Senast publicerat
Senast publicerat:

Replik från utbildningschef Michael Cherinet: ”Läget kräver att vi agerar”

Generalmajor Michael Cherinet, Försvarsmaktens utbildningschef

Foto: Niklas Englund/Försvarsmakten

Detta är en insändare. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Säkerhetsläget i Europa är det sämsta sedan andra världskrigets slut. Vi måste snabbt rekrytera och utbilda fler yrkesofficerare, reservofficerare och soldater. Läget kräver att vi agerar. Inom ramen för mitt verksamhetsansvar har jag därför fattat beslutet om två ansökningsfönster för den grundläggande officersutbildningen.

Beslutet föregicks av beredning och förankring med försvarsgrenar och stridskrafter i flera steg genom remisser och diskussioner i olika möten. Inför beslutet uppfattade vi att de flesta försvarsgrenar, stridskrafter och deras förband förordade ett andra ansökningsfönster. Det betyder inte att alla var positiva till allt i beslutet, eller att alla var överens om allt under förankringsprocessen. Att inte göra något var inte ett alternativ.

Förra året gjorde vi ett första försök att förlänga ansökningsfönstret, genom att öppna det igen kort efter att det första fönstret stängts. Det var vad som då medgavs och det gav inte önskad effekt. Därmed kunde det alternativet avfärdas. Riskerna med en uppdelning i två ansökningsfönster har analyserats och vägts mot möjliga vinster. Vinsten med ett förlängt ansökningsfönster på våren har till exempel vägts som tyngre än risken med längre ledtid från ansökan till antagning för de som söker på hösten.

Det förlängda ansökningsfönstret för de sökande ur inneliggande grundutbildning, bedöms medge att fler av dem hinner mogna i sitt beslut och kan uppmuntras att söka till den grundläggande officersutbildningen. Vi kan självklart inte med säkerhet veta att det blir så, men vi måste våga pröva och orka göra förändringar som vi tror kan ha positiv effekt. Ytterligare en effekt av uppdelningen i två ansökningsfönster bedöms vara att arbetet under året kan jämnas ut.

Vi måste våga pröva och orka göra förändringar som vi tror kan ha positiv effekt.

Vi kommer att fortsätta utvecklingen och förändringen av hur vi attraherar, rekryterar, prövar, gör urval och antar till den grundläggande officersutbildningen. Vi tittar på hemtagning av prövningen men inte med mindre än att vi först organiserat resurser för att klara det och försäkrat oss om bibehållen kvalitet. Det nya stödsystemet för antagningen till den grundläggande officersutbildningen är äntligen på väg att införas vilket bedöms förenkla, effektivisera och höja kvalitén i antagningen.

Åtgärderna inom ramen för den pågående strukturutredningen kommer att ge försvarsgrenarna ökad rådighet, ansvar och mandat, för alla led från attraktion till antagning och genomförande av den grundläggande officersutbildningen. Hela processen kommer närmare förbanden. Strukturutredningen innebär också att vi tillsammans med Försvarshögskolan kommer att utreda förutsättningarna för Officersprogrammet med målsättningen att försvarsgrenarna ska få ett större inflytande även över denna utbildning.

Jag förstår att alla dessa snabba förändringar samtidigt som mycket annat krävs av oss kan uppfattas som ryckiga och kanske inte passar alla förband lika bra. Om det efter förankringsarbetet och den breda kommunikationen som nu genomförs för att ge organisationen bästa möjliga förutsättningar att hantera förändringen fortfarande finns oklarheter, frågor, synpunkter på antagningsprocessen eller ytterligare risker – lyft dessa i linjen inom förbandet och vid behov vidare inom försvarsgrenen, så att de kan hanteras på kort sikt och bidra till fortsatt utveckling på lång sikt. Gällande utformningen av tidslinjalen och utvärdering av den grundläggande officersutbildningen gör försvarsstaben det tillsammans med försvarsgrenarna.

Framgångarna i rekryteringen till officersutbildningarna är främst ett resultat av det arbete ni på förbanden gör. Vi är djupt tacksamma för den tid, energi och professionalism som rekryteringsorganisationen bidrar med för att öka vår krigföringsförmåga.

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Officerstidningens nyhetsbrev kommer två gånger i månaden och ger dig nyheter från Officerstidningen direkt till din inkorg.

    Jag godkänner att Officerstidningen sparar mina uppgifter.

    Sverige kommer att köpa fyra fregatter av det franska företaget Naval Group. Det meddelade regeringen på en pressträff på tisdagen. ”Det här är en färdig design som redan är i produktion och med en mycket hög leveranssäkerhet”, säger försvarsminister Pål Jonson (M) om mångmiljardaffären. Fartygen ska levereras från 2030.

    Josefine Owetz
    Försvarsminister Pål Jonson (M), statsminister Ulf Kristersson (M), och överbefälhavare Michael Claesson under en pressträff ombord på Visbykorvetten HMS Härnösand. Regeringen presenterar vilket företag man ska inleda förhandlingar med för att köpa in fyra luftförsvarsfregatter

    Foto: Lars Schröder/TT

    Regeringen har beslutat att Sverige ska gå vidare i förhandlingar med franska Naval Group i anskaffningen av nya fregatter till marinen. Det meddelade statsminister Ulf Kristersson (M) och försvarsminister Pål Jonson (M) på en pressträff ombord på HMS Härnösand vid Skeppsbron i Stockholm på tisdagsmorgonen.

    – De fartyg som bäst uppfyller de svenska kraven är det franska alternativet, säger statsminister Ulf Kristersson.

    Totalt handlar det om fyra fartyg av typen FDI, Frégate de Défense et d’Intervention. I Sverige ska fartygen benämnas Luleåklassen.

    – Det är en av de största försvarsinvesteringarna sedan Gripen introducerades på 80-talet. Det är en tredubbling av den svenska luftvärnsförmågan jämfört med i dag, säger Ulf Kristersson.

    Enligt försvarsminister Pål Jonson har tre faktorer varit särskilt viktiga för regeringens beslut: snabb leverans, hög leveranssäkerhet och att det är ett fartygssystem med integrerat och beprövat luftvärnssystem.

    – Snabb leverans är helt nödvändigt utifrån det mycket allvarliga säkerhetsläge vi just nu befinner oss i. Det här är en färdig design som redan är i produktion och med en mycket hög leveranssäkerhet. Detta är viktigt inte minst utifrån tidigare erfarenheter med utvecklingsprojekt, som ibland har dragit ut på tiden, säger Pål Jonson.

    Snabb leverans är helt nödvändigt utifrån det mycket allvarliga säkerhetsläge vi just nu befinner oss i.

    Även möjlighet till kostnadsdelning med Frankrike och Grekland, som också köpt fregatterna, har varit viktigt i övervägandet, enligt Pål Jonson. Därtill är det detta alternativ som Försvarets materielverk, FMV, och Försvarsmakten förordat att Sverige borde gå vidare med.

    – Myndigheternas synpunkter har varit viktiga för oss, säger Pål Jonson.

    Som Natoallierad behöver Sverige ytstridsfartyg som kan verka både i Östersjön och i Natos övriga operationsområde. De nya fregatterna ska ge marinen större uthållighet, högre luftförsvarsförmåga och möjlighet att bidra till Natos samlade luftförsvar.

    – I och med Natomedlemskapet har marinens roll förändrats. Utöver att hävda svensk territoriell integritet så ska vi numera även säkerställa och skydda transporter över havet, till oss och till våra allierade. Vi ska också bidra till alliansens behov utanför vårt direkta närområde, då krävs större fartyg med kvalificerat luftvärn och längre uthållighet, säger marinchef Johan Norlén i ett uttalande på Försvarsmaktens webbplats. 

    FMV får nu i uppdrag att inleda förhandlingar med franska myndigheter och Naval Group om anskaffning. Leveranserna bedöms kunna inledas från 2030, med leverans av ett fartyg per år fram till 2034.

    – Det är ett högt införandetempo som vi förväntar oss kunna få genom en sådan här upphandling, säger Pål Jonson.

    Slutpriset för de svenska fregatterna avgörs av vilka delsystem och beväpning som väljs, men snittpriset är runt tio miljarder styck, enligt regeringen.

    Fakta

    Förmågor hos de nya fregatterna
    FDI-fregatterna kommer att ha en mängd förmågor som långräckviddigt luftvärn av typ Aster 30 som kan skjuta ner ballistiska robotar. Det motsvarar Patriot-luftvärnet som finns på land och innebär att Sveriges långräckviddiga luftvärnskapacitet tredubblas.

    Som komplement finns medelräckviddigt luftvärn av typen CAMM-ER för försvar mot bland annat stridsflyg, kryssningsrobotar och drönare. Ubåtsjaktförmåga kommer också att finnas. 

    Svenska system som ingår i kravställningen är bland annat robotsystem 15 från Saab, Torpedsystem 47, G1X-radar och närskyddssystemet Trackfire samt 57 millimeters och 40 millimeters kanoner från BAE Systems Bofors.

    Källa: Regeringen

    Ur arkivet: