Senast publicerat
Senast publicerat:

Kadetter flyttas från MHS Karlberg till lägenhetshotell i Solna

Efter sommaren kommer de kadetter ur 232:a kursen som läser andra året på Officersprogrammet med inriktning mot flygvapnet och marinen att inhysas på lägenhetshotellet Biz Apartment i Solna. Åtgärden görs för att kunna erbjuda boendeplats på Militärhögskolan Karlberg för de 300 nya kadetter som förväntas påbörja sina studier till hösten.

Linda Sundgren
I augusti påbörjar en ny kull kadetter Officersprogrammet. Det är oklart hur stor den 233:e kursen blir, men uppskattningsvis handlar det om över 300 personer. För att lösa boendesituationen kommer kadetter ur 232:a kursen från och med hösten att bo på lägenhetshotell utanför skolområdet.

Foto: Caisa Rasmussen/TT

Problemen med brist på elevboenden på Militärhögskolan Karlberg, MHS K, i Solna fortsätter. Under innevarande läsår har man lyckats ordna boende för alla kadetter på skolområdet genom dubbelbeläggning i ett antal rum, men när det till hösten väntas ett nytt intag på över 300 kadetter tvingas skolan till förläggning på lägenhetshotell för att hantera bristen på utrymmen.

– Helst hade vi velat att alla kadetter skulle bo inne på skolområdet. Dels på grund av daningen, för att använda ett gammalt uttryck, dels ur ett arbetsmiljöperspektiv. På Karlberg har vi rådighet över byggnaderna på ett annat sätt än med upphandlade boenden. Men med det sagt vill jag tillägga att vi i grunden tycker det är positivt med fler kadetter och att vi gör det bästa vi kan för dem, säger överstelöjtnant Johan Martinsson, ställföreträdande chef för Militärhögskolan Karlberg.

För att de nya kadetterna som börjar på MHS K i höst ska introduceras på ett bra sätt ska de bo inne på skolområdet. Istället blir det de kadetter som läser andra året med inriktning mot flygvapnet och marinen som får flytta ut.

Vi vill hålla ihop plutonerna och de som läser mot flyget och marinen stämmer antalsmässigt bäst överens.

–  De som kommer direkt från värnplikten ska fortsatt få vara i en militär kontext, så att de känner sig hemma i den här miljön. Kadetter som redan har ett års studier är lite mer självsäkra och för dem är boendefrågan kanske inte riktigt lika viktig, säger Johan Martinsson och fortsätter:

– Att det blev just de som läser mot flyget och marinen som flyttar handlar om ren matematik. Vi vill hålla ihop plutonerna och de som läser mot flyget och marinen stämmer antalsmässigt bäst överens med det antal som behöver flytta.

Lägenhetshotellet

Kadetterna kommer att bo på lägenhetshotellet Biz Apartment i Solna.

Foto: Niklas Englund/Försvarsmakten.

Kadetterna kommer att bo på lägenhetshotellet Biz Apartment i Solna. Totalt har 120 bäddar upphandlats fördelade på 80 rum. De som bor externt kommer också att få måltidsersättning för frukost och middag.

– Rummen är på mellan 20 och 30 kvadratmeter och har pentryn så att kadetterna kan ordna egen frukost och kanske även laga enklare maträtter. Vilka som ska dela rum får kompaniet och plutonerna komma överens om, säger Johan Martinsson.

Liknande läsning:

Nu tittar vi på om vi kan utöka det nya elevboende som redan är planerat eller om vi måste ta höjd för ytterligare en boendebyggnad.

Parallellt med de tillfälliga boendelösningarna pågår ett mer långsiktigt arbete för att lösa bostadsbristen inne på skolans område. En administrativ byggnad ska göras om till elevboende och det planeras även för nybyggnationer.  

–  Vi har fört fram behov av nya elevboenden som vi fått bejakat från infra, men förmodligen kommer inte heller det att räcka till. Nu tittar vi på om vi kan utöka det nya elevboende som redan är planerat eller om vi måste ta höjd för ytterligare en boendebyggnad. Vi gör vad vi kan för att bygga ikapp boendebristen, men jag har svårt att se att vi skulle kunna ha nya byggnader på plats före 2032, säger Johan Martinsson.

Fler kadetter innebär också ett ökat behov av lektionssalar samtidigt som de befintliga klassrummen i Smedsvalvet ska stängas för renovering. I höst kommer tolv tillfälliga lektionspaviljonger att ställas upp på Soldatplanen inne på HMS K, samma yta där det temporära boendet Tillfälligheten låg tidigare.

– Jag bedömer att paviljongerna kommer att vara på plats senast i slutet av kvartal tre. Men vi påbörjar inte renoveringen av de gamla lektionssalarna förrän vi har fått de nya. Att hyra in oss i lektionssalar hos andra universitet och högskolor är sannolikt något vi kommer att behöva fortsätta med. Framför allt när vi vill samla flera plutoner samtidigt, säger Johan Martinsson.

Officerstidningen är Officersförbundets medlemstidning och bedriver självständig journalistisk bevakning av försvars- och säkerhetsfrågor.

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Officerstidningens nyhetsbrev kommer två gånger i månaden och ger dig nyheter från Officerstidningen direkt till din inkorg.

    Jag godkänner att Officerstidningen sparar mina uppgifter.

    Skärpta antagningskrav och större inflytande för försvarsgrenarna att själva påverka kadetternas utbildning på funktionsskolorna. Officersprogrammet håller på att stöpas om för att bättre matcha Försvarsmaktens behov av officerskompetens. Målet är att förändringarna ska vara införda till höstterminen 2027.

    Linda Sundgren

    Foto: Oscar Olsson/TT

    Sedan ett drygt år pågår ett arbete med att förändra antagningen och strukturen på Officersprogrammet, OP. Förändringsarbetet går under namnet OP 2030, och leds av Försvarsmakten med stöd av Försvarshögskolan. Ett syfte med omgörningen är att på kort tid utbilda kadetter till krigsplaceringsbara officerare.

    – Redan efter första halvåret på Officersprogrammet ska man kunna vara användbar i krigsorganisationen som chef eller operatör. Vi har inte oändligt med tid och därför behöver vi göra den här inriktningen, säger flottiljamiral Jonas Hård af Segerstad, utbildningschef och ställföreträdande chef vid Försvarsstabens genomförandeenhet.

    Men det rör sig inte om någon officersexamen efter en termin, påpekar Försvarshögskolans vicerektor, generalmajor Anders Callert.

    – Det handlar om den absolut lägsta officersnivån och någon som vi skulle kunna skicka till fronten om det vore så. Sedan får man klä på de andra delarna efterhand, säger han.

    För att snabbt kunna utbilda krigsplaceringsbara officerare kommer innehållet i Officersprogrammet att stuvas om. Den försvarsmaktstid som idag är uppdelad i flera kortare perioder i början och slutet av terminerna kommer att bakas samman till en längre period som sträcker sig över hela första terminen.

    Varje försvarsgren får ett stort ansvar för den första terminen.

    – Varje försvarsgren får ett stort ansvar för den första terminen och kan sätta sin egen målsättning för den verksamheten. Ett arméförband kan genomföra en plutonchefsutbildning som vi vet att de vill göra. I flottan kan man även nyttja tiden för att reducera befintlig efterutbildning. Först under termin två kommer Försvarshögskolans utbildningar att sätta igång fullt ut, säger Anders Callert.

    Även kraven på förkunskaper hos dem som erbjuds plats på Officersprogrammet ska höjas. Dels ska alla som antas till utbildningen ha genomfört gruppbefälsutbildning under eller efter värnplikten. Dels ska de ha kunskaper från grundutbildningen som överensstämmer med den inriktning de ska läsa på Officersprogrammet. För att uppnå detta ska försvarsgrenarnas inflytande över både försvarsmaktstiden och antagningen öka.

    – Det är fortfarande en central utbildning och Försvarshögskolan är fortsatt utbildningsanordnare, men försvarsgrenarna ska få större påverkan. Man kommer behöva ha en viss bakgrund från sin grundutbildning kopplat till den inriktning man läser på Officersprogrammet, säger Jonas Hård af Segerstad.   

    Jonas Hård af Segerstad

    Jonas Hård af Segerstad

    Försvarsmaktens utbildningchef

    En annan ambition med omgörningen är att öka överrensstämmelsen mellan utbildningen och Försvarsmaktens behov av kompetens. 

    – Under några år har vi varit väldigt glada över att det är många som vill läsa till officer, och det är bra, men nu behöver vi tydligare rikta utbildningen mot Försvarsmaktens behov, säger Jonas Hård af Segerstad och fortsätter:

    – Behöver vi en officer med viss sorts kompetens, exempelvis inom teknik, då ska vi kunna styra antagningen så att det är just tekniker vi utbildar.

    Även Anders Callert menar att stärka försvarsgrenarnas inflytande är rätt väg att gå.

    – De som har bäst möjlighet att avgöra vilka som är mest lämpade som officerare är de som ansvarar för grundutbildningen, och det är försvarsgrenarna. Därför kommer de få mycket att säga till om, säger han.

    Om vi behöver fler av en viss kategori då måste vi rikta ett visst antal platser mot det behovet.

    En annan förändring kopplat till Officersprogrammet är att kadetterna ska välja inriktning på utbildningen i ett tidigare skede än vad som nu är fallet. Idag sker valet en bit in på första terminen, men i det nya systemet är ambitionen att inriktningen ska vara beslutad tidigare än idag.   

    – Om vi behöver fler av en viss kategori då måste vi rikta ett visst antal platser mot det behovet, och det är försvarsgrenarnas och förbandens behov som ska styra. Det kommer också stärka relationen mellan kadetterna och förbanden, vilket vi tror bara är en fördel, säger Jonas Hård af Segerstad.

    Generalmajor Anders Callert, vicerektor FHS.

    Anders Callert

    Vicerektor Försvarshögskolan

    – Vi har länge byggt vår verksamhet på ett frivilligt system. Under flera år hade vi frivillig grundutbildning och sedan en stor frihet för kadetterna att välja inriktning på Officersprogrammet, säger Anders Callert och fortsätter:

    – Men som arbetsgivare kan man vara mycket tydligare och tala om att det är de här jobben som finns. I slutändan måste Försvarsmakten fungera och ha täckning på alla områden.

    Att de skärpta antagningskraven kan leda till minskade kadettkullar är en risk värd att ta, menar de.

    – Att som idag ha över 300 kadetter som startar varje år har vi långsiktigt inte behov av. Det är bättre att vi får in rätt individer och att förbanden får de officerare med den kompetens de behöver. Vi kan acceptera att det blir något färre kadetter om precisionen blir bättre, säger Jonas Hård af Segerstad.

    Om vi skulle hamna i ett läge där vi behöver snabbutbilda officerare, då har vi en metod för det.

    Några större förändringar av kursinnehållet på OP planeras däremot inte. Enligt de synpunkter som försvarsgrenarna inkom med inför omgörningen, framkom att de är belåtna med innehållet i utbildningen, säger Anders Callert. 

    – Försvarsgrenarna är mycket nöjda med innehållet och kadetterna ska fortfarande ha det antal högskolepoäng som krävs för examen. Det vi gör nu är framför allt en ompaketering.

    Jonas Hård af Segerstad säger att han ser flera fördelar med omstruktureringen av OP. Inte minst när det gäller att uppnå målet att snabbt utbilda krigsplaceringsbara officerare.

    – Om vi skulle hamna i ett läge där vi behöver snabbutbilda officerare, då har vi en metod för det. Och det vi ser i omvärlden tyder på att ett sådant behov kan uppstå. Då vet vi hur vi skulle kunna ställa om utbildningen till enterminsutbildningar för att snabbt få fram officerare.

    Ambitionen är att förändringarna kopplade till Officersprogrammet ska vara införda till starten av höstterminen 2027.

     

    Ur arkivet: