Senast publicerat
Senast publicerat:

Rengöringsolja för vapen kan skada fertiliteten

Break-free CLP som används vid rengöring av vapen kan vid oralt intag skada fertiliteten eller det ofödda barnet hos gravida. Vissa förband har stoppat produkten helt medan andra fortsätter använda den. Tillverkaren av produkten upplyste om riskerna i februari 2023, men det dröjde nio månader innan informationen spreds vidare inom Försvarsmakten.

Linda Sundgren
I februari 2023 gick tillverkaren av Break-free CLP ut med uppdaterad information om att produkten innehåller ämnen som kan skada fertiliteten eller det ofödda barnet hos gravida. Vissa förband har nu utfärdat ett totalförbud för användning, men det finns en oro att det ska påverka vapnens funktion.

I februari 2023 gick tillverkaren av Break-free CLP (MO722-1020XX) som används vid rengöring av vapen, ut med uppdaterad information om produkten efter förändringar i regelverket för kemikalier på EU-nivå. Enligt det nya säkerhetsdatabladet innehåller produkten ämnen som vid oralt intag kan skada fertiliteten eller det ofödda barnet hos gravida.

I november kom en marksäkerhetsorder (2023:06) från Arméstaben om restriktioner vid användningen av Break-free CLP. Gravida förbjuds att arbeta med produkten om det finns ”den minsta risk” för exponering. Övrig personal som hanterar produkten ska enligt ordern använda skyddsutrustning, vidta lämpliga skyddsåtgärder enligt säkerhetsdatabladet och iaktta försiktighetsåtgärder.

– Vi skulle kunnat utfärda ett totalförbud, men om vi hade gjort  det hade det påverkat vår operativa förmåga. CLP används till många olika vapensystem och i verksamheter på olika nivåer. Ett förbud hade fått långtgående konsekvenser, säger överstelöjtnant Jon Hermansson, Försvarsmaktens marksäkerhetschef

I marksäkerhetsordern 2023:06 rekommenderar Försvarsmedicincentrum att all användning av Break-free CLP stoppas tills dess att en utredning genomförts och produkten är riskbedömd. Huruvida alla organisationsenheter som använder produkten genomfört en sådan riskbedömning har ingen av dem som Officerstidningen varit i kontakt med kunnat svara på. Bland dem som har gjort riskbedömningar varierar resultaten. Ett förband som valt att förbjuda produkten helt är Fjärde sjöstridsflottiljen.

Liknande läsning:

Vapnen är godkända för användning utifrån en systemsäkerhetsprocess som bygger på att man använder rätt smörjmedel. Att inte använda smörjmedel skapar andra risker.

– Haninge garnison som vi tillhör hade redan beslutat att förbjuda produkten och efter vår riskanalys såg vi ingen anledning att göra någon annan bedömning. Vi vill inte utsätta personalen för det här och vi har samlat in alla produkter för destruktion, säger Mikael Lenvik verksamhetssäkerhetsofficer på Fjärde sjöstridsflottiljen. 

Jon Hermansson är kritisk till att förband slutar använda produkten.

– Jag tycker att det är fel. Det är min personliga uppfattning. Vapnen är godkända för användning utifrån en systemsäkerhetsprocess som bygger på att man använder rätt smörjmedel. Att inte använda smörjmedel skapar andra risker, säger han.

Mikael Lenvik säger att det finns en oro bland personalen, främst inom vapenteknisk tjänst, för att vapnens funktion ska försämras på grund av förbudet.

– I dag använder vi bara SMX vid vapenvård som har en smörjande effekt, men den rengör inte alls på samma sätt som CLP. Vår bedömning är att det kommer bli en nedgång i funktionen, men inte så stor att det utgör en fara.

Enligt Försvarsmaktens centrala skyddsombud, fanjunkare Anders Salenbo, är det mycket viktigt att följa de bestämmelser som finns i säkerhetsdatabladet för break-free CLP.

– Man ska ha personlig skyddsutrustning som handskar, skyddsglasögon och förkläde samt god ventilation i de utrymmen där vapenvård utförs. Många gånger står man nere i någon gammal källare utan ventilation på garnisonerna, men då får man gå ut och ha vapenvård istället. Kan man inte använda produkten rätt, ska man inte använda den alls. Och det är jätteviktigt att man gör riskanalyser. Finns en risk att bli kontaminerad ska man inte använda den här produkten, säger Anders Salenbo.  

Enligt vår tillverkare i USA har de redan funnit en ersättare till den märkningspliktiga ingrediensen,

Företaget som tillverkar break-free CLP skickade ut ett uppdaterat säkerhetsdatablad den 13 februari 2023, där man informerade om riskerna med produkten. Men det dröjde till den 23 november innan informationen spreds i Försvarsmakten.

– Fördröjningen beror på att vi har brister i vår kemikaliereglering generellt. Men det pågår ett arbete för att förbättra den, säger Jon Hermansson.

Enligt företaget som tillverkar Break-free CLP kommer en ersättningsprodukt som inte innehåller det fertilitetsskadliga ämnet troligen snart finnas på marknaden.

– Enligt vår tillverkare i USA har de redan funnit en ersättare till den märkningspliktiga ingrediensen. Vi har ännu inte fått de nya säkerhetsdatabladen eftersom de måste kontrolleras mot EU först, men det brukar inte skilja så mycket i amerikansk lagstiftning och den i EU, så det brukar vara snabbt gjort. Det innebär att leveranserna till sommaren borde kunna innehålla de nya produkterna, säger Tomas Jagerman på CLP System AB i Täby.

Fakta

Kända risker med break-free CLP enligt produktens säkerhetsdatablad

• Kan vara dödlig vid förtäring om den kommer ner i luftvägarna.
• Irriterar huden.
• Orsakar allvarlig ögonirritation.
• Skadlig vid inandning.
• Kan skada fertiliteten eller det ofödda barnet (oral).
• Kan ge skadliga långtidseffekter på vattenlevande organismer.

Officerstidningen är Officersförbundets medlemstidning och bedriver självständig journalistisk bevakning av försvars- och säkerhetsfrågor.

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Officerstidningens nyhetsbrev kommer två gånger i månaden och ger dig nyheter från Officerstidningen direkt till din inkorg.

    Jag godkänner att Officerstidningen sparar mina uppgifter.

    Otillräckliga vinterkängor, bristande riskhantering och attitydproblem. Det bidrog till de många köldskador som uppstod under vinterutbildning i Arvidsjaur och Boden i januari, enligt en utvärdering från Arméstaben. Nu vidtas åtgärder med regeländringar och en översyn av utbildningen Kallt väder.

    Linda Sundgren
    Vinterutbildning
    Utbildningen Kallt väder ska ses över som ett led i att minska risken för köldskador.

    Foto: David Gernes/Försvarsmakten

    Den gångna vintern var periodvis mycket kall och i Försvarsmakten rapporterades ett stort antal köldskador i samband med övning och utbildning. Under vinterutbildningen den 5–16 januari på Norrlands dragonregemente, K 4, i Arvidsjaur och Norrbottens regemente, I 19 i Boden, deltog 497 befäl, kadetter och värnpliktiga från olika förband. Temperaturen sjönk periodvis ner till 37 minusgrader och av deltagarna drabbades 83 individer (17 procent) av minst en köldskada. Majoriteten av skadorna, 47 stycken, var av första graden på en fyrgradig skala, vilket i rapporten beskrivs som ”vit hud, känselbortfall och inte alltid smärta”.

    I nio fall var skadorna av tredje graden med ”blågrå missfärgning och ibland nekros” (sjuklig cell- och vävnadsdöd, red. anm). I den utredning av skadeutfallet som Arméstaben genomfört, pekas flera brister ut som bidragande orsaker till skadorna. Däribland befälens hantering av de risker som uppträdande i kyla medför. Riskbedömningar hade upprättats, men planerade åtgärder omsattes inte i praktiken fullt ut.

    – Man behöver kanske ha någonstans där soldaterna kan gå in och värma sig och upprätta värmeslingor som soldaterna får springa för att hålla värmen. Kanske bör man heller inte öva åtta timmar med bara uppehåll för 45 minuters lunch när det är 37 minusgrader. Det har vidtagits åtgärder, men inte i tillräcklig omfattning, säger förvaltare Joakim Giöbel, chef för Försvarsmaktens marksäkerhetsavdelning på Arméstaben, som var ordförande i utredningen. 

    Ibland har det också funnits en inställning att det är mesigt att gå in och värma sig.

    Han drar slutsatsen att befälen underskattade riskerna med att öva i extrem kyla.

    – Jag menar att man kanske måste acceptera att vissa moment inte kan genomföras vid extremt låga temperaturer, säger han och tillägger:

    – Ibland har det också funnits en inställning att det är mesigt att gå in och värma sig. 

    Enligt Joakim Giöbel kan den pressade situation som organisationen befinner sig i öka risken för skador. Belastningen i organisationen är hög och det finns en förväntan på snabb utveckling.

    – Både ÖB och Försvarsmaktsförvaltaren är ju jättetydliga, vi ska ha riskaptit och våga chansa lite. Jag tror inte att ÖB är nöjd med den här mängden köldskador, men budskapet om riskaptit kan uppfattas olika av befälen i organisationen. En del förstår det som att du kan tänja på gränserna ibland, medan andra kanske tror att du ska ta alla risker alltid. Individer vill göra sitt bästa, men ibland blir det lite fel, säger han.

    Även brister i personlig utrustning och annan materiel bidrog till skadeutfallet. Enligt rapporten uppvisade samtliga förband brister i sin materiel avseende funktion och status. Bland annat är den vinterkänga som soldaterna använder, vinterkänga 90, inte anpassad för extremt låga temperaturer, säger Joakim Giöbel: 

    – Den tål inte mer än minus 20 eller minus 25 grader. Vinterkängor är något vi behöver se över.  

    Utredningen pekar också på problem med civil utrustning som soldaterna köpt in själva. Av rapporten framgår inte vilken typ av utrustning eller vilka problem det handlar om, men Joakim Giöbel är kritisk till att soldater tillåts använda egen utrustning i verksamheten.

    – Vem garanterar att den utrustning som soldaterna köper in tål en viss kyla? Och vem kontrollerar att utrustningen är rätt för den verksamhet som ska bedrivas i ett visst klimat? Chefen Försvarsstaben har gett sitt godkännande för egna inköp, men vi har varit stora motståndare till det, säger han. 

    Under vinterutbildningen var det också problem med vissa fordon som inte fungerade.

    – I en bandvagn där soldaterna skulle gå in och värma sig fungerade inte värmaren. Om det berodde på okunskap eller om grundtillsynen inte var korrekt utförd vet vi inte.

    Vinterutbildning

    Brister i personlig utrustning och annan materiel bidrog till skadeutfallet under vinterutbildningen, visar utredningen.

    Foto: Andreas Bardell/Aftonbladet/TT

    Deltagarna i vinterutbildningen som hölls i januari hade genomgått utbildningen Kallt väder inför avresan. Den ska ge kunskap om hur man uppträder i låga temperaturer på ett säkert sätt för att förebygga skador. Men under de intervjuer som genomfördes i samband med utvärderingen hade många deltagare svårt att återge vad utbildningen handlade om och uppgav att de inte hade känt sig förberedda.

    Kallt väder genomfördes antingen enskilt digitalt eller som en genomgång i större grupper. Flera av de intervjuade saknade lärarledda diskussioner i mindre grupper och praktiska övningsmoment kopplade till utbildningen.

    – Om du inte har övat att ta av dig kängor och strumpor och stoppa in fötterna i armhålan på en kamrat när det är minus 5 så kommer det inte att vara lättare i 30 minusgrader. Det räcker inte att bara läsa sig till hur man ska göra, man måste öva praktiskt också, säger Joakim Giöbel.

    I utredningen uttalar sig också stabsläkaren vid K 4 om Kallt väder. Enligt honom är utbildningen för omfattande och har tyngdpunkt på fel saker. För stor vikt läggs vid köldskadors utveckling och konsekvenser, medan förebyggande åtgärder och upptäckt av tidiga symptom får för lite utrymme.

    Joakim Giöbel berättar att det nu pågår ett arbete för att minska risken för förfrysningsskador och öka medvetenheten om de utmaningar som låga temperaturer medför.

    – I SäkR 2026 (Säkerhetsreglemente, red. anm) har vi gjort en ny riskbedömningsmall som vi håller på att implementera. Vi kommer att resa ut till fem platser i landet och utbilda på det här, säger Joakim Giöbel och fortsätter:

    – Vi ska också prata med Vinterenheten om utbildningen Kallt väder och vad vi ska göra med den. Någon slags förändring är nödvändig och de som går utbildningen behöver genomföra praktiska moment kopplade till utbildningen.

    Ur arkivet: