Senast publicerat
Senast publicerat:

Svenska instruktörer utbildar den somaliska armén 

Försvarsmakten bidrar med personal till EU:s militära utbildningsinsats EUTM Somalia. Under vintern och våren bemannades den svenska kontingenten av nio personer från Livregementets husarer, K 3, och kommendör Mats Fogelmark, Försvarsmaktens veterancentrum, var ställföre­trädande chef för EUTM Somalia.

Josefine Owetz
Svenskar utbildar den somaliska armén
Skvadronsfanjunkare Kenan Ataman, en av tre instruktörer från K 3, ledde utbildningen för kompanichefer.

Foto: Privat

I nästan två decennier har säkerhetsläget i Somalia, ett av världens fattigaste länder, präglats av inbördeskrig och terror. Regeringen har begränsad kontroll över landet och stora områden kontrolleras av väpnade grupperingar i form av klanmiliser och terrorgruppen Al-Shabaab. 

European Union Training Mission, EUTM, i Somalia har i uppgift att bidra till att skapa stabila säkerhetsstrukturer inom somaliska försvarsministeriet och armén. Sedan starten 2010 har Försvarsmakten deltagit i utbildningsinsatsen med både instruktörer och stabspersonal. Målet är att långsiktigt stärka Somali National Armed Forces, SNAF, så att de på sikt själva kan ta över ansvaret för säkerheten i landet. 

En av Försvarsmaktens instruktörer som roterade hem i april efter sex månader i Mogadishu är skvadronsfanjunkare Kenan Ataman, Livregementets husarer, K 3. Under perioden som han bemannade utbildningsinsatsen låg fokus på att höja kompetensen hos färdigutbildade officerare inom olika områden. 

– Vi hade infanteriutbildning för officerare med lägre grad, vi hade kompanichefskurs och en kurs för högre officerare, säger han. 

Tillsammans med två kaptener från Spanien ledde Kenan Ataman utbildningen för kompanichefer. De började med att kompetensinventera truppen för att se vilken nivå som kursen skulle läggas på.

Målet var att höja deras nivå som chefer, så att de kan komma tillbaka till sina egna förband och leda.

– Vissa elever kunde läsa och skriva, andra kunde inte det. Utbildningen anpassades efter deras behov, från terränganalys och sjukvård till militära planeringsprocesser. Målet var att höja deras nivå som chefer och officerare, så att de kan komma tillbaka till sina egna förband och leda, säger han.

Utöver Kenan Ataman och två ytterligare instruktörer bestod den svenska styrkan från K 3 av sex personer som bemannade staben och ledningen samt en stödfunktion i Nairobi. Därtill har kommendör Mats Fogelmark, till vardags chef för Försvarsmaktens veterancentrum, det senaste året varit ställföreträdande chef för EUTM Somalia, som består av 220 personer från tolv länder. 

Liknande läsning:

– Hela tanken är att somaliska armén successivt ska ta över ansvaret för säkerheten själva. Det är dock lång tid kvar innan de är självgående och det finns inget direkt ljus i tunneln. De är inte på långa vägar redo att ta över säkerhetsansvaret för landet, säger Mats Fogelmark. 

EUTM Somalia har sin huvudsakliga verksamhet i Mogadishu och all personal bor på den internationella campen vid Mogadishus flygplats. Utbildningen sker på en träningsanläggning som ligger 30 minuter från basen. Förflyttningarna till och från anläggningen sker i bepansrade fordon och med väpnad eskort.

– För oss var det en italiensk kontingent som bland annat ansvarade för eskort utanför campen. Inne på campen var det privata säkerhetsbolag som stod för säkerheten, säger Mats Fogelmark. 

Mats Fogelmark

Mats Fogelmark

Ställföreträdande chef EUTM Somalia

Afrikanska unionen har, på uppdrag av FN, fredsbevarande styrkor i landet och stöttar regeringen i kampen mot rebell- och terrorgrupper, främst terrorgruppen al-Shabaab. 

– Säkerhetshotet är väldigt högt. EU:s styrka är dock inte det främsta målet för al-Shabaab. De slår mot lokalbefolkningen genom att med självmordsbombare och sprängdåd visa för regeringen och omvärlden att regeringen inte har kontroll, säger Mats Fogelmark och fortsätter:

– Al-Shabaab vet att det inte är någon idé att ge sig på oss när vi är ute och rullar. Däremot genomför de regelbundet raketattacker mot den internationella campen, för att visa att de finns och för att behålla narrativet.

Under Mats Fogelmark och Kenan Atamans tid i Somalia inträffade flera raketattacker mot campen. Kenan Ataman berättar att han kommer att bära med sig upplevelsen av hur han och styrkans personal agerade när det inträffade.  

– Det märktes att all träning som man har gjort fanns där. Det fanns ingen rädsla inblandad överhuvudtaget. Man märker att ryggmärgsbeteendet sitter, säger han och tillägger:

– Jag tar också med mig att vi, under pågående attack, kunde skoja med varandra. Humorn lämnar vi inte, den finns återkommande i den militära kontexten.

Han är nöjd med insatsen och lyfter fram svenska instruktörers förmåga att utbilda:

– Den erfarenheten är bra att ha med sig i den internationella träningsmiljön. Vi har kompetensutvecklat enskilda officerare, så att de nu kan komma ut till sina egna förband och leda.

Sedan april bemannas EUTM Somalia av en styrka från Göta Trängregemente, T 2. 

Somalisk soldat tränar

Övning och träning i strid i bebyggelse. Här övas inbrytning i en byggnad.

Foto: Privat

Officerstidningen är Officersförbundets medlemstidning och bedriver självständig journalistisk bevakning av försvars- och säkerhetsfrågor.

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Officerstidningens nyhetsbrev kommer två gånger i månaden och ger dig nyheter från Officerstidningen direkt till din inkorg.

    Jag godkänner att Officerstidningen sparar mina uppgifter.

    Försvarsgrenscheferna ska rapportera direkt till ÖB, Högkvarteret omstruktureras till en ny stab och metoderna för att leda Försvarsmakten ska förändras. Det är några av förändringarna när Försvarsmaktens centrala ledning nu ska göras om. Målet är en Natoanpassad och förenklad organisation som snabbare kan fatta beslut och bättre leda Försvarsmakten i krig.

    Josefine Owetz
    Carl-Johan Edström
    ”Vi behöver metoder där tid prioriteras på ett annat sätt före risk och ekonomi”, säger Carl-Johan Edström, chef för Försvarsstaben.

    Foto: Foto: Claudio Bresciani/TT

    Under det senaste decenniet har Försvarsmakten förändrat myndighetens centrala ledning i flera steg. Arbetet har bland annat omfattat etableringen av försvarsgrensstaber och bildandet av Försvarsstaben. Sedan Sveriges Natointräde har ytterligare anpassningar gjorts.

    Men enligt generallöjtnant Carl-Johan Edström, chef för Försvarsstaben, finns det fortfarande överlappande ledningsnivåer som riskerar att skapa avstånd mellan ÖB och kärnverksamheten. Han leder projektgruppen som arbetar med att ta fram utformningen av den nya centrala ledningen på uppdrag av ÖB.

    – Vi påbörjar nu en stor förändring av den centrala ledningen i Försvarsmakten. Det är en förändring som är nödvändig och som bygger på det försämrade omvärldsläget och på vad som krävs av en försvarsmaktsledning. Vi behöver skapa en mycket effektivare ledning.

    Förändringen genomförs i två större steg. Från den 1 januari 2027 ska arméchefen, marinchefen och flygvapenchefen bli direktrapporterande chefer till ÖB, i stället för som i dag till chefen för Försvarsstaben. Carl-Johan Edström, som själv tidigare varit flygvapenchef, beskriver förändringen som efterlängtad.

    – Det här är en viktig förändring och det har varit en stor drivkraft för mig. Vi hade egentligen kunnat göra det här tidigare, vid de första förändringarna av Högkvarteret redan 2018 och 2023, men vi valde att ta det stegvis.

    Utöver ändringen för försvarsgrenscheferna har ett arbete inletts för att Försvarsmakten ska få en mer sammanhållen styrning och ledning. Idag leder ÖB myndigheten genom Försvarsmaktens strategiska plan (FMSP), medan chefen för Försvarsstaben bland annat styr försvarsgrenarnas uppdrag och ekonomi genom Försvarsmaktens genomförandeplan (FMGP). Framöver är målet att ÖB ska kunna leda, följa upp och göra avvägningar för den samlade verksamheten utifrån en plan, istället för dagens två.

    – När försvarsgrenscheferna blir direktrapporterande chefer så blir det en plan som vi leder och följer upp på.

    Vi genomför ständig avskräckning och försvar. Det innebär att tid är en mycket viktigare faktor. Vi behöver metoder där tid prioriteras på ett annat sätt före risk och ekonomi.

    Samtidigt ska Försvarsmakten bli bättre rustad för att leda multidomäna operationer och verka tillsammans med allierade i Nato.

    – Vi sitter i en organisation som metodmässigt och organisatoriskt har en tyngdpunkt mot myndighetsledning och förvaltning och är ganska svag på central ledning och försvarsoperationer, säger Carl-Johan Edström.

    Förändringen handlar också om själva metoden för att leda Försvarsmakten. Beslut ska kunna fattas snabbare och mer decentraliserat, och ledningen ska kunna hantera både grundberedskap och högre beredskapslägen.

    – Vi genomför ständig avskräckning och försvar. Det innebär att tid är en mycket viktigare faktor. Vi behöver metoder där tid prioriteras på ett annat sätt före risk och ekonomi.

    Nästa stora steg tas den 1 januari 2028. Då ska ÖB börja leda Försvarsmakten enligt den nya metoden samtidigt som Högkvarteret omstruktureras till en ny stab. Exakt hur den ska se ut är ännu inte bestämt, men Försvarsstaben, Operationsledningen, Militära underrättelse- och säkerhetstjänsten och Högkvarterets stab ska organiseras i en struktur anpassad både för svenska förhållanden och Nato.

    – Vi kommer att börja jobba med det i höst och bestämma oss våren 2027 för att sedan, med hjälp av arbetstagarorganisationerna, bemanna organisationen.

    Nya Högkvarteret

    I mars blev det klart att Högkvarteret om några år kommer att flytta till en fastighet i Frösundavik i Solna. HKV:s lokaler på Lidingövägen är i behov av renovering.

    Foto: Fastighets AB Solna Haga

    Sveriges Natointräde påverkar både organisationen och hur Försvarsmakten ska arbeta. Metoder, teknik och ledningssystem måste fungera såväl nationellt som tillsammans med andra allierade, förklarar Carl-Johan Edström.

    – Allting vi gör i den här förändringsledningen måste vara interoperabelt. Det måste fungera både nationellt och som en allierad.

    I arbetet studerar projektgruppen också hur andra länder organiserar sina högkvarter. Bland annat görs besök i de nordiska länderna, andra Natoländer och Ukraina.

    – Vi kommer inte hitta att ”det där är modellen som vi vill gå mot”. Vi kommer att titta på alla och försöka förstå fördelar och nackdelar och hur vi kan applicera det så bra som möjligt för oss själva, säger Carl-Johan Edström.

    Digitalisering är också en viktig del av arbetet, både för myndighetsledningen och för möjligheten att leda operationer och dela information och lägesbilder. Ambitionen är bland annat att minska administrationen och ge personalen mer tid för exempelvis beslutsfattande.

    – Vi står i ett skifte där den digitala möjligheten att påverka hur man leder Försvarsmakten är massiv. Vi har redan testat AI-modeller inom delar av Försvarsstaben och Högkvarteret med goda resultat.

    På sikt ser Carl-Johan Edström samtidigt ett behov av att få ut fler officerare från staberna till förbanden.

    – Vi är generellt för stora i staberna. Om digitaliseringen och möjligheten att leda på ett effektivare sätt innebär att vi kan få ut fler officerare i verksamheten så är det bara bra.

    Omorganisationen ska genomföras inom nuvarande ekonomiska och personella ramar. Samtidigt ska personalens kompetens utvecklas och anpassas efter nya ledningens behov.

    – Ingen kommer att förlora sitt jobb, men det är inte säkert att den exakta arbetsuppgift man har idag finns i organisationen den 1 januari 2028. Men vi har fantastisk personal som vi vet att vi kommer att kunna kompetensutveckla.

    Ur arkivet: