Senast publicerat
Senast publicerat:

Tre skolflygplan nära att kollidera – hög arbetsbelastning bidragande orsak

Bristen på piloter och hög arbetsbelastning bidrog till att tre SK 60 från Flygskolan i Linköping var nära att kollidera under en övning i våras. Det konstaterar Statens haverikommission i sin utredning som publicerades i slutet av november

Linda Sundgren
Lasse Jansson/Försvarsmakten.
Den 28 november publicerade SHK sin utredning av tillbudet. I rapporten pekas den pressade arbetssituationen på Flygskolan ut som en bakomliggande orsak till det inträffade.

Morgonen den 5 april genomfördes en övning i manövrerande luftstrid två mot en. Tre skolflygplan av modell SK 60 tillhörande GTU-divisionen (grundläggande taktisk utbildning) deltog i övningen med en instruktör och en pilotelev i varje flygplan. Under en av stridskontakterna förlorade besättningen i det ena flygplanet ögonkontakt med de två andra deltagarna. Strax därefter dök ett av flygplanen upp framför dem på bara 50 meters avstånd. De gjorde en undanmanöver åt höger för att undvika kollision. Även besättningen i det främre planet reagerade på situationen och dök snabbt.

– 50 meter motsvarar kanske någon sekund i de här hastigheterna. Men det viktiga är egentligen inte om det var 50 eller 100 meter mellan flygplanen utan att de förlorade den visuella kontakten, säger Håkan Josefsson, utredare vid Statens haverikommission, SHK.

Den 28 november publicerade SHK sin utredning av tillbudet. I rapporten pekas den pressade arbetssituationen på Flygskolan ut som en bakomliggande orsak till det inträffade. Flygskolans ledning uppges ha varit frustrerad över brister i Luftstridsskolans förståelse för Flygskolans ansträngda situation och deras behov av mer resurser samt att framförda synpunkter inte omhändertagits. Ett par chefer i ledningen för Flygskolan blev också sjukskrivna på grund av arbetsmiljöfaktorer.

» Det har varit en ansträngd situation på Flygskolan med en organisation i stress och med resursbrist. «

– Det har varit en ansträngd situation på Flygskolan med en organisation i stress och med resursbrist. Enligt de GTU-instruktörer som var inblandade i tillbudet har de inte upplevt att det ansträngda läget haft någon direkt påverkan på dem den aktuella dagen, men vi bedömer ändå att arbetsmiljön haft en inverkan på det som skedde, säger Håkan Josefsson.  

Även den allmänna bristen på piloter i Försvarsmakten uppges ha bidragit till tillbudet. Under hösten 2022 var instruktörsbemanningen på Flygskolan särskilt ansträngd eftersom ett antal piloter tagit tjänstledigt på grund av missnöje med pensioner och andra villkor, något Officerstidningen rapporterat om.

Flygstaben kommenderade sex nya instruktörer till Flygskolan för att täcka instruktörsbehovet. Det var en unik situation då man annars inte utbildar fler än två instruktörer per utbildningsomgång och i SHK:s rapport står det att ”Enligt Flygstaben var detta en medveten prioritering av resurser med en känd risktagning.”

– Beslutet som Flygstaben fattade var inte optimalt, men de tog det utifrån den resursbrist som rådde i Flygvapnet. Om man inte kan genomföra utbildning av nya piloter kommer det att påverka verksamheten längre fram. Det är alla inblandade medvetna om, säger Håkan Josefsson.

Liknande läsning:

Två av de tre instruktörer som tjänstgjorde under övningen när tillbudet inträffade var bland de sex som blivit kommenderade till Flygskolan.

» Den typen av övning som de genomförde när tillbudet skedde är en av de mest riskfyllda man kan göra och ställer höga krav på instruktörerna. «

– Instruktörerna var erfarna piloter, men relativt nya som instruktörer på SK 60. De hade också framför allt flugit Jas tidigare som beter sig något annorlunda jämfört med SK 60. Den typen av övning som de genomförde när tillbudet skedde är en av de mest riskfyllda man kan göra och ställer höga krav på instruktörerna, säger Håkan Josefsson.

Den 12 april – en vecka efter tillbudet – beslutade Flygskolans ledning att stoppa all verksamhet som inte hade med utbildningen av pilotelever att göra, med hänvisning till hög arbetsbelastning. Bland annat pausades flygutbildningen på det nya skolflygsystemet SK 40. Huruvida Flygskolan borde dragit i handbromsen tidigare är svårt att bedöma, menar Håkan Josefsson.

– Det är en diskussion som alltid kan föras efter att något inträffat, säger han. Balansgången mellan uppgifter och resurser pågår hela tiden och särskilt viktigt är det att balansera rätt när det handlar om flygsäkerhet. Samtidigt kan det vara svårt att avgöra när man passerar gränsen.

Även om SHK pekar på flera bakomliggande orsaker till tillbudet avstår utredarna från att lämna några säkerhetsrekommendationer. Det med hänvisning till de åtgärder som Försvarsmakten redan genomfört och planerar att vidta för att öka flygsäkerheten. Det handlar bland annat om att Flygskolan ska förtydliga instruktörernas grundfärdigheter i luftstrid och undersöka och förtydliga metodiken i luftstrid gällande rotesamverkan.

Flygstaben rekommenderas att se över processen med tillförsel av nya flygläraraspiranter som ska tjänstgöra som flyglärare på GTU-divisionen. Den sista GTU-utbildningen på SK 60 avslutas i juni 2024. Utbildningen på det nya skolflygsystemet SK 40 kommer i huvudsak att genomföras vid det italienska flygvapnets flygskola på Sardinen.

Officerstidningen är Officersförbundets medlemstidning och bedriver självständig journalistisk bevakning av försvars- och säkerhetsfrågor.

Första halvåret av 2026 har präglats av en rad beslut för marinen. Organisationen ska stöpas om, det strategiska samarbetet med Polen fördjupas ytterligare och fyra nya fregatter ska anskaffas. ”Det är 31 år sedan vi beställde ett nytt större ytstridsfartyg. Man ska inte underskatta den interna signalen som det ger”, säger marinchef Johan Norlén.

Josefine Owetz
Marinchef Johan Norlén
"De kommer att ge oss en uthållighet i operationer på ett sätt som vi inte haft sedan 80-talet, när jagarna gick i skroten", säger marinchef Johan Norlén om de kommande fregatterna.

Foto: Margareta Bloom Sandebäck

Marinchef konteramiral Johan Norlén har slagit sig ner i en av mässarna ombord på HMS Carlskrona. Det är Almedalens fjärde dag och i likhet med Försvarsmaktens övriga representanter har han ett hektiskt program i Visby. Senare denna torsdag ska han bland annat delta i ett samtal tillsammans med arméchef Jonny Lindfors med temat ”Försvaret av alliansen från land och till sjöss”.

Hur är läget i marinen i juni 2026?

– Det är mycket bra. Vi är en organisation som har mycket att göra, med en fantastisk personal som sliter varje dag och gör en strålande insats. Samtidigt har vi en tydlig uppgift att lösa. Jag upplever en stor tillfredsställelse, även om jag vet att det är tufft på många håll, säger Johan Norlén.

Tempot i marinen är fortsatt högt, konstaterar han. Utöver att marinen ständigt löser sina nationella uppgifter, deltar fartyg och besättningar regelbundet i Natos verksamhet i Östersjön. Marinens operationscentral på Muskö har dagligen kontakt med CTF Baltic (Commander Task Force Baltic), den stab som leder Natos marina insatser och övningar i Östersjöregionen.

– Vi bidrar hela tiden till alliansen och har dagligen kontakt mellan våra respektive ledningscentraler. Vi har alltid fartyg ute som genomför operationer och verksamhet i olika beredskapsnivåer. Vi hade förra året, och till viss del även i år, flera fartyg som är avdelade till alliansen.

I slutet av maj fattade Johan Norlén beslut om inriktningen för marinens nya organisation och under hösten inleds införandet. Från den 1 januari 2029 ska marinen bestå av fem organisationsenheter i stället för dagens åtta. Dagens flottiljer och regementen upphör som egna organisationsenheter och bildar tillsammans tre nya marina baser.

Vi ska skapa en organisation som bättre möter de uppgifter vi har framför oss.

– Nu börjar egentligen arbetet. Vi går in i en längre införandeperiod som samordnas med ÖB:s förändringar av den centrala ledningen. Vi ska skapa en organisation som bättre möter de uppgifter vi har framför oss. Det handlar om att minska dubbelarbete och bygga en organisation som är mer förändringsbenägen och bättre anpassad till dagens verklighet. Väldigt enkelt uttryckt: vi ska göra rätt saker snarare än saker rätt.

Det senaste året har marinen också genomfört Operation Älvsnabben, ett arbete som ska ge bättre kontroll över marinens materiel.

– Det handlar om att få bättre ordning i registervården och öka vår förmåga att snabbare mobilisera om det skulle krävas. Även om vi såklart redan är ganska snabba ändå, i och med att vi har många stående förband.

Johan Norlén

"Vi ska skapa en organisation som bättre möter de uppgifter vi har framför oss. Det handlar om att minska dubbelarbete och bygga en organisation som är mer förändringsbenägen och bättre anpassad till dagens verklighet", säger Johan Norlén om marinens nya organisation.

Foto: Margareta Bloom Sandebäck

En annan stor händelse under våren var beslutet att Sverige går vidare med anskaffning av fyra fregatter från Frankrike. Fartygen, som tillverkas av det franska bolaget Naval Group, ska levereras från 2030. Johan Norlén beskriver materielprojektet som en milstolpe.

– Det är 31 år sedan vi beställde ett nytt större ytstridsfartyg. Man ska inte underskatta den interna signalen som det ger. Nu blir det handling bakom orden om marinens tillväxt.

De nya fartygen ska ge Sverige en luftförsvarsförmåga som få europeiska länder förfogar över, men marinchefen betonar att fregatterna innebär betydligt mer än luftvärn.

– Vi bygger ett avancerat luftförsvarssystem som i dagsläget bara finns i Italien, Frankrike och Storbritannien, men fregatterna stärker dessutom vår ubåtsjaktförmåga. De kommer också att ge oss en uthållighet i operationer på ett sätt som vi inte haft sedan 80-talet, när jagarna gick i skroten.

Parallellt ska Visbykorvetterna moderniseras och utrustas med luftvärnsrobotsystem, de nya A 26-ubåtarna närmar sig leverans och utvecklingen av obemannade och autonoma system fortsätter.

– Vi behöver bygga en hybridmarin. Vi kommer att behöva både bemannade och obemannade system. Erfarenheterna från Ukraina och Röda havet visar att vi måste kunna hantera allt från drönare till ballistiska hot och samtidigt ha kontroll över det som händer under ytan.

Hur ser det ut med marinens personalförsörjning?

– Det går väldigt bra. Vi har fördubblat vår personalstyrka sedan 2022 i alla kategorier. Bara under förra året växte vi med 500 medarbetare. Omkring 60 procent av dem som gör värnplikten i marinen stannar kvar som anställda eller går vidare till officersutbildning.

Nästa steg handlar om att få fler att stanna kvar längre i organisationen och skapa tydliga karriärvägar, inte minst genom de möjligheter som Nato innebär, säger Johan Norlén och tar lyfter CTF Baltic som exempel. Staben ligger för närvarande i tyska Rostock, men ska flytta till Polen om något år. 2032 är planen att CTF Baltic ska ledas från Karlskrona.

– Det är ett enormt åtagande, men också en fantastisk möjlighet. CTF Baltic har en extremt viktig roll i Östersjöområdet. Att den placeras i Sverige kommer också att ge våra medarbetare möjlighet att tjänstgöra i Nato utan att lämna landet.

Vi har ett stort samarbete med Polen redan idag och det kommer nu att utvecklas ytterligare.

Ett annat område som utökats under året är det strategiska samarbetet med Polen. Den 29 juni tecknade Polen avtal om att skaffa ubåt av typ A 26 från Saab, vilket fortsätter att fördjupa partnerskapet, konstaterar marinchefen.

– Vi har ett stort samarbete med Polen redan idag och det kommer nu att utvecklas ytterligare. Ubåtsaffären är en liten del, vi samarbetar redan kring undervattensområdet, minröjning, ubåtsräddning och kustrobotsystem. Vårt samarbete kommer att utvecklas under många år framöver.

Som en del av överenskommelsen kommer Polen att hyra den svenska ubåten HMS Södermanland fram till dess att de nya ubåtarna levereras. Utbildning av polsk ubåtspersonal startar direkt efter sommaren och genomförs vid Första ubåtsflottiljen och Sjöstridsskolan i Karlskrona.

– Utbildningen börjar i höst och sedan kommer åtagandet att fortgå över tid i minst 10 år framåt. Vi kommer också att vara behjälpliga i utbildningar på A 26. Detta en stor möjlighet och kraftansträngning för de som är berörda.

Har du något medskick till marinens anställda?

– Jag är stolt och glad varje dag över marinens personals fantastiska insats. Jag vet att det har varit tungt och jag kan inte lova att det kommer bli en ljusning på den punkten i framtiden. Men jag önskar alla en fantastiskt trevlig sommar och välförtjänt ledighet. Jag hoppas att ni laddar batterierna och kommer tillbaka med ny kraft inför höstens uppgifter och uppdrag.

Ur arkivet: