Senast publicerat

Senast publicerat:

Svenska instruktörer utbildar den somaliska armén

Försvarsmakten bidrar med personal till EU:s militära utbildningsinsats EUTM Somalia. Under vintern och våren bemannades den svenska kontingenten av nio personer från Livregementets husarer, K 3, och kommendör Mats Fogelmark, Försvarsmaktens veterancentrum, var ställföreträdande chef för EUTM Somalia.

Josefine Owetz

2025-06-17

I nästan två decennier har säkerhetsläget i Somalia, ett av världens fattigaste länder, präglats av inbördeskrig och terror. Regeringen har begränsad kontroll över landet och stora områden kontrolleras av väpnade grupperingar i form av klanmiliser och terrorgruppen Al-Shabaab.

European Union Training Mission, EUTM, i Somalia har i uppgift att bidra till att skapa stabila säkerhetsstrukturer inom somaliska försvarsministeriet och armén. Sedan starten 2010 har Försvarsmakten deltagit i utbildningsinsatsen med både instruktörer och stabspersonal. Målet är att långsiktigt stärka Somali National Armed Forces, SNAF, så att de på sikt själva kan ta över ansvaret för säkerheten i landet.

En av Försvarsmaktens instruktörer som roterade hem i april efter sex månader i Mogadishu är skvadronsfanjunkare Kenan Ataman, Livregementets husarer, K 3. Under perioden som han bemannade utbildningsinsatsen låg fokus på att höja kompetensen hos färdigutbildade officerare inom olika områden.

– Vi hade infanteriutbildning för officerare med lägre grad, vi hade kompanichefskurs och en kurs för högre officerare, säger han.

Tillsammans med två kaptener från Spanien ledde Kenan Ataman utbildningen för kompanichefer. De började med att kompetensinventera truppen för att se vilken nivå som kursen skulle läggas på.

Målet var att höja deras nivå som chefer, så att de kan komma tillbaka till sina egna förband och leda.

– Vissa elever kunde läsa och skriva, andra kunde inte det. Utbildningen anpassades efter deras behov, från terränganalys och sjukvård till militära planeringsprocesser. Målet var att höja deras nivå som chefer och officerare, så att de kan komma tillbaka till sina egna förband och leda, säger han.

Utöver Kenan Ataman och två ytterligare instruktörer bestod den svenska styrkan från K 3 av sex personer som bemannade staben och ledningen samt en stödfunktion i Nairobi. Därtill har kommendör Mats Fogelmark, till vardags chef för Försvarsmaktens veterancentrum, det senaste året varit ställföreträdande chef för EUTM Somalia, som består av 220 personer från tolv länder.

Liknande läsning:

– Hela tanken är att somaliska armén successivt ska ta över ansvaret för säkerheten själva. Det är dock lång tid kvar innan de är självgående och det finns inget direkt ljus i tunneln. De är inte på långa vägar redo att ta över säkerhetsansvaret för landet, säger Mats Fogelmark.

EUTM Somalia har sin huvudsakliga verksamhet i Mogadishu och all personal bor på den internationella campen vid Mogadishus flygplats. Utbildningen sker på en träningsanläggning som ligger 30 minuter från basen. Förflyttningarna till och från anläggningen sker i bepansrade fordon och med väpnad eskort.

– För oss var det en italiensk kontingent som bland annat ansvarade för eskort utanför campen. Inne på campen var det privata säkerhetsbolag som stod för säkerheten, säger Mats Fogelmark.

Afrikanska unionen har, på uppdrag av FN, fredsbevarande styrkor i landet och stöttar regeringen i kampen mot rebell- och terrorgrupper, främst terrorgruppen al-Shabaab.

– Säkerhetshotet är väldigt högt. EU:s styrka är dock inte det främsta målet för al-Shabaab. De slår mot lokalbefolkningen genom att med självmordsbombare och sprängdåd visa för regeringen och omvärlden att regeringen inte har kontroll, säger Mats Fogelmark och fortsätter:

– Al-Shabaab vet att det inte är någon idé att ge sig på oss när vi är ute och rullar. Däremot genomför de regelbundet raketattacker mot den internationella campen, för att visa att de finns och för att behålla narrativet.

Under Mats Fogelmark och Kenan Atamans tid i Somalia inträffade flera raketattacker mot campen. Kenan Ataman berättar att han kommer att bära med sig upplevelsen av hur han och styrkans personal agerade när det inträffade.

– Det märktes att all träning som man har gjort fanns där. Det fanns ingen rädsla inblandad överhuvudtaget. Man märker att ryggmärgsbeteendet sitter, säger han och tillägger:

– Jag tar också med mig att vi, under pågående attack, kunde skoja med varandra. Humorn lämnar vi inte, den finns återkommande i den militära kontexten.

Han är nöjd med insatsen och lyfter fram svenska instruktörers förmåga att utbilda:

– Den erfarenheten är bra att ha med sig i den internationella träningsmiljön. Vi har kompetensutvecklat enskilda officerare, så att de nu kan komma ut till sina egna förband och leda.

Sedan april bemannas EUTM Somalia av en styrka från Göta Trängregemente, T 2.

Officerstidningen är Officersförbundets medlemstidning och bedriver självständig journalistisk bevakning av försvars- och säkerhetsfrågor.

Ämnen i artikeln: EUTM Somalia

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Officerstidningens nyhetsbrev kommer två gånger i månaden och ger dig nyheter från Officerstidningen direkt till din inkorg.

Senast publicerat:

Aktuellt /

Fortifikationsverket

Fortifikationsverkets generaldirektör: ”Infrastruktur är en förmåga – inte en belastning”

Aktuellt /

Flygvapnet

Jonas Wikman: ”Vi måste skapa en organisation som kan stå mitt i stormen”

Aktuellt /

Marinen

Johan Norlén: ”Nu blir det handling bakom orden om marinens tillväxt”

Aktuellt /

Armén

Jonny Lindfors: ”Jag hoppas att alla i armén känner vilka steg vi har tagit”

Mest läst:

Aktuellt /

Marinen

Johan Norlén: ”Nu blir det handling bakom orden om marinens tillväxt”

Aktuellt /

Fortifikationsverket

Fortifikationsverkets generaldirektör: ”Infrastruktur är en förmåga – inte en belastning”

Aktuellt /

Armén

Jonny Lindfors: ”Jag hoppas att alla i armén känner vilka steg vi har tagit”

Aktuellt /

Flygvapnet

Jonas Wikman: ”Vi måste skapa en organisation som kan stå mitt i stormen”

Aktuellt

Flygvapnet

Jonas Wikman: ”Vi måste skapa en organisation som kan stå mitt i stormen”

Flygvapnet fyller 100 år samtidigt som nya flygsystem införs, rymdförmågan byggs upp och Natobidrag genomförs. Men enligt flygvapenchef Jonas Wikman är den viktigaste utmaningen en annan: att skapa en organisation som klarar ett säkerhetsläge som är oförutsägbart och där tempot aldrig går tillbaka till det normala.

Josefine Owetz

2026-07-09

Flygvapenchef generalmajor Jonas Wikman sitter uppe på däck ombord på HMS Carlskrona och blickar ut över Visby hamn. I likhet med Försvarsmaktens övriga representanter har han ett hektiskt schema i Almedalen och deltar i många panelsamtal.

Men innan dagens seminarier tar vid, bland annat ett med rubriken ”Nästa generations luftstrid i en multidomänkontext”, ska han summera hur det första halvåret av 2026 har varit för flygvapnet.

– Jag tycker att läget är gott. Vi har ett bra och intensivt år. Organisationen är satt under press med stora externa och interna förväntningar på vad vi ska åstadkomma, både vad gäller förmågeutveckling och den säkerhetsmiljö vi lever i. Men jag känner att vi levererar. Det handlar om flygvapnets nästa steg, införandet av nya plattformar och nya förmågor.

Bland vårens större händelser för flygvapnet lyfter Jonas Wikman bidraget till Natos Air Policing på Island, som är en del av luftförsvaret i Arktisområdet. Under årets första månader bemannade en kontingent från Skaraborgs flygflottilj alliansens incidentberedskap. I februari deltog svenska flygbasjägare i den danska övningsserien Arctic Endurance 26 på Grönland för att stärka säkerheten i området och öva försvaret av Natos norra flank.

– Det känns nästan som länge sedan nu, men det är bara några månader sedan som vi genomförde det, i en tid då säkerhetssituationen i Arktis var väldigt aktuell.

Vi har en aktivitet i vårt närområde som gör att vi har daglig skarp verksamhet pågående.

Samtidigt pågår ständigt incidentberedskapen på hemmaplan, med flera insatser hittills i år. Den 13 juni meddelade Försvarsmakten att flygvapnet dagen innan genomfört dubbla insatser mot ryska stridsflyg nära svenskt luftrum.

– Vi har en aktivitet i vårt närområde som gör att vi har daglig skarp verksamhet pågående. Det är utmanande, men samtidigt känner jag att vi levererar på de uppdrag vi har, även när det gäller att utveckla framtida förmågor, säger Jonas Wikman och fortsätter:

– Jag känner mig trygg med var vi är och vart vi är på väg. Min bild är också att vi har en organisation som är stolt över vad vi åstadkommer med de förutsättningar vi har. Så här ett halvår in så kunde jag inte vara mer stolt över mitt flygvapen än vad jag är just nu – ett flygvapen som dessutom fyller 100 år i år.

Samtidigt som verksamheten pågår för fullt firar flygvapnet sitt 100-årsjubileum. Jonas Wikman medger att han först såg jubileumsåret som ytterligare en uppgift i en redan full kalender, men i stället har det blivit något helt annat.

– Det har blivit ett sätt att stärka oss. Vi har fått anledning att beskriva vilka vi är, träffa varandra och bygga laget flygvapnet. Jag önskar att vår egen personal ser flygvapnet med samma ögon som omvärlden gör. För när man står där varje dag så känns kanske allting som ett motstånd och som en övermäktig uppgift. Men när man står utanför och betraktar oss så är det ett väl fungerande maskineri som levererar på en högre nivå än vad folk förväntar sig. Och det önskar jag att organisationen får känna ibland. Jag tror och hoppas att 100-årsfirandet är ett tillfälle för att göra det.

Flygvapnet reformeras i en tid när reform krävs, och det känns väldigt bra.

För flygvapnet är 2026 också ett år då flera materielprojekt har börjat levereras eller är i slutet på en anskaffningsprocess. Jonas Wikman lyfter bland annat införandet av Jas 39 Gripen E, de nya radarspanings- och ledningsflygplanen, S 106, GlobalEye, transportflygplanen C 390 och TP 106 och det nya skolflygplanet SK 40. Samtidigt sker flera satsningar inom rymdområdet och i maj skickades Försvarsmaktens första militära spanings- och övervakningssatellit upp i rymden.

– Det är väldigt vältajmat. Vi tar steget in i en ny generation krigföringsförmåga där rymden, Gripen E och GlobalEye är byggda för att fungera tillsammans med armén, marinen och våra allierade i Nato inom ramen för multidomäna operationer, säger han och fortsätter:

– Vi har tagit viktiga steg inom rymdområdet och har blivit en operatör i rymden på riktigt under det här året. Rymdförmågan är till för att vi ska bättre ha en kapacitet att koppla ihop de olika domänerna och nationerna. Flygvapnet reformeras i en tid när reform krävs, och det känns väldigt bra.

Hur ser det ut med flygvapnets personalförsörjning?

– Personalförsörjning är fortsatt en begränsande faktor för oss och kommer att vara det under lång tid. Med det sagt tycker jag att vi har gjort betydande framsteg. Vi har gjort en grundlig analys baserat på personalens iakttagelser och gett oss på flera områden som vi har haft särskilda problem med.

Han lyfter den satsning som gjorts inom teknikerområdet det senaste året och det stora arbetet som går under namnet ”Framåt”. Under 2023 genomfördes en stor översyn på personalområdet i flygvapnet. Arbetet tog frågor som avtal, arbetsmiljö, materiel och lön. Jonas Wikman fattade därefter beslut om ett direktiv med åtgärder som nu ska införas för att skapa en mer hållbar arbetssituation för flygvapnets anställda.

Vi kommer aldrig att bli klara och det viktiga är inte att allt blir gjort. Det viktiga är att rätt saker blir gjorda.

– Vi har fortsatt prioriterat arbetet inom det vi kallar ”Framåt”. Jag är stenhård på att följa upp alla åtgärderna. De följs upp kvartalsvis och vi räknar med att vi ska få ett väldigt bra resultat. Jag tycker att vi är på rätt väg, men det tar lång tid och vi har mer jobb kvar att göra.

En fråga som han återkommer till under intervjun är balansen mellan uppgifter och resurser. Jonas Wikman menar att Flygstaben länge har försökt väga uppgifter mot resurser, men att dagens säkerhetsläge kräver ett annat synsätt.

– Vi kommer aldrig att kunna planera bort friktioner och osäkerheter i en snabbt föränderlig omvärld. Vi behöver därför bli en organisation som kan leva i kaos och må bra i kaos. Vi kommer aldrig att bli klara och det viktiga är inte att allt blir gjort. Det viktiga är att rätt saker blir gjorda.

Han beskriver det med uttrycket ”Embrace the Chaos”, att acceptera att nya uppgifter och förändringar inte är undantag utan det nya normala. Målet är därför inte att allt ska hinnas med, utan att organisationen ska prioritera rätt och känna att ett väl utfört arbete är alldeles tillräckligt.

– Man måste kunna gå hem när arbetsdagen är slut och känna att man gjort ett bra jobb och är uppskattad, även om hela uppgiften inte är löst. Vi som chefer och ledare ska känna förtroende för att organisationen gör rätt prioriteringar.

I grunden handlar det om uppdragstaktik, konstaterar han. I en tid när omvärlden förändras snabbare än planeringscyklerna behöver högre chefer styra mot önskade effekter snarare än detaljerade planer. Förbanden ska få frihet att själva avgöra hur målen bäst nås utifrån den verklighet de möter.

– Det är ute på förbanden som kraften finns. Vi måste vidta åtgärder för att skapa en organisation som kan stå mitt i stormen. För det här är en dynamik som kommer att bestå en generation framåt. Vi vet vilka effekter vi ska uppnå: vi ska avskräcka, vi ska kunna försvara oss och vi ska utbilda förbanden till en viss nivå. Jag har fullt förtroende för att organisationen gör rätt saker.

Vi är uppskattade för det vi gör och det är personalen som har åstadkommit det.

En av de största förändringarna i flygvapnet märks dock inte i nya flygplan, utan i hur organisationen är uppbyggd. Flygvapnet har det senaste året gått från två separata grund- och krigsorganisationer till en sammanhållen organisation där personalen redan tjänstgör i sina krigsbefattningar.

– Det innebär att alla anställda normalt redan befinner sig på den befattning de har i alla konfliktnivåer. Vi har en plan, leder med en order mot en chef. Jag är helt trygg med att det är rätt väg att gå. Vi är i en tid där vi har ett hot att hantera hela tiden och det kommer inte finnas en brytning mellan fred, kris och krig, utan det är en flytande skala. Vi kan inte omorganisera några gånger per år. Det här känns jättebra.

Har du något medskick till flygvapnets anställda?

– Jag kunde inte vara stoltare över flygvapnet, det är helt ärligt från mitt hjärta. Det är lätt att gå rakryggad här genom Almedalen med detta flygvapen i ryggen. Vi har verkligen levererat, både i det skarpa och i förmågeutvecklingsperspektivet. Vi är uppskattade för det vi gör och det är personalen som har åstadkommit det. Varje gång människor utifrån möter flygvapnet slås de av lagandan och kamratskapet. Det är tillsammans vi löser våra uppgifter.

Läs mer:

Johan Norlén: ”Nu blir det handling bakom orden om marinens tillväxt”

Läs mer:

Jonny Lindfors: ”Jag hoppas att alla i armén känner vilka steg vi har tagit”

Ämnen i artikeln: Flygvapnet / Jonas Wikman

Ur arkivet:

Aktuellt /

Säkerhetsläget