Senast publicerat
Senast publicerat:

343 personer har tackat ja till plats på Officersprogrammet

Rekordmånga vill utbilda sig till officer. 343 personer har tackat ja till en plats på Officersprogrammet 2024, skriver Försvarshögskolan, FHS, i ett pressmeddelande.

Josefine Owetz
I årets antagning sökte 1 389 till Officersprogrammet och 567 av dessa var behöriga och erbjöds en plats på programmet. Nu har 343 tackat ja.

I årets antagning sökte 1 389 personer till Officersprogrammet. Den 8 maj meddelade FHS att alla sökande som var behöriga skulle erbjudas en plats på utbildningen. Det innebar att 567 personer antogs.

– Givet det omvärldsläge vi befinner oss i och Försvarsmaktens behov av nya officerare så mobiliserar också Försvarshögskolan för att erbjuda alla behöriga en plats på Officersprogrammet, sa rektor Robert Egnell i ett pressmeddelande.

Nu står det klart att 343 personer har tackat ja till en plats till Officersprogrammet 2024. 

– Det är enormt glädjande att så många vill bli officer och göra en viktig insats för Sverige. Exakt hur många som påbörjar programmet vet vi dock först i början av augusti. Erfarenheten pekar på att ett mindre antal väljer annan högskoleutbildning, tar anställning i Försvarsmakten eller av andra skäl inte tar sin plats, säger generalmajor Anders Callert, vicerektor vid Försvarshögskolan, i ett pressmeddelande.

Det är enormt glädjande att så många vill bli officer och göra en viktig insats för Sverige. Exakt hur många som påbörjar programmet vet vi dock först i början av augusti.

Försvarsmakten är i behov av fler officerare för att kunna växa och för det krävs ett ökat intag på Officersprogrammet. I våras öppnade Försvarshögskolan därför upp en andra antagningsomgång för att få fler sökande till utbildningen.

– Vi gjorde det här av två anledningar. Dels ville vi ge dem som går värnpliktsutbildningen en chans att söka nu när de fått lite mer tid att tänka efter vad de vill. Dels är behovet av nya officerare så pass stort att vi behöver fler sökande, sa Anders Callert till Officerstidningen då.

Enligt vicerektor Anders Callert är målet att minst 300 kadetter ska påbörja studier vid Militärhögskolan Karlberg när höstterminen drar i gång i augusti.

Liknande läsning:

Fakta

Behörighet till Officersprogrammet

För att bli antagen till Officersprogrammet krävs grundläggande behörighet för högskolestudier, godkänd militär grundutbildning, godkända medicinska krav, godkända fysiska tester och intervjuer hos Plikt-och Prövningsverket samt svenskt medborgarskap och godkänd säkerhetsprövning.

Källa: Försvarshögskolan. 

Officerstidningen är Officersförbundets medlemstidning och bedriver självständig journalistisk bevakning av försvars- och säkerhetsfrågor.

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Officerstidningens nyhetsbrev kommer två gånger i månaden och ger dig nyheter från Officerstidningen direkt till din inkorg.

    Jag godkänner att Officerstidningen sparar mina uppgifter.

    ”Vi har landat i ett moraliskt ställningstagande där vi ser truppminor som ett nödvändigt ont för markstriden”, för att skydda befolkningen och minska förluster för egen trupp, skriver debattskribenterna i en slutreplik till Ulrika Modéer, generalsekreterare Svenska Röda korset.

    Josefine Owetz

    Foto: Natacha Pisarenko/AP/TT

    Frågan om Ottawakonventionen och Sverige handlar om två saker samtidigt. Ska svenska yrkesofficerare och soldater dömas till fängelse i Sverige för att man medverkar till försvaret av grannländer, i enlighet med landets lagar? Det var vår huvudingång i debattartikeln i Officerstidningen. Där välkomnar vi att Röda korset vill medverka i opinionsbildningen för att ändra lagstiftningen, till gagn ytterst för civila i Finland och Lettland. Så långt är vi överens med Ulrika Modéer.

    Nästa fråga handlar om ifall Sverige ska lämna Ottawakonventionen eller inte? Modéer säger nej, med hänvisning till att det är ett moraliskt ställningstagande, och hänvisar till en resa i Ukraina, men det är illustrerande att det var en resa på fritt ukrainskt område och inte de territorier där de ohyggliga följderna av en rysk ockupation kan ses. Vi har också landat i ett moraliskt ställningstagande där vi ser truppminor som ett nödvändigt ont för markstriden, för att skydda befolkningen och minska förluster för egen trupp.

    Med vilka andra metoder, som skulle innebära mindre skador på civilbefolkningen, kan en rysk framryckning på marken försvåras?

    Ansvarsbördan för att besvara Modéers slutfråga ”Om målet är att skydda civila i väpnad konflikt måste man fråga sig om det inte finns bättre alternativ” landar därmed inte på oss utan på Modéer och Svenska Röda korset; med vilka andra metoder, som skulle innebära mindre skador på civilbefolkningen, kan en rysk framryckning på marken försvåras, och dessutom, hur undvika de ökade förluster det skulle innebära för svenska förband om de tvingas strida utan stöd av truppminor?

    Patrik Oksanen, verksam som strategisk rådgivare på Centrum för totalförsvar och samhällets säkerhet vid Försvarshögskolan och resident senior fellow tankesmedjan Frivärld.
    Karlis Neretnieks, generalmajor (PA), tidigare rektor för Försvarshögskolan.
    Stefan Forss, docent vid finska Försvarshögskolan.

    Samtliga tre skribenter är ledamöter i Kungliga Krigsvetenskapsakademien

    Ur arkivet: