Senast publicerat
Senast publicerat:

Försvarsmakten överklagar PFAS-dom till Högsta domstolen

Den 9 april dömdes Försvarsmakten att betala skadestånd till Uppsala vatten för att ha förorenat en vattentäkt med giftig PFAS. Nu meddelar Försvarsmakten att domen kommer att överklagas till Högsta domstolen.

Redaktionen
Patrik C Österberg/TT
Skadeståndsdomen om PFAS-föroreningar kommer att överklagas. Försvarsmakten ska söka prövningstillstånd hos Högsta domstolen.

Den 9 april dömdes Försvarsmakten i mark- och miljööverdomstolen att betala 37 miljoner kronor i skadestånd till det kommunala bolaget Uppsala vatten och avfall AB för att ha förorenat en vattentäkt i Uppsala med giftig PFAS.

Föroreningen upptäcktes i samband med provtagningar 2012 och enligt domstolen kan utsläppen härledas till verksamheten vid Ärna flygfält på Upplands flygflottilj, F 16, där brandskum innehållande PFAS användes tidigare. Försvarsmakten är dock av en annan åsikt.

– Försvarsmakten finner domen förvånande. Mark- och miljööverdomstolen bygger sina slutsatser nästan uteslutande på Uppsala vattens bevisning och har inte gjort en ordentlig analys och värdering av Försvarsmaktens bevisning. Stora delar av Försvarsmaktens tekniska bevisning nämns överhuvudtaget inte i domen, säger generalmajor Stefan Sandborg, chef för Försvarsstabens stödenhet, i en artikel på Försvarsmaktens webbplats.

» Försvarsmakten finner domen förvånande. Mark- och miljööverdomstolen (...) har inte gjort en ordentlig analys och värdering av Försvarsmaktens bevisning «

Myndigheten kommer att söka prövningstillstånd i Högsta domstolen.  

– Försvarsmakten kan inte ta på sig ansvar för en förorening som myndigheten inte anser sig ha orsakat utan kommer att överklaga till högsta instans. Försvarsmakten gör i detta fall i stället gällande att den aktuella föroreningen i grundvattnet primärt kommer från andra verksamheter som bedrivits närmare Stadsträdgården eller från de många släckinsatser som har skett på och omkring Stadsträdgården, säger Stefan Sandborg vidare i artikeln.

Liknande läsning:
Officerstidningen är Officersförbundets medlemstidning och bedriver självständig journalistisk bevakning av försvars- och säkerhetsfrågor.

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Officerstidningens nyhetsbrev kommer två gånger i månaden och ger dig nyheter från Officerstidningen direkt till din inkorg.

    Jag godkänner att Officerstidningen sparar mina uppgifter.

    ”Vi har landat i ett moraliskt ställningstagande där vi ser truppminor som ett nödvändigt ont för markstriden”, för att skydda befolkningen och minska förluster för egen trupp, skriver debattskribenterna i en slutreplik till Ulrika Modéer, generalsekreterare Svenska Röda korset.

    Josefine Owetz

    Foto: Natacha Pisarenko/AP/TT

    Frågan om Ottawakonventionen och Sverige handlar om två saker samtidigt. Ska svenska yrkesofficerare och soldater dömas till fängelse i Sverige för att man medverkar till försvaret av grannländer, i enlighet med landets lagar? Det var vår huvudingång i debattartikeln i Officerstidningen. Där välkomnar vi att Röda korset vill medverka i opinionsbildningen för att ändra lagstiftningen, till gagn ytterst för civila i Finland och Lettland. Så långt är vi överens med Ulrika Modéer.

    Nästa fråga handlar om ifall Sverige ska lämna Ottawakonventionen eller inte? Modéer säger nej, med hänvisning till att det är ett moraliskt ställningstagande, och hänvisar till en resa i Ukraina, men det är illustrerande att det var en resa på fritt ukrainskt område och inte de territorier där de ohyggliga följderna av en rysk ockupation kan ses. Vi har också landat i ett moraliskt ställningstagande där vi ser truppminor som ett nödvändigt ont för markstriden, för att skydda befolkningen och minska förluster för egen trupp.

    Med vilka andra metoder, som skulle innebära mindre skador på civilbefolkningen, kan en rysk framryckning på marken försvåras?

    Ansvarsbördan för att besvara Modéers slutfråga ”Om målet är att skydda civila i väpnad konflikt måste man fråga sig om det inte finns bättre alternativ” landar därmed inte på oss utan på Modéer och Svenska Röda korset; med vilka andra metoder, som skulle innebära mindre skador på civilbefolkningen, kan en rysk framryckning på marken försvåras, och dessutom, hur undvika de ökade förluster det skulle innebära för svenska förband om de tvingas strida utan stöd av truppminor?

    Patrik Oksanen, verksam som strategisk rådgivare på Centrum för totalförsvar och samhällets säkerhet vid Försvarshögskolan och resident senior fellow tankesmedjan Frivärld.
    Karlis Neretnieks, generalmajor (PA), tidigare rektor för Försvarshögskolan.
    Stefan Forss, docent vid finska Försvarshögskolan.

    Samtliga tre skribenter är ledamöter i Kungliga Krigsvetenskapsakademien

    Ur arkivet: