Senast publicerat
Senast publicerat:

Replik från utbildningschef Michael Cherinet: ”Läget kräver att vi agerar”

Generalmajor Michael Cherinet, Försvarsmaktens utbildningschef

Foto: Niklas Englund/Försvarsmakten

Detta är en insändare. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Säkerhetsläget i Europa är det sämsta sedan andra världskrigets slut. Vi måste snabbt rekrytera och utbilda fler yrkesofficerare, reservofficerare och soldater. Läget kräver att vi agerar. Inom ramen för mitt verksamhetsansvar har jag därför fattat beslutet om två ansökningsfönster för den grundläggande officersutbildningen.

Beslutet föregicks av beredning och förankring med försvarsgrenar och stridskrafter i flera steg genom remisser och diskussioner i olika möten. Inför beslutet uppfattade vi att de flesta försvarsgrenar, stridskrafter och deras förband förordade ett andra ansökningsfönster. Det betyder inte att alla var positiva till allt i beslutet, eller att alla var överens om allt under förankringsprocessen. Att inte göra något var inte ett alternativ.

Förra året gjorde vi ett första försök att förlänga ansökningsfönstret, genom att öppna det igen kort efter att det första fönstret stängts. Det var vad som då medgavs och det gav inte önskad effekt. Därmed kunde det alternativet avfärdas. Riskerna med en uppdelning i två ansökningsfönster har analyserats och vägts mot möjliga vinster. Vinsten med ett förlängt ansökningsfönster på våren har till exempel vägts som tyngre än risken med längre ledtid från ansökan till antagning för de som söker på hösten.

Det förlängda ansökningsfönstret för de sökande ur inneliggande grundutbildning, bedöms medge att fler av dem hinner mogna i sitt beslut och kan uppmuntras att söka till den grundläggande officersutbildningen. Vi kan självklart inte med säkerhet veta att det blir så, men vi måste våga pröva och orka göra förändringar som vi tror kan ha positiv effekt. Ytterligare en effekt av uppdelningen i två ansökningsfönster bedöms vara att arbetet under året kan jämnas ut.

Vi måste våga pröva och orka göra förändringar som vi tror kan ha positiv effekt.

Vi kommer att fortsätta utvecklingen och förändringen av hur vi attraherar, rekryterar, prövar, gör urval och antar till den grundläggande officersutbildningen. Vi tittar på hemtagning av prövningen men inte med mindre än att vi först organiserat resurser för att klara det och försäkrat oss om bibehållen kvalitet. Det nya stödsystemet för antagningen till den grundläggande officersutbildningen är äntligen på väg att införas vilket bedöms förenkla, effektivisera och höja kvalitén i antagningen.

Åtgärderna inom ramen för den pågående strukturutredningen kommer att ge försvarsgrenarna ökad rådighet, ansvar och mandat, för alla led från attraktion till antagning och genomförande av den grundläggande officersutbildningen. Hela processen kommer närmare förbanden. Strukturutredningen innebär också att vi tillsammans med Försvarshögskolan kommer att utreda förutsättningarna för Officersprogrammet med målsättningen att försvarsgrenarna ska få ett större inflytande även över denna utbildning.

Jag förstår att alla dessa snabba förändringar samtidigt som mycket annat krävs av oss kan uppfattas som ryckiga och kanske inte passar alla förband lika bra. Om det efter förankringsarbetet och den breda kommunikationen som nu genomförs för att ge organisationen bästa möjliga förutsättningar att hantera förändringen fortfarande finns oklarheter, frågor, synpunkter på antagningsprocessen eller ytterligare risker – lyft dessa i linjen inom förbandet och vid behov vidare inom försvarsgrenen, så att de kan hanteras på kort sikt och bidra till fortsatt utveckling på lång sikt. Gällande utformningen av tidslinjalen och utvärdering av den grundläggande officersutbildningen gör försvarsstaben det tillsammans med försvarsgrenarna.

Framgångarna i rekryteringen till officersutbildningarna är främst ett resultat av det arbete ni på förbanden gör. Vi är djupt tacksamma för den tid, energi och professionalism som rekryteringsorganisationen bidrar med för att öka vår krigföringsförmåga.

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Officerstidningens nyhetsbrev kommer två gånger i månaden och ger dig nyheter från Officerstidningen direkt till din inkorg.

    Jag godkänner att Officerstidningen sparar mina uppgifter.

    Militära yrken har lägst antal sjukskrivningsdagar av alla yrkesgrupper i Sverige. Det visar en ny rapport från Skandia. Arbetsmiljön i Försvarsmakten beskrivs som mycket god, men Officersförbundet menar att siffrorna behöver nyanseras – bland annat eftersom anställda tar ut kompensationsledighet eller semester i stället för att sjukskriva sig.

    Linda Sundgren
    "Man inte bör likställa registrerad sjukfrånvaro med den faktiska förekomsten av ohälsa", säger Martin Sachs, ombudsman på Officersförbundet, om antalet sjukskrivningsdagar för anställda i Försvarsmakten.

    Foto: Försvarsmakten

    Anställda i Försvarsmakten har i genomsnitt två sjukdagar per år, utöver de fjorton dagar som arbetsgivaren ersätter. Det är lägst sjukfrånvaro av samtliga yrkesgrupper som jämförs i Skandias rapport Sveriges sjukaste yrken 2026.

    Försvarsmakten framställs i rapporten som en föredömlig arbetsgivare som långsiktigt och systematiskt arbetar för en god arbetsmiljö. Träning på arbetstid, små arbetsgrupper, fokus på förebyggande insatser och möjlighet till återhämtning efter perioder med hög arbetsbelastning är sådant som lyfts fram i rapporten.

    Men kritiker menar att statistik över den registrerade sjukfrånvaron ger en något missvisande bild. I inlägg hos försvarsdebattören Taktisk och i kommentarsfält till Försvarsmaktens artikel om Skandias rapport på Försvarsmaktens intränat Emilia, påpekas att de verkliga sjuktalen kan döljas av att militär personal ofta använder kompensationsledighet eller semesterdagar för att undvika karensavdrag i samband med sjukskrivning. Även företrädare för Officersförbundet delar den uppfattningen.

    Vi får återkommande rapporter från våra medlemmar om att det är så det går till.

    – Vi får återkommande rapporter från våra medlemmar om att det är så det går till. Någon statistik som visar hur vanligt det är har vi inte, men det tyder på att man inte bör likställa registrerad sjukfrånvaro med den faktiska förekomsten av ohälsa, säger Martin Sachs, ombudsman i Officersförbundet med särskilt arbetsmiljöansvar.

    En annan bidragande orsak till de låga sjuktalen som ibland lyfts fram är att Försvarsmaktens personal över lag är yngre och mer vältränad jämfört med många andra yrkesgrupper. Inom internationell forskning kallas fenomenet ”the healthy soldier effect”, och är en följd av fysiska och mentala antagningskrav och att många militärer tränar mycket.

    För att en mer rättvisande bild av hälsotillståndet hos anställda i Försvarsmakten, menar Martin Sachs att man bör se sjukfrånvaron tillsammans med andra mått på arbetsmiljön. Han hänvisar till Officersförbundets senaste medlemsundersökning som visar att många i organisationen är hårt belastade.

    – I vår undersökning uppger 80 procent att personalbristen har ökat deras arbetsbelastning och 74 procent menar att kompetensbrist påverkar verksamheten negativt. Endast 55 procent anser att arbetsmiljön är god och bara 39 procent upplever att arbetsgivaren värnar balansen mellan arbete och privatliv, säger Martin Sachs.

    Officerstidningen har sökt Försvarsmaktens personaldirektör och ställföreträdande personaldirektör för en intervju, men de har avböjt. 

    Fakta

    Sjukdagar inom olika yrkesgrupper 2025

    Antal sjukdagar per år och anställd utöver de 14 dagar som arbetsgivaren betalar sjuklön.

    • Militär personal: 2,1
    • Chefsyrken: 4,7
    • Yrken med krav på högskolekompetens: 7
    • Yrken inom administration och kundtjänst: 9,8
    • Service-, omsorgs- och försäljningsyrken: 13,7

     

    Skandias statistik omfattar sjukskrivningar som varar längre än 14 dagar. Under de första 14 dagarna i en sjukperiod betalar arbetsgivaren sjuklön; från dag 15 kan den anställde få sjukpenning från Försäkringskassan. Kortare sjukfrånvaro ingår inte i statistiken.

    Källa: Skandias rapport Sveriges sjukaste yrken 2026

    Ur arkivet: