Senast publicerat
Senast publicerat:

Därför säger vi upp Utlandsavtalet

Stefan Morin, förbundsordförande
Stefan Morin
Detta är en ledare. Officersförbundets presidium lyfter i varje nummer av Officerstidningen fram de viktigaste ståndpunkterna som förbundet just nu driver.

Det är inte ett beslut vi tagit lätt på. Tvärtom. Utlandsavtalet har under lång tid varit en viktig del av tryggheten för våra medlemmar vid internationell tjänstgöring. Men ibland behöver ett avtal sägas upp för att kunna utvecklas. Det är precis där vi befinner oss nu.

Officersförbundet har valt att säga upp Utlandsavtalet för omförhandling. Inte för att vi motsätter oss internationell tjänstgöring – utan för att den idag är en självklar och växande del av yrket. Just därför måste villkoren utvecklas i takt med verkligheten. Uppsägningen bygger huvudsakligen på tre frågor.

Den första är när avtalet ska användas. Parter som skrivit under ett avtal tillsammans ska också vara överens om dess tillämpning. Idag avviker Försvarsmakten från det. Ett tydligt exempel är SNF-verksamheten i Östersjön, där marina förband varit baserade i Karlskrona men ändå omfattats av Utlandsavtalet. Samtidigt har liknande verksamhet länge hanterats inom ordinarie kollektivavtal som Sjöarbetstidsavtalet. Vi har tvistat om frågan lokalt, eskalerat den till central nivå och vår hållning är tydlig: Nato-avskräckning och kollektivt försvar är inte samma sak som internationella militära insatser i den mening som parterna ursprungligen skrev avtalet för. Trots detta fortsätter Försvarsmakten att ge ut nya order där avtalet felaktigt används.

När vi inte längre är överens om hur avtalet ska användas behöver frågan lösas – inte fortsätta som om oenigheten inte finns.

Avtalstolkning är viktigt. Det handlar om förtroendet mellan parterna och tydlighet för våra medlemmar, som måste kunna förstå vilka villkor som gäller – och varför. När vi inte längre är överens om hur avtalet ska användas behöver frågan lösas – inte fortsätta som om oenigheten inte finns.

Den andra frågan handlar om villkoren i sig.

Förhandlingar om nya villkor pågår och även om vissa steg framåt tagits den senaste tiden står parterna fortfarande långt ifrån varandra i flera avgörande frågor. Försvarsmakten vill ha större flexibilitet, högre tillgänglighet och kortare framförhållning. Vi har förståelse för verksamhetens behov och för att Nato förändrat spelplanen. Men våra medlemmars arbetsmiljö, återhämtning och familjeliv kan inte bli priset för den utvecklingen.

Den tredje frågan handlar om attraktivitet. Att tjänstgöra operativt nationellt eller internationellt måste vara något medlemmarna vill söka sig till och återvända från med stolthet. Om Försvarsmakten vill behålla erfaren personal och få fler att arbeta med Natoledda operationer behöver villkoren vara tillräckligt attraktiva.
Våra medlemmar förväntar sig att Officersförbundet tydligt står upp för rimliga och hållbara villkor – och fattar tydliga beslut när det behövs. Det är därför vi nu säger upp avtalet för omförhandling.

Vi kommer att fortsätta förhandla konstruktivt och driva på för ett modernt, tydligt och hållbart avtal för den verksamhet som Nato och omvärldsläget kräver. Men i ett avtal som skapar undantag från lagstiftade skyddsregler och i ­praktiken ökar våra medlemmars årsarbetstid måste ersättningarna stå i proportion till den ökade tillgänglighet och den fritid de förväntas avstå. Ersättningarna behöver också fungera som en arbetsmiljömässig balans, där kostnaden för att ta ut mer tid av personalen blir tillräckligt tydlig för att arbetsgivaren aktivt ska behöva värdera när och varför det verkligen är nödvändigt.

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Officerstidningens nyhetsbrev kommer två gånger i månaden och ger dig nyheter från Officerstidningen direkt till din inkorg.

    Jag godkänner att Officerstidningen sparar mina uppgifter.

    Under årets statliga avtalsrörelse har 29 fackförbund förhandlat med Arbetsgivarverket om tio kollektivavtal. Resultatet är bland annat att märket på 7,4 procent under två år gäller, att löneavtalet får förstärkningar och att parterna gemensamt ska arbeta med hur avtalen ska fungera under freds­tida krissituationer.

    Cecilia Gustafsson
    Samling officerare

    Jag är glad och nöjd att vi fått genomslag för ett antal viktiga frågor som äntligen fallit på plats. Det handlar till exempel om att värdera yrkesskicklighet och kompetensdjup samt vikten av skyddsombudens värdering vid lönesättning, säger Lars Fresker, Officersförbundets ordförande.

    Den centrala statlig nivå utgör grunden för hur avtalen på försvarsmaktsnivå och OrgE-nivå utformas. I det centrala statliga Rals-avtalet är märket 7,4 procent under en tvåårsperiod. 4,1 procent första året och 3,3 procent andra året. 

    Nya skrivningar om erfarenhet och skyddsombud

    Det centrala statliga Rals-avtalet har också fått två förstärkningar i form av nya skrivningar. För det första finns det en skrivning om att man vid lönesättning ska ta hänsyn till arbetstagarens erfarenhet och hur den bidrar till verksamheten. För det andra finns det en skrivning om att man vid lönesättning ska ta hänsyn till fackligt arbete och uppdrag som skyddsombud.

    – Det är två nya skrivningar som ska användas i samband med lönesättning. Det kan tyckas som små förändringar, men skrivningen om erfarenhet innebär att avtalet trycker på erfarenhet och kompetensdjup. Vi kommer ta det vidare till Försvarsmakten när vi pratar om lönesättning av exempelvis specialistofficerare. Det är också principiellt väldigt viktigt att uppdraget som skyddsombud ska vara meriterande, säger Susanne Hultgren, Officersförbundets förhandlingschef.

    Vad Arbetsgivarverket inte fick igenom

    Under förhandlingen har Arbetsgivarverket också fått igenom några av sina förslag. I avtalet har rätten att ha betald ledighet vid tentamen tagits bort, men möjligheten att medarbetaren och chefen ska komma överens om betald ledighet vid tentamen finns fortfarande kvar.

    – Det är också viktigt att lyfta fram vad Arbetsgivarverket inte fick igenom. De fick inte igenom ett avtal som löper på tillsvidare utan siffor på löneökningar. De fick inte heller igenom förlängd period för att förlägga huvudsemester som skulle inneburit att arbetsgivaren kan förlägga huvudsemester i maj eller september. Det har vi satt stopp för, säger Susanne Hultgren.

    Fler nyheter i avtalet:

    • Den blivande förälder som inte är gravid har under graviditet rätt att följa med till mödravårdscentral (eller motsvarande) och få betald ledighet vid två tillfällen.
    • Ersättningen för läkemedel är fortfarande max 2600 kronor per år, men administrationen kring hur det utbetalas kommer att ändras. Mer information kommer.
    • Semestertillägget har höjts och är nu lika för alla arbetstagare.
    • Ny partsgemensam arbets grupp kommer att följa den säkerhetspolitiska utvecklingen.
    • Ett nytt centralt avtal som kan användas vid fredstida krissituationer ska förhandlas fram.

    Rals förhandlingar på försvarsmaktsnivå har börjat

    Nu har Rals-förhandlingar på försvarsmaktsnivå påbörjats som sedan kommer följas av förhandlingar på OrgE-nivå. 

    – När vi nu har påbörjat förhandlingar med Försvarsmakten om ett nytt Rals-avtal är det avgörande för verksamheten att de behov som parterna på OrgE har identifierat, alltså vilken ekonomi som behövs för att klara av personalförsörjningen, utgör grunden i Försvarsmaktens nya avtal. Det är ett omfattande arbete som nu påbörjats och det finns planerade möten för förhandling november ut, säger Susanne Hultgren.

    Är du nyfikna på vad Officersförbundet förhandlar för rekommenderas att du läser förbundets folder. Den finns på förbundets webbplats.

    Ur arkivet: