Senast publicerat
Senast publicerat:

Försvarsmaktens utbildningschef: ”Vi erbjuder alla sökande som är behöriga en plats”

I dagarna skickar Försvarsmakten ut antagningsbesked ut till de som har sökt plats på höstens specialist- och reservofficersutbildningar. Drygt 900 sökande ur det första sökfönstret som är behöriga kommer att antas i en första omgång, berättar generalmajor Michael Cherinet, Försvarsmaktens utbildningschef.

Josefine Owetz
Av de 900 som nu antas till höstens utbildningsstarter hoppas Cherinet att runt 650 personer kommer att påbörja specialistofficersutbildningen, SOU, och att 100 personer påbörjar reservofficersutbildningen, ROU, och reservspecialistofficersutbildningen, RSOU.

Foto: Försvarsmakten.

Den kommande veckan kommer de första sökande till höstens specialist- och reservofficersutbildningarna att få sina antagningsbesked från Försvarsmakten. Totalt har cirka 1 850 personer sökt utbildningarna, vilket är rekordmånga sökande.

– Det är bra eftersom vi har stora behov av officerare. Vi behöver bli fler och vi vill därför anta alla sökande som är behöriga. Vi skickar nu ut drygt 900 antagningsbesked till de olika utbildningarna, säger generalmajor Michael Cherinet, Försvarsmaktens utbildningschef.

Liknande läsning:

Av de 900 som nu antas till höstens utbildningsstarter hoppas Cherinet att runt 650 personer kommer att påbörja specialistofficersutbildningen, SOU, och att 100 personer påbörjar reservofficersutbildningen, ROU, och reservspecialistofficersutbildningen, RSOU.

Till detta kommer runt 50 ytterligare sökande från det andra antagningsfönstret som fortfarande är kvar i processen. De kommer att få sina antagningsbesked i början av juli.

För att möjliggöra utökning av utbildningsplatser har ett uppdrag gått ut till försvarsgrenarna och stridskrafterna samt Militärhögskolan Karlberg och Militärhögskolan Halmstad att inkomma med en bedömning av hur utbildningskapaciteten ser ut.

Alla försvarsgrenar och stridskrafter har klivit fram och tagit ett stort ansvar i att ställa utbildningsplatser till förfogande och det ligger till grund för beslutet att anta alla.

– Alla försvarsgrenar och stridskrafter har klivit fram och tagit ett stort ansvar i att ställa utbildningsplatser till förfogande och det ligger till grund för beslutet att anta alla. Vi kommer absolut att vara nära maxkapaciteten på flera av utbildningarna, ha ett fåtal reserver på en av de minsta utbildningarna, samtidigt så kommer det att finnas tomma platser på Försvarsmaktens tekniska skola. Vi behöver verkligen fler tekniker men vi styr ju inte vilken inriktning som de söker, säger Michael Cherinet.

Han understryker att det innebär vissa utmaningar att utöka utbildningsvolymerna.
– Det gäller att vi säkerställer att vi klarar av att erbjuda en god utbildning med rätt kvalitet och att vi kan ta emot dem i Försvarsmakten på ett bra sätt. För vi har jättestora behov av officerare och behöver många nya kollegor.

Generalmajor Michael Cherinet, Försvarsmaktens utbildningschef. Foto: Johan Alp.

Michael Cherinet

Försvarsmaktens utbildningschef

Hur tolkar du orsakerna till det stora sökintresset?

– Omvärldsläget spelar stor roll. Många vill vara med och ta ansvar för Sveriges säkerhet. Bästa rekryteringsmotorerna är de föredömen och förebilder som finns på de förband som har värnpliktsutbildning, i form av plutonchefer och instruktörer, säger Michael Cherinet.

Försvarshögskolan har också fattat beslut om att alla sökande som är behöriga kommer att erbjudas en plats på Officersprogrammet i höst.

– Prognosen visar att ungefär 600 personer i år blir behöriga och antas till programmet efter de granskningar, tester och intervjuer som fortfarande pågår. Som mest har vi antagit 452 personer, och det var förra året. Men då ska man ha i åtanke att alla inte tackar ja till sin plats. Historiskt är det ungefär hälften som tackar ja. Jag hoppas och tror att den siffran i år ökar och att vi kommer få se över 300 nya kadetter på gårdsplanen utanför Karlberg i augusti, säger generalmajor Anders Callert, vicerektor på Försvarshögskolan i en artikel.

Flera av våra utbildningar kommer i höst att ha fler studerande än vad de haft tidigare. Men vi vet först om ungefär om en månad hur många som tackar ja.

Bland de sökande till specialistofficersutbildningen finns flera sökande som också har sökt till Officersprogrammet.

– Det finns ett antal som sökt båda utbildningarna. I våra bedömningar kring hur de antagna brukar välja så landar vi på att lite fler än 300 personer börjar på OP och cirka 650 personer på SOU, säger Michael Cherinet.

Förra hösten påbörjade runt 420 personer specialistofficersutbildningen. I början av juni vet Försvarsmakten hur många som tackat ja till sin plats på SOU, ROU och RSOU.

– Flera av våra utbildningar kommer i höst att ha fler studerande än vad de haft tidigare. Men vi vet först om ungefär om en månad hur många som tackar ja. En viktig uppgift för oss nu är att hålla kontakten med de sökande och hålla i gång intresset. Det kommer vi arbeta aktivt med här framöver med hjälp av förbanden.

Officerstidningen är Officersförbundets medlemstidning och bedriver självständig journalistisk bevakning av försvars- och säkerhetsfrågor.

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Officerstidningens nyhetsbrev kommer två gånger i månaden och ger dig nyheter från Officerstidningen direkt till din inkorg.

    Jag godkänner att Officerstidningen sparar mina uppgifter.

    Förmågan att möta ett väpnat angrepp har stärkts genom ökning av personal och materiel, sammanfattar Försvarsmakten i sin årsredovisning för 2025. Samtidigt finns det betydande utmaningar i kompetensförsörjning, infrastruktur och underhållsorganisation – och ett ansträngt personalläge inom bland annat flygteknisk tjänst.

    Maria Widehed
    I januari 2025 anlände den första styrkan från Södra skånska regementet, P 7, till Lettland för ingå i Natos multinationella brigad.

    Foto: Amanda Gahm/Försvarsmakten

    Försvarsmakten har presenterat sin årsredovisning för 2025. ”Det säkerhetspolitiska läget lämnar inget utrymme för tvekan. Som allierad i Nato är försvaret av Sverige oskiljaktigt från försvaret av alliansen”, säger överbefälhavare Michael Claesson i ett pressmeddelande.

    Året har präglats av anpassning till Natos förmågemål och utvärdering inom alliansens planeringsprocess. Deltagandet i operationer och övningar för avskräckning bedöms av Försvarsmakten särskilt ha bidragit med viktiga erfarenheter. Under året har svenskt stridsflyg genomfört luftrumsövervakning tillsammans med allierade inom ramen för Air Policing, arméförband har utgjort del av den multinationella brigaden i Lettland och Försvarsmakten har medverkat med örlogsfartyg i Natos stående marina styrkor.

    Överbefälhavare Michael Claesson betonar i årsredovisningens inledning att krigsorganisationen under året har ”tillförts betydande förstärkningar av personal och materiel”. Totalt ryckte 8  136 värnpliktiga in under året och 921 kadetter påbörjade officers- eller specialistofficersutbildning – fler än något tidigare år under 2000‑talet. Antalet krigsplacerade ökade med 24 procent.

    Det konstateras dock att internationella åtaganden fortsätter att påverka resurstillgången. Under 2025 tjänstgjorde 1  073 personer i internationella insatser, en tydlig ökning jämfört med året innan.

    Av årsredovisningen framgår även att det råder brist på nyckelkompetenser, vilket innebär en ökad arbetsbelastning för befintlig personal samtidigt som möjligheten att introducera och utbilda ny personal begränsas. Myndigheten lyfter hur brister kopplade till infrastruktur är en begränsande faktor för möjligheten till personalförstärkning och att det finns en risk att ”bristande tillgång på kvalificerad kompetens kan hämma förmågeutvecklingen på sikt”.

    Inom infrastrukturområdet utgör långa ledtider och prisutveckling  (…) stadigvarande risker

    Risken med haltande infrastrukturförsörjning lyfts som ett hot mot att kunna uppnå operativ effekt. ”Inom infrastrukturområdet utgör långa ledtider och prisutveckling på anläggningar och lokaler stadigvarande risker med påverkan både på Försvarsmakten här och nu men också framdrivning av den militära förmågan samt integrering i Nato avseende krigsförband, värdlandsstöd och anskaffning” går att läsa. Det lyfts bland annat att personalläget för infrastrukturförsörjning inom Försvarsmakten idag är begränsat, vilket leder till förseningar i kravställningsarbetet.

    En betydande del av anskaffning av materiel under året avser ersättningsanskaffning efter donationer till Ukraina. Lägre tillgång till materiel inom krigsorganisationen, främst inom arméförbanden, bedöms i årsredovisningen utgöra en operativ risk som är ”acceptabel under en begränsad övergångsperiod”.

    I årsredovisningen pekas på hur materielförsörjningen under 2025 präglats av ”en hög global efterfrågan på försvarsmateriel på en marknad som kännetecknats av snabb teknikutveckling”, men att beredskapstillgångarna trots långa ledtider, marknadsutmaningar och omfattande donationer har ökat betydligt i omfattning. Anskaffningen underskred tilldelningen med 423 miljoner kronor till följd av förseningar från industrin.

    Samtidigt som kraven på tillgänglig materiel är större så ökar slitaget på befintlig materiel när den används i större utsträckning. I årsredovisningen betonas att Försvarsmaktens underhållsorganisation fortsatt behöver växa för att kunna hantera både äldre materiel och tillförsel av ny sådan: ”Det ökande behovet av vidmakthållande och materielunderhåll har inneburit att betydande produktionsökningar skett i Försvarsmaktens egna verkstäder. Under 2025 uppgick kostnaden för vidmakthållande i egen regi till cirka 4 570 miljoner”.

    När det gäller införandet av eldhandvapensystem lyfts det i årsredovisningen att det under året har skett delleveranser av AK 24, men att investeringen dras med förseningar och tekniska fel, liksom att huvuddelen av de beställda granatgevären och delar av ammunitionssorterna har levererats – men att delar av ammunitionsleveranserna har försenats.

    ”Förändringar i flygtid jämfört med tidigare år beror till stor del på brist på flygtekniker”

    Försvarsmakten har under året levererat granatkastarpansarbandvagnar, splitterskyddade bandvagnar och renoverade pansarterrängbilar till armén. De första leveranserna av ett nytt buret luftvärnssystem har mottagits. Samtidigt uppger armén att brist på tillgänglig kvalificerad materiel samt infrastruktur utgör de mest avgörande utmaningarna de kommande åren.

    Marinen har förstärkts med röjdykfartyget HMS Sturkö och ubåten HMS Halland, efter modifieringar. Marinen lyfter att samband och ledning fortsatt är en utmaning och utgör en operativ begränsning för att fullt ut kunna verka tillsammans med övriga allierade.

    Allt för många stridspiloter i 30- och 40-årsåldern söker sig till en annan karriär, skriver flygvapnet. Foto: Antonia Sehlstedt/Försvarsmakten

    Förra året hade flygvapnet drygt tusen färre flygtimmar än under 2023 och 2024. Förändringen beror bland annat på brist på flygtekniker. Ett flertal åtgärder har vidtagits för att behålla befintlig personal, däribland vissa löneförstärkningar för tekniker.

    Foto: Antonia Sehlstedt/Försvarsmakten

    Den första stridsflygdivisionen har påbörjat ombeväpning till Jas 39 Gripen E och under året mottog flygvapnet även ytterligare tre skolflygplan samt flygunderhållsbilar.

    Flygvapnet betonar dock det ansträngda personalläget inom exempelvis flygteknisk tjänst. Under 2025 producerades drygt tusen färre flygtimmar än under 2023 och 2024. ”Förändringar i flygtid jämfört med tidigare år beror till stor del på brist på flygtekniker, pågående utveckling av flygplanstyper samt att utbildning av piloter i större utsträckning än tidigare har genomförts i extern regi” går att läsa i årsredovisningen. Ett flertal åtgärder har vidtagits för att behålla befintlig personal, däribland vissa löneförstärkningar för tekniker.

    I en bilaga till årsredovisningen fördjupas läget för etableringen av de nya organisationsenheterna. Där framgår bland annat att det på Älvsborgs amfibieregemente, Amf 4, behövs åtgärdas brister avseende teknisk infrastruktur för att möjliggöra planerad tillväxt.

    På Upplands flygflottilj, F 16, har förseningar i etableringen föranlett att flera moduletableringar har genomförts på garnisonen samt att införhyrningar av lokaler har gjorts på stan. På Dalregementet, I 13, uppger man att det kvarstår stora utmaningar med arméns etablering i Falun. Verksamheten och infrastrukturutvecklingen vid Fortifikationsverket kan inte göra en tidsmässig bedömning på grund av osäker detaljplaneprocess.

    Efter att Försvarsmakten i det initiala skedet efter Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina fokuserade på donation av befintlig krigsmateriel har myndighetens stöd övergått till att under 2025 framförallt avse utbildnings- och logistikstöd, direktanskaffning och ekonomiska bidrag.

    Finansiellt handlar det om över 11 miljoner kronor i ekonomiska bidrag till Ukraina, att jämföra med strax över 1,5 miljoner kronor under 2024. Sverige har även bidragit med 350 instruktörer i sex olika utbildningsomgångar till militär grundutbildning samt utbildning av militära chefer i markdomänen för Ukrainas väpnade styrkor.

    Överbefälhavarens fokus på interna processer och att göra upp med flaskhalsbyråkrati under 2025 uppges i årsredovisningen ha gett resultat. Det handlar bland annat om de förenklingar av säkerhetsprövning och säkerhetsskydd som under året har beslutats för att korta ledtider: ”Genom besluten har ett stort antal äldre handlingar kunnat upphävas”.

    Mot slutet av året beslutade Försvarsmakten om en regelförändring kring lagring av ammunition vilket bidrog till att frigöra en relativt stor yta för lagring, något som i förlängningen har avhjälpt delar av tidigare kapacitetsbrister, uppges i årsredovisningen.

    Ur arkivet: