Senast publicerat
Senast publicerat:

Försvaret av Nordkalotten övas under Nordic Response 24

Övningen Nordic Response 24 är en norsk nationell övning som just nu pågår i norra Sverige, Norge och Finland. Syftet med övningen är att öva försvaret av Norden och ta emot förstärkningar från andra Natoländer. Svenska armén deltar i övningen med en brigadstridsgrupp som ingår i en finsk-svensk division.

Josefine Owetz
Svenska, finska och norska soldater i den norska nationella övningen Nordic Response 24 som är en integrerad del av Nato-övningsserien Steadfast Defender. Foto: David Kristiansen/Försvarsmakten.

Norska övningen Nordic Response 24 pågår 4–15 mars och är en integrerad del av Natos övningsserie Steadfast Defender 24, som är den största Natoövningen på decennier. I Nordic Response deltar drygt 20.000 deltagare från 14 nationer. Det svenska markbidraget i övningen består av 3.000 soldater och officerare från samtliga arméförband.

– Just nu genomför den svenska och finska divisionen fortsatt anfall uppe i norra delen av operationsområdet. Vi förbereder för att sammanstråla geografiskt med den norska divisionen. Sedan kommer den svensk-finska divisionen och norska divisionen samordnat att anfalla mot motståndaren, säger brigadgeneral Rickard Johansson, övningsledare för det svenska markbidraget, på telefon från övningsområdet kring Hetta.

Den finsk-svenska styrkan, som är under finsk ledning, ska öva på att möta ett fiktivt angrepp och försvara Nordkalotten under den gemensamma operationen som genomförs under övningen.

– Under övningen har vi övat på att genomföra operationer tillsammans med våra finska vänner inom ramen för den finsk-svenska divisionen. Vi har övat flera ledningsnivåer samtidigt. Nu när vi går med i en allians är det viktigt att vi förstår att vi tillhör något större än oss själva. De ledningsnivåer som finns att förhålla oss till, de anpassar vi oss till nu.

» Under övningen har vi övat på att genomföra operationer tillsammans med våra finska vänner inom ramen för den finsk-svenska divisionen. «

Nordkalotten är de nordligaste områdena av Norge, Sverige och Finland samt det nordvästligaste Ryssland. Området är strategiskt viktigt för försvaret av Norden och utgör länken mellan Nordamerika och Europa. Det är en viktig transportled och för att Nato ska kunna flytta förband över Atlanten behöver man behärska Nordkalotten, förklarar Rickard Johansson.

– Det är ett viktigt område kopplat till den ryska närvaron i Murmansk och Kolahalvön och den ryska förmågan att vid en konflikt försöka neka Nato att genomföra förflyttningar upp till området i syfte att försvara det. Det är en kamp om marken och luften och det är en kamp om sjöherraväldet. Det handlar om att kunna försvara det här området mot en motståndare.

Vad har övats hittills i övningen?

– Övningen startade med ett långt transportskede upp till övningsområdet, med omfattande logistiska utmaningar. Det har gått väldigt bra med transportdelarna och försörjningen av så här mycket folk. Det har varit få friktioner under förberedelseskedet och operationen så här långt, säger Rickard Johansson och fortsätter:

Liknande läsning:

– Sedan har vi haft normala friktioner som kommer med långa avstånd, som att få sambandet att funka och genomföra återfyllnad av drivmedel, ammunition och vatten. Det ställer krav på förtänksamhet i planeringen.

Han tillägger att det också alltid är förknippat med friktioner att genomföra övningar i den här typen av klimat och svårtillgänglig terräng. Kylan, snön och mörkret gör att saker och ting tar längre tid. En annan av utmaningarna är kopplad till det begränsade vägnätet i området. Logistikkedjorna är huvudsakligen bundna till den enda väg som finns.

– Det är få vägar häruppe. Det gör att alternativen för att hitta andra lösningar på problem som uppstår, när en väg blir igensatt av något skäl, är begränsade och då blir det förskjutningar i tid. Men vi är utbildade och tränade i att hantera de friktioner som uppstår och soldaterna och cheferna på plats i förbanden har gjort ett väldigt bra arbete, säger Rickard Johansson.

Övning Vintersol 24 i februari fungerade som markförbandens förberedelse inför Nordic Response. En stor del av den personal som deltar har övat på att genomföra operationer i vintermiljö och har bedrivit vintertjänst inför övningen.

Slutfasen av övningens strider pågår fram till 15 mars och den finsk-svenska stridsgruppen ska fortsätta framryckningen i fortsatt nordlig inriktning. Därefter återstår en komplex verksamhet när arméns bidrag ska återvända till Sverige.

– Vi ska samla ihop alla förband över stora ytor och sedan ska vi under ordnade former se till att förbanden kommer hem till Sverige igen för att där göra åtgärder på respektive förband. Sedan laddar vi om för vårens kommande övningar.

I övningen medverkar också 1 500 deltagare från flygvapnets samtliga flottiljer, förutom basförband deltar fyra stridsflygdivisioner, en helikopterskvadron samt transportflyg och specialflyg. Från marinen deltar röjdykare samt en mindre grupp från Amfibieregementet

Officerstidningen är Officersförbundets medlemstidning och bedriver självständig journalistisk bevakning av försvars- och säkerhetsfrågor.

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Officerstidningens nyhetsbrev kommer två gånger i månaden och ger dig nyheter från Officerstidningen direkt till din inkorg.

    Jag godkänner att Officerstidningen sparar mina uppgifter.

    Kritiken som Officersförbundets företrädare lyfter mot processen i arbetet inför beslutet om marinens nya organisation delas inte av marinchef Johan Norlén. Han menar att arbetet har skett i samverkan med arbetstagarorganisationerna och skyddsorganisationen, skriver han i en replik.

    Marinchef Johan Norlén
    "Flera av de synpunkter som ATO givit, före och under de spel som genomförts, har omhändertagits vilket också givit att flera ATO är eniga till marinchefens inriktningsbeslut", skriverationen som genomfördes under 2026", skriver marinchef konteramiral Johan Norlén.

    Foto: Margareta Bloom Sandebäck

    ”Jag är mycket glad över att samtliga arbetstagarorganisationer, ATO, är eniga i att marinens organisation behöver utvecklas och är tacksam för det samarbete som förelegat inriktningsbeslutet. Däremot har jag några kommentarer kring den kritik som lyfts i denna artikel.

    Jag delar inte bilden som ges avseende samverkan. Information om arbetet gavs under våren 2025 och därefter löpande inklusive under fyra spel på organisationen som genomfördes under 2026 intill ASU den 13 maj. Så fort det externt framtagna förslaget anpassats delgavs det, vilket skedde i mitten av januari 2026.

    Förslaget lades på bordet och ATO samt skyddsorganisationen fick ge sina synpunkter. Jag menar att ett förslag måste presenteras innan samverkan kan ske om vägen framåt. Vid spelen har organisationen prövats och flera förslag har inkommit. Förslag på förändringar har omhändertagits, där organisationen för Sjöstridsskolan är ett exempel.

    Flera av synpunkter som ATO givit, före och under de spel som genomförts, har omhändertagits

    Flera av de synpunkter som ATO givit, före och under de spel som genomförts, har omhändertagits vilket också givit att flera ATO är eniga till marinchefens inriktningsbeslut. Exempelvis har hela tidsplanen för införandet skjutits fram ett år, vilket också Officersförbundets företrädare tar upp i artikeln.  Vad gäller riskanalysen vill jag betona att den inte är färdig förrän hela arbetet är genomfört. Det är ett levande dokument som kommer att fortsätta utvecklas, inte minst nu när arbetet når den lokala nivån och implementeringen startar.

    En av riskerna som identifierats är den, att samtidigt som ordinarie verksamhet ska genomföras, även göra ett förändringsarbete. Marinen har under fler år haft en omfattande verksamhet beroende på det allvarliga omvärldsläget. Här måste vi på alla nivåer vara tydliga med att prioritera arbetsuppgifter och väga dem mot resurserna.

    Tyvärr finns inte den perfekta tidpunkten att starta ett sådant här arbete, särskilt inte så som den säkerhetspolitiska utvecklingen ser ut men en sak är klar att det är bättre att genomföra den nu och inte i ett ytterligare försämrat säkerhetsläge.

    Som arbetsgivare är vi mycket måna om vår personals välmående och jag kommer att göra allt för att det fortsatta arbetet bedrivs med marinens utveckling där såväl personalen som uppdraget omhändertas.

    Samarbetet under framtagandet av inriktningsbeslutet har varit gott och konstruktivt och jag ser fram emot att tillsammans med ATO och skyddsorganisationen fortsätta arbetet mot framtidens marin.”

    Johan Norlén, marinchef

    Ur arkivet: