmaktens genomförandeplan (FMGP). Framöver är målet att ÖB ska kunna leda, följa upp och göra avvägningar för den samlade verksamheten utifrån en plan, istället för dagens två.

    – När försvarsgrenscheferna blir direktrapporterande chefer så blir det en plan som vi leder och följer upp på.

    Vi genomför ständig avskräckning och försvar. Det innebär att tid är en mycket viktigare faktor. Vi behöver metoder där tid prioriteras på ett annat sätt före risk och ekonomi.

    Samtidigt ska Försvarsmakten bli bättre rustad för att leda multidomäna operationer och verka tillsammans med allierade i Nato.

    – Vi sitter i en organisation som metodmässigt och organisatoriskt har en tyngdpunkt mot myndighetsledning och förvaltning och är ganska svag på central ledning och försvarsoperationer, säger Carl-Johan Edström.

    Förändringen handlar också om själva metoden för att leda Försvarsmakten. Beslut ska kunna fattas snabbare och mer decentraliserat, och ledningen ska kunna hantera både grundberedskap och högre beredskapslägen.

    – Vi genomför ständig avskräckning och försvar. Det innebär att tid är en mycket viktigare faktor. Vi behöver metoder där tid prioriteras på ett annat sätt före risk och ekonomi.

    Nästa stora steg tas den 1 januari 2028. Då ska ÖB börja leda Försvarsmakten enligt den nya metoden samtidigt som Högkvarteret omstruktureras till en ny stab. Exakt hur den ska se ut är ännu inte bestämt, men Försvarsstaben, Operationsledningen, Militära underrättelse- och säkerhetstjänsten och Högkvarterets stab ska organiseras i en struktur anpassad både för svenska förhållanden och Nato.

    – Vi kommer att börja jobba med det i höst och bestämma oss våren 2027 för att sedan, med hjälp av arbetstagarorganisationerna, bemanna organisationen.

    Nya Högkvarteret

    I mars blev det klart att Högkvarteret om några år kommer att flytta till en fastighet i Frösundavik i Solna. HKV:s lokaler på Lidingövägen är i behov av renovering.

    Foto: Fastighets AB Solna Haga

    Sveriges Natointräde påverkar både organisationen och hur Försvarsmakten ska arbeta. Metoder, teknik och ledningssystem måste fungera såväl nationellt som tillsammans med andra allierade, förklarar Carl-Johan Edström.

    – Allting vi gör i den här förändringsledningen måste vara interoperabelt. Det måste fungera både nationellt och som en allierad.

    I arbetet studerar projektgruppen också hur andra länder organiserar sina högkvarter. Bland annat görs besök i de nordiska länderna, andra Natoländer och Ukraina.

    – Vi kommer inte hitta att ”det där är modellen som vi vill gå mot”. Vi kommer att titta på alla och försöka förstå fördelar och nackdelar och hur vi kan applicera det så bra som möjligt för oss själva, säger Carl-Johan Edström.

    Digitalisering är också en viktig del av arbetet, både för myndighetsledningen och för möjligheten att leda operationer och dela information och lägesbilder. Ambitionen är bland annat att minska administrationen och ge personalen mer tid för exempelvis beslutsfattande.

    – Vi står i ett skifte där den digitala möjligheten att påverka hur man leder Försvarsmakten är massiv. Vi har redan testat AI-modeller inom delar av Försvarsstaben och Högkvarteret med goda resultat.

    På sikt ser Carl-Johan Edström samtidigt ett behov av att få ut fler officerare från staberna till förbanden.

    – Vi är generellt för stora i staberna. Om digitaliseringen och möjligheten att leda på ett effektivare sätt innebär att vi kan få ut fler officerare i verksamheten så är det bara bra.

    Omorganisationen ska genomföras inom nuvarande ekonomiska och personella ramar. Samtidigt ska personalens kompetens utvecklas och anpassas efter nya ledningens behov.

    – Ingen kommer att förlora sitt jobb, men det är inte säkert att den exakta arbetsuppgift man har idag finns i organisationen den 1 januari 2028. Men vi har fantastisk personal som vi vet att vi kommer att kunna kompetensutveckla.

    Ur arkivet: