Senast publicerat
Senast publicerat:

Försvarsmaktens utbildningschef: ”Vi erbjuder alla sökande som är behöriga en plats”

I dagarna skickar Försvarsmakten ut antagningsbesked ut till de som har sökt plats på höstens specialist- och reservofficersutbildningar. Drygt 900 sökande ur det första sökfönstret som är behöriga kommer att antas i en första omgång, berättar generalmajor Michael Cherinet, Försvarsmaktens utbildningschef.

Josefine Owetz
Av de 900 som nu antas till höstens utbildningsstarter hoppas Cherinet att runt 650 personer kommer att påbörja specialistofficersutbildningen, SOU, och att 100 personer påbörjar reservofficersutbildningen, ROU, och reservspecialistofficersutbildningen, RSOU.

Foto: Försvarsmakten.

Den kommande veckan kommer de första sökande till höstens specialist- och reservofficersutbildningarna att få sina antagningsbesked från Försvarsmakten. Totalt har cirka 1 850 personer sökt utbildningarna, vilket är rekordmånga sökande.

– Det är bra eftersom vi har stora behov av officerare. Vi behöver bli fler och vi vill därför anta alla sökande som är behöriga. Vi skickar nu ut drygt 900 antagningsbesked till de olika utbildningarna, säger generalmajor Michael Cherinet, Försvarsmaktens utbildningschef.

Av de 900 som nu antas till höstens utbildningsstarter hoppas Cherinet att runt 650 personer kommer att påbörja specialistofficersutbildningen, SOU, och att 100 personer påbörjar reservofficersutbildningen, ROU, och reservspecialistofficersutbildningen, RSOU.

Till detta kommer runt 50 ytterligare sökande från det andra antagningsfönstret som fortfarande är kvar i processen. De kommer att få sina antagningsbesked i början av juli.

För att möjliggöra utökning av utbildningsplatser har ett uppdrag gått ut till försvarsgrenarna och stridskrafterna samt Militärhögskolan Karlberg och Militärhögskolan Halmstad att inkomma med en bedömning av hur utbildningskapaciteten ser ut.

Alla försvarsgrenar och stridskrafter har klivit fram och tagit ett stort ansvar i att ställa utbildningsplatser till förfogande och det ligger till grund för beslutet att anta alla.

– Alla försvarsgrenar och stridskrafter har klivit fram och tagit ett stort ansvar i att ställa utbildningsplatser till förfogande och det ligger till grund för beslutet att anta alla. Vi kommer absolut att vara nära maxkapaciteten på flera av utbildningarna, ha ett fåtal reserver på en av de minsta utbildningarna, samtidigt så kommer det att finnas tomma platser på Försvarsmaktens tekniska skola. Vi behöver verkligen fler tekniker men vi styr ju inte vilken inriktning som de söker, säger Michael Cherinet.

Han understryker att det innebär vissa utmaningar att utöka utbildningsvolymerna.
– Det gäller att vi säkerställer att vi klarar av att erbjuda en god utbildning med rätt kvalitet och att vi kan ta emot dem i Försvarsmakten på ett bra sätt. För vi har jättestora behov av officerare och behöver många nya kollegor.

Liknande läsning:
Generalmajor Michael Cherinet, Försvarsmaktens utbildningschef. Foto: Johan Alp.

Michael Cherinet

Försvarsmaktens utbildningschef

Hur tolkar du orsakerna till det stora sökintresset?

– Omvärldsläget spelar stor roll. Många vill vara med och ta ansvar för Sveriges säkerhet. Bästa rekryteringsmotorerna är de föredömen och förebilder som finns på de förband som har värnpliktsutbildning, i form av plutonchefer och instruktörer, säger Michael Cherinet.

Försvarshögskolan har också fattat beslut om att alla sökande som är behöriga kommer att erbjudas en plats på Officersprogrammet i höst.

– Prognosen visar att ungefär 600 personer i år blir behöriga och antas till programmet efter de granskningar, tester och intervjuer som fortfarande pågår. Som mest har vi antagit 452 personer, och det var förra året. Men då ska man ha i åtanke att alla inte tackar ja till sin plats. Historiskt är det ungefär hälften som tackar ja. Jag hoppas och tror att den siffran i år ökar och att vi kommer få se över 300 nya kadetter på gårdsplanen utanför Karlberg i augusti, säger generalmajor Anders Callert, vicerektor på Försvarshögskolan i en artikel.

Flera av våra utbildningar kommer i höst att ha fler studerande än vad de haft tidigare. Men vi vet först om ungefär om en månad hur många som tackar ja.

Bland de sökande till specialistofficersutbildningen finns flera sökande som också har sökt till Officersprogrammet.

– Det finns ett antal som sökt båda utbildningarna. I våra bedömningar kring hur de antagna brukar välja så landar vi på att lite fler än 300 personer börjar på OP och cirka 650 personer på SOU, säger Michael Cherinet.

Förra hösten påbörjade runt 420 personer specialistofficersutbildningen. I början av juni vet Försvarsmakten hur många som tackat ja till sin plats på SOU, ROU och RSOU.

– Flera av våra utbildningar kommer i höst att ha fler studerande än vad de haft tidigare. Men vi vet först om ungefär om en månad hur många som tackar ja. En viktig uppgift för oss nu är att hålla kontakten med de sökande och hålla i gång intresset. Det kommer vi arbeta aktivt med här framöver med hjälp av förbanden.

Officerstidningen är Officersförbundets medlemstidning och bedriver självständig journalistisk bevakning av försvars- och säkerhetsfrågor.

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Officerstidningens nyhetsbrev kommer två gånger i månaden och ger dig nyheter från Officerstidningen direkt till din inkorg.

    Jag godkänner att Officerstidningen sparar mina uppgifter.

    I somras startade Försvarsmaktens första krigsinkubator med befäl och soldater som samlades för att själva lösa problem de stöter på i sin tjänstgöring. De nio problemområden som valdes ut är antingen åtgärdade eller ska vidareutvecklas under hösten.

    Linda Sundgren
    Strilab
    Markdrönaren ”Råttan” togs fram av soldater vid IB 1 2025 och vidareutvecklades under Strilab. På bilden: Johan Liu, GSS/T, en av utvecklarna bakom ”Råttan”.

    Foto: Anna Winberg/Försvarsmakten

    Kriget i Ukraina har bidragit med många lärdomar. Inte minst det ukrainska försvarets innovationsförmåga och framgångarna för deras laboratorier och utvecklingsenheter i krigsförbanden. Löjtnant Jakob Blomqvist, reservofficer vid Livgardesbrigaden IB 1, såg ett behov av snabbare teknikutveckling även i Försvarsmakten. Tillsammans med en handfull kollegor fick han klartecken från brigadledningen på IB 1 att genomföra en krigsinkubator inspirerad av tech-världen – en organisation som stödjer innovation och utveckling inom militär verksamhet. Initiativet fick namnet Stridslaboratoriet IB 1, Strilab, och var verksamt under fem veckor med start i juli.

    – Idén med en krigsinkubator är att låta de som möter problemen, alltså soldater och officerare, själva lösa dem. De fattar exakt vad det handlar om och eftersom vi själva är militärer kan vi också testa grejerna i fält direkt, säger Jakob Blomqvist, chef för Strilab.

    Jakob Blomqvist

    Jakob Blomqvist

    Reservofficer vid Livgardesbrigaden IB 1

    Han berättar att merparten av de 28 individer som deltog i Strilab var reservofficerare eller tidvis tjänstgörande soldater, som till vardags studerar vid lärosäten som brittiska Cambridge, Kungliga tekniska högskolan eller Handelshögskolan i Stockholm. Första veckan ägnades åt utbildning med instruktörer bestående av bland annat influgna tech-chefer från Silicon Valley och professorer i entreprenörskap vid Harvard Business School.

    – De bidrog med sin tid pro bono, men man ska inte underskatta hur mycket folk gillar att stötta Nato. För att göra det speciellt för dem bokade vi in lektionerna på Karlberg. Att komma från Silicon Valley och få undervisa på Karlbergs slott är unikt och för deltagarna innebar det utbildning i världsklass, säger Jakob Blomqvist, som själv bor i USA där han driver ett investmentbolag inom kritisk infrastruktur.

    Resterande fyra veckor ägnades åt innovation, teknikutveckling och tester i fält. Nio projektområden valdes ut och en arbetsgrupp knöts till varje område. Däribland ”Eld”, en app för kommunikation vid indirekt bekämpning, ”Fältjournalen” som är ett fältjournalsystem för militära sjukvårdsåtgärder samt ”Soldatappen” avsedd för personaladministration och som redan var i bruk.

    – Vi valde avsiktligt avgränsade problemområden där vi trodde att det var möjligt att skapa effekt på fem veckor. Det uteslöt exempelvis vissa vapensystem med hänsyn till säkerhet och tidsbegränsning, säger Jakob Blomqvist.

    I slutet av perioden gjordes en utvärdering av Strilab.

    – Alla nio utvecklingsområden går vidare. De flesta används nu i någon form. Andra har tagits över av industrin för vidare utveckling. Vissa områden är mer interna för IB 1 och de har brigaden tagit över.

    Fördelen med krigsinkubatorn är att officerare och soldater är både användare och utvecklare och att utvecklingen sker på förbanden.

    Nu hoppas Jakob Blomqvist att Strilab ska permanentas och att krigsinkubatorn blir ett återkommande inslag i verksamheten.

    – Förhoppningen är att intern förmågeutveckling som Strilab ska bli en del av både grund- och krigsorganisationen hos IB 1. Nästa sommar hoppas jag att vi kan återupprepa inkubatorn i större skala så att fler i Försvarsmakten kan delta, säger han och fortsätter:

    – Fördelen med krigsinkubatorn är att officerare och soldater är både användare och utvecklare och att utvecklingen sker på förbanden. Experimentkontor brukar placeras långt borta på någon stridsskola, men här sker utvecklingen på plats och vi gör det tillsammans. Där har vi den stora vinsten.

    Ur arkivet: