Senast publicerat
Senast publicerat:

Svenska instruktörer utbildar den somaliska armén 

Försvarsmakten bidrar med personal till EU:s militära utbildningsinsats EUTM Somalia. Under vintern och våren bemannades den svenska kontingenten av nio personer från Livregementets husarer, K 3, och kommendör Mats Fogelmark, Försvarsmaktens veterancentrum, var ställföre­trädande chef för EUTM Somalia.

Josefine Owetz
Svenskar utbildar den somaliska armén
Skvadronsfanjunkare Kenan Ataman, en av tre instruktörer från K 3, ledde utbildningen för kompanichefer.

Foto: Privat

I nästan två decennier har säkerhetsläget i Somalia, ett av världens fattigaste länder, präglats av inbördeskrig och terror. Regeringen har begränsad kontroll över landet och stora områden kontrolleras av väpnade grupperingar i form av klanmiliser och terrorgruppen Al-Shabaab. 

European Union Training Mission, EUTM, i Somalia har i uppgift att bidra till att skapa stabila säkerhetsstrukturer inom somaliska försvarsministeriet och armén. Sedan starten 2010 har Försvarsmakten deltagit i utbildningsinsatsen med både instruktörer och stabspersonal. Målet är att långsiktigt stärka Somali National Armed Forces, SNAF, så att de på sikt själva kan ta över ansvaret för säkerheten i landet. 

En av Försvarsmaktens instruktörer som roterade hem i april efter sex månader i Mogadishu är skvadronsfanjunkare Kenan Ataman, Livregementets husarer, K 3. Under perioden som han bemannade utbildningsinsatsen låg fokus på att höja kompetensen hos färdigutbildade officerare inom olika områden. 

– Vi hade infanteriutbildning för officerare med lägre grad, vi hade kompanichefskurs och en kurs för högre officerare, säger han. 

Tillsammans med två kaptener från Spanien ledde Kenan Ataman utbildningen för kompanichefer. De började med att kompetensinventera truppen för att se vilken nivå som kursen skulle läggas på.

Målet var att höja deras nivå som chefer, så att de kan komma tillbaka till sina egna förband och leda.

– Vissa elever kunde läsa och skriva, andra kunde inte det. Utbildningen anpassades efter deras behov, från terränganalys och sjukvård till militära planeringsprocesser. Målet var att höja deras nivå som chefer och officerare, så att de kan komma tillbaka till sina egna förband och leda, säger han.

Utöver Kenan Ataman och två ytterligare instruktörer bestod den svenska styrkan från K 3 av sex personer som bemannade staben och ledningen samt en stödfunktion i Nairobi. Därtill har kommendör Mats Fogelmark, till vardags chef för Försvarsmaktens veterancentrum, det senaste året varit ställföreträdande chef för EUTM Somalia, som består av 220 personer från tolv länder. 

Liknande läsning:

– Hela tanken är att somaliska armén successivt ska ta över ansvaret för säkerheten själva. Det är dock lång tid kvar innan de är självgående och det finns inget direkt ljus i tunneln. De är inte på långa vägar redo att ta över säkerhetsansvaret för landet, säger Mats Fogelmark. 

EUTM Somalia har sin huvudsakliga verksamhet i Mogadishu och all personal bor på den internationella campen vid Mogadishus flygplats. Utbildningen sker på en träningsanläggning som ligger 30 minuter från basen. Förflyttningarna till och från anläggningen sker i bepansrade fordon och med väpnad eskort.

– För oss var det en italiensk kontingent som bland annat ansvarade för eskort utanför campen. Inne på campen var det privata säkerhetsbolag som stod för säkerheten, säger Mats Fogelmark. 

Mats Fogelmark

Mats Fogelmark

Ställföreträdande chef EUTM Somalia

Afrikanska unionen har, på uppdrag av FN, fredsbevarande styrkor i landet och stöttar regeringen i kampen mot rebell- och terrorgrupper, främst terrorgruppen al-Shabaab. 

– Säkerhetshotet är väldigt högt. EU:s styrka är dock inte det främsta målet för al-Shabaab. De slår mot lokalbefolkningen genom att med självmordsbombare och sprängdåd visa för regeringen och omvärlden att regeringen inte har kontroll, säger Mats Fogelmark och fortsätter:

– Al-Shabaab vet att det inte är någon idé att ge sig på oss när vi är ute och rullar. Däremot genomför de regelbundet raketattacker mot den internationella campen, för att visa att de finns och för att behålla narrativet.

Under Mats Fogelmark och Kenan Atamans tid i Somalia inträffade flera raketattacker mot campen. Kenan Ataman berättar att han kommer att bära med sig upplevelsen av hur han och styrkans personal agerade när det inträffade.  

– Det märktes att all träning som man har gjort fanns där. Det fanns ingen rädsla inblandad överhuvudtaget. Man märker att ryggmärgsbeteendet sitter, säger han och tillägger:

– Jag tar också med mig att vi, under pågående attack, kunde skoja med varandra. Humorn lämnar vi inte, den finns återkommande i den militära kontexten.

Han är nöjd med insatsen och lyfter fram svenska instruktörers förmåga att utbilda:

– Den erfarenheten är bra att ha med sig i den internationella träningsmiljön. Vi har kompetensutvecklat enskilda officerare, så att de nu kan komma ut till sina egna förband och leda.

Sedan april bemannas EUTM Somalia av en styrka från Göta Trängregemente, T 2. 

Somalisk soldat tränar

Övning och träning i strid i bebyggelse. Här övas inbrytning i en byggnad.

Foto: Privat

Officerstidningen är Officersförbundets medlemstidning och bedriver självständig journalistisk bevakning av försvars- och säkerhetsfrågor.

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Officerstidningens nyhetsbrev kommer två gånger i månaden och ger dig nyheter från Officerstidningen direkt till din inkorg.

    Jag godkänner att Officerstidningen sparar mina uppgifter.

    En enkätundersökning ska genomföras vid Försvarsmaktens underrättelse- och säkerhetscentrum för att kartlägga omfattningen av den tystnadskultur som påtalats i tidigare undersökningar. Resultaten ska redovisas innan jul och kommer ligga till grund för en åtgärdsplan.

    Linda Sundgren
    FM UndsäkC
    Några av de medarbetare som kritiserat tystnadskulturen vid FM undsäkC har efter det lämnat förbandet.

    Foto: Margareta Bloom Sandebäck

    Flera undersökningar har visat att det finns problem med tystnadskultur vid Försvarsmaktens underrättelse- och säkerhetscentrum (FM undsäkC) på Uppsala garnison, något Officerstidningen har rapporterat om tidigare. Den senaste granskningen genomfördes av Försvarsmaktens säkerhetsinspektion hösten 2025. Rapporten visade återigen på förekomst av tystnadskultur med chefer som håller varandra om ryggen och en rädsla för repressalier bland medarbetare som framför kritik.

    Det går inte att ta fram en handlingsplan utan att veta vad som behöver åtgärdas.

    Säkerhetsinspektionen uppmanade förbandet att vidta åtgärder för att komma till rätta med situationen. En handlingsplan upprättades som Säkerhetsinspektionen var nöjd med, samtidigt som förbandets chefer i en intervju med Officerstidningen menade att det inte finns någon tystnadskultur. För att skapa en gemensam lägesbild av arbetsmiljöproblemen vid förbandet har såväl skyddsorganisationen som fackliga företrädare på central nivå, krävt en kartläggning som riktar sig specifikt mot tystnadskultur. Nu har chefen för Försvarsstabens cyberenhet (FST cyber), som FM undsäkC tillhör, beslutat om en sådan kartläggning. Anders Salenbo, centralt skyddsombud på Försvarsstaben, menar att undersökningen är nödvändig för att komma vidare i frågan:

    – Det går inte att ta fram en handlingsplan utan att veta vad som behöver åtgärdas. Man måste ha en gemensam lägesbild för att förstå vad problemet är och vad som behöver göras åt det, säger han.

    Anders Salenbo

    Anders Salenbo

    Centralt skyddsombud på Försvarsstaben

    En pulsmätning, en kortare medarbetarundersökning med frågor inom ett visst område, kommer att skickas ut till samtliga anställda på FM undsäkC. Pulsmätningen administreras av FST cyber, men såväl Anders Salenbo som chefen för cyberstridskraften, generalmajor Mattias Hanson, uppger att ingen kommer att kunna se hur enskilda medarbetare svarar. Resultatet kommer enbart att redovisas som en sammanställning av samtliga medarbetares svar.

    – Svaren blir helt anonyma. När det handlar om tystnadskultur är det oerhört viktigt att undersökningen genomförs anonymt, säger Anders Salenbo.

    Enkäten ska skickas ut under oktober månad med en svarstid på två veckor. Resultaten analyseras av arbetsgivaren genom FST cyber tillsammans med centrala fackliga företrädare och central skyddsorganisation. Resultaten ska redovisas snarast möjligt, enligt Anders Salenbo:

    – Vi kommer inte tillåta att det här drar ut på tiden. Resultaten kommer att ligga till grund för vidare arbete med handlingsplanen. En hel del från den tidigare handlingsplanen går säkert att använda, medan annat antagligen kommer att behöva justeras.

    Officerstidningen har flera gånger skrivit om tystnadskulturen vid FM undsäkC.  Den första artikeln publicerades i OT nr 6, 2025.

    Kommentar

    Skriftlig kommentar från stridskraftsförvaltare Freddie Cederqvist, Försvarsstabens cyberenhet:

    ”Medarbetarnas arbetsmiljö, trygghet och möjlighet att uttrycka sina åsikter är en högt prioriterad fråga. En öppen organisationskultur, där medarbetare vågar framföra synpunkter, lyfta problem och påtala brister, är avgörande för såväl personalens välmående som verksamhetens utveckling och operativa förmåga.

    Mot denna bakgrund har ett partsgemensamt arbete bedrivits under året för att utveckla ett verktyg för återkommande pulsmätningar inom cyberstridskraften. Initiativet grundar sig i ett gemensamt identifierat behov hos arbetsgivare och arbetstagarrepresentanter av att bättre kunna följa upp frågor som rör bland annat organisationskultur, förbandsanda, arbetsmiljö och eventuell förekomst av tystnadskultur.

    Syftet är att skapa bättre förutsättningar att identifiera eventuella problem, följa utvecklingen över tid och vidta relevanta åtgärder där behov finns. Arbetet inleddes efter ett partsgemensamt beslut under senvåren 2026 och har bedrivits i nära samverkan med arbetstagarorganisationerna. Stor vikt har lagts vid frågornas utformning och hur svaren ska hanteras för att skapa förtroende för undersökningen och ge medarbetarna goda förutsättningar att svara öppet och ärligt. Den framtagna frågebanken har även kvalitetssäkrats med stöd av Försvarsstabens HR-funktion och ansvariga för Försvarsmaktens medarbetarundersökning, FM vind.

    Ambitionen är att genomföra en första pulsmätning i slutet av oktober, efter avslutad samverkan. Resultaten kommer att hanteras enligt principer motsvarande dem som används inom FM vind. För cyberstridskraftens ledning är detta ett uttryck för ett långsiktigt och systematiskt arbete med ledarskap och organisationskultur. Att aktivt efterfråga medarbetarnas upplevelser, även när svaren kan vara obekväma, är en viktig del av ett ansvarsfullt ledarskap.

    En stark cyberstridskraft förutsätter en organisation där medarbetarna känner förtroende för sina chefer, vågar göra sina röster hörda och vet att deras synpunkter tas på allvar.”

    Ur arkivet: