Senast publicerat
Senast publicerat:

Veteranstrategin ska ge utlandsveteraner ökat stöd och erkänsla 

Försvarsmaktens veterancentrum leder arbetet med att införa regeringens nya veteranstrategi. Nu utvecklas handlingsplaner för det fortsatta arbetet med att förbättra stödet till dem som tjänstgjort i militära insatser utomlands och samtidigt hitta vägar för Försvarsmakten att omhänderta veteraners erfarenheter.

Linda Sundgren
Monica Larsson, chef för planerings- och utvecklingssektionen vid Försvarsmaktens veterancentrum på Karlberg.

Foto: Pia Lagergren/Sveriges veteranförbund

Under Sveriges första veterankonferens som hölls på Karlbergs slott i Solna den 15 december 2023, presenterade försvarsminister Pål Jonson regeringens veteranstrategi En aktiv och inkluderande veteranpolitik. Strategin handlar om att ge veterankollektivet erkänsla och stöd, men också om att hitta metoder för Försvarsmakten att omhänderta utlandsveteraners erfarenheter för att utveckla organisationen här hemma. Målgruppen för strategin är de 53.000 nu levande män och kvinnor som tjänstgjort i militära insatser utomlands. 

– Veteranstrategin ligger helt i linje med det vi vill göra, säger Monica Larsson, chef för planerings- och utvecklingssektionen vid Försvarsmaktens veterancentrum på Karlberg. Vi är väldigt glada över att politikerna tagit till sig våra förslag i veteranstrategin.

Vi har väldigt få skadade från internationella insatser, men de som kommit hem med skador är en prioriterad målgrupp. Stödet till dem är det första vi har börjat titta på 

Nu ska veteranstrategin omsättas i praktisk verksamhet. Första steget är att ta fram handlingsplaner för det fortsatta arbetet med de fyra så kallade delmålsättningar som lyfts fram i strategin med stöd, erkänsla, forskning och utveckling samt kompetensomhändertagande. Handlingsplanerna är i sin linda, men en prioriterad fråga är stödet till dem som blivit fysiskt eller psykiskt skadade under sin utlandstjänstgöring. 

– Vi har väldigt få skadade från internationella insatser, men de som kommit hem med skador är en prioriterad målgrupp. Stödet till dem är det första vi har börjat titta på, säger Monica Larsson. 

Hon berättar att det förs diskussioner kring olika förslag på hur Försvarsmakten bättre ska kunna stödja enskilda veteraner i deras kontakter med sjukvården, Försäkringskassan, försäkringsbolag och andra berörda. Försvarsmakten vill också att regeringen tillsätter en utredning om behovet av ett rekreationscenter för veteraner enligt norsk förlaga. 

– Det finns flera ideella krafter som vill se ett veterancenter för rekreation, men vi är inte övertygade om att behovet verkligen finns eller hur stort det i så fall är. Därför vill vi att regeringen tillsätter en utredning för att vi ska få en avdömning i frågan. Det är också en kostnadsfråga och att upprätta ett veterancenter inom given ekonomisk ram är helt omöjligt, säger Monica Larsson. 

I veteranstrategin öppnar regeringen också upp för möjligheten att undersöka om veteranbegreppet bör vidgas till att omfatta fler än de militärer som tjänstgjort utomlands enligt lagen 2010:449 om Försvarsmaktens personal vid internationella insatser. De grupper som pekas ut är de som genomfört nationella insatser eller operationer inom Nato liksom civil personal från andra myndigheter som genomfört nationella eller internationella insatser. 

– Politikerna har öppnat dörren mer än på glänt för en utvidgning av veteranbegreppet och det är vi väldigt glada för. Den frågan har varit en sten i skon länge. Nu ska vi sätta oss ner och fundera över vilka grupper som bör omfattas av veteranbegreppet och därmed ha rätt till ett utökat skyddsnät, säger Monica Larsson och fortsätter. 

– Nyligen beslutade Försvarsmakten att de soldater som ska delta i Natos forward land forces i Lettland kommer att klassas som utlandsveteraner, även om det också krävs beslut från riksdag och regering innan det är helt klart. Däremot vet vi inte hur det blir med dem som deltar i Interflex i Storbritannien eller någon av alla de andra Inter-insatser som genomförs inom ramen för Nato.  

Införandet av veteranstrategin inleddes i år. Den ska vara fullt ut implementerad 2030.

Fakta

Veteranstrategins fyra delmålsättningar

• Veteraner och anhöriga till veteraner ska få stöd.

• Veteraner och anhöriga till veteraner ska få erkänsla och uppskattning.

• Veteranforskningen ska vara kontinuerlig, allomfattande och bidra till utveckling.

• Veteraners kompetens ska tillvaratas.

Källa: En aktiv och inkluderande veteranpolitik.

Officerstidningen är Officersförbundets medlemstidning och bedriver självständig journalistisk bevakning av försvars- och säkerhetsfrågor.

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Officerstidningens nyhetsbrev kommer två gånger i månaden och ger dig nyheter från Officerstidningen direkt till din inkorg.

    Jag godkänner att Officerstidningen sparar mina uppgifter.

    Försvarsmaktens uppdrag bärs inte bara av dem som tjänstgör, utan också av deras närstående. Hur­ ­säkerställer vi att stödet möter deras verklighet?

    Redaktionen

    Sveriges bidrag till fred och säkerhet bärs av många myndigheter, organisationer och enskilda medarbetare i uppdrag. Tillsammans utgör de en struktur som gör insatser möjliga, både nationellt och internationellt.

    I detta sammanhang finns också ett lager som består av de närstående, de som i praktiken bär upp vardagen hemma runt uppdraget. Lagret är avgörande för både förutsättningarna att genomföra uppdrag och vad som händer efteråt. Anhörigas insats och roll är inte ett stöd i marginalen, utan en bärande del av den struktur som gör att uppdrag kan genomföras före, under och efter en insats.

    Att vara anhörig till någon i internationell tjänst kan innebära olika saker beroende på relation och uppdragets karaktär. För vissa handlar det om att få vardagen att gå ihop, för andra om en ständig oro på avstånd, gemensamt är beredskapen inför det som skulle kunna hända.

    Under senare tid har vi mött ytterligare en målgrupp: anhöriga till svensk personal i Ukraina-relaterade uppdrag.

    Under många år har vi mött närstående från flera typer av insatser, internationella, nationella och medföljande till utsänd personal. Behoven skiljer sig åt, men i kärnan finns erfarenheter som förenar. Det handlar om att få fakta, igenkänning, råd och stöd och att få dela vidare.

    Under senare tid har vi mött ytterligare en målgrupp: anhöriga till svensk personal i Ukraina-relaterade uppdrag. Personer som lever nära individer som utbildar, stödjer och förbereder ukrainsk personal för ett pågående krig. Det skapar en särskild typ av påfrestning.

    Hur förhåller sig personalen professionellt till något som samtidigt är djupt mänskligt, när arbetet innebär att komma nära människor som i nästa steg skickas vidare in i kriget? De närstående vi möter beskriver hur de påverkas på flera plan, i det som delas, men också i det som inte sägs.

    Vi är fem organisationer som är utpekade av Försvarsmakten att, inom ramen för IMI-lagstiftningen, komplettera stödet till personal och närstående. Det har funnits en tydlig ram för vårt arbete. Samtidigt ser vi nu hur gränserna börjar suddas ut. Insatsernas karaktär rör sig idag mellan nationellt och internationellt och genomförs av såväl anställda som frivilligorganisationer.

    Uppdrag formas i allt högre grad av omvärldsläget, och skiljelinjer som tidigare varit tydliga blir svårare att upprätthålla i praktiken. För den som är närstående spelar det mindre roll hur uppdraget definieras, det är det uppdraget innebär och för med sig som behöver mötas.

    När omvärldsläget förändras och gränser suddas ut behöver vi alla följa med. Det är avgörande för att våra stödinsatser fortsatt ska vara träffsäkra och göra största möjliga nytta för dem som tjänstgör, deras närstående och uppdragen i stort.

    Det är också utgångspunkten i vårt arbete, där vi kontinuerligt utvecklar och anpassar stödet utifrån de behov vi möter. Ett första steg är att synliggöra hur dessa gränser förändras.

    Ur arkivet: