Senast publicerat
Senast publicerat:

Tre skolflygplan nära att kollidera – hög arbetsbelastning bidragande orsak

Bristen på piloter och hög arbetsbelastning bidrog till att tre SK 60 från Flygskolan i Linköping var nära att kollidera under en övning i våras. Det konstaterar Statens haverikommission i sin utredning som publicerades i slutet av november

Linda Sundgren
Lasse Jansson/Försvarsmakten.
Den 28 november publicerade SHK sin utredning av tillbudet. I rapporten pekas den pressade arbetssituationen på Flygskolan ut som en bakomliggande orsak till det inträffade.

Morgonen den 5 april genomfördes en övning i manövrerande luftstrid två mot en. Tre skolflygplan av modell SK 60 tillhörande GTU-divisionen (grundläggande taktisk utbildning) deltog i övningen med en instruktör och en pilotelev i varje flygplan. Under en av stridskontakterna förlorade besättningen i det ena flygplanet ögonkontakt med de två andra deltagarna. Strax därefter dök ett av flygplanen upp framför dem på bara 50 meters avstånd. De gjorde en undanmanöver åt höger för att undvika kollision. Även besättningen i det främre planet reagerade på situationen och dök snabbt.

– 50 meter motsvarar kanske någon sekund i de här hastigheterna. Men det viktiga är egentligen inte om det var 50 eller 100 meter mellan flygplanen utan att de förlorade den visuella kontakten, säger Håkan Josefsson, utredare vid Statens haverikommission, SHK.

Liknande läsning:

Den 28 november publicerade SHK sin utredning av tillbudet. I rapporten pekas den pressade arbetssituationen på Flygskolan ut som en bakomliggande orsak till det inträffade. Flygskolans ledning uppges ha varit frustrerad över brister i Luftstridsskolans förståelse för Flygskolans ansträngda situation och deras behov av mer resurser samt att framförda synpunkter inte omhändertagits. Ett par chefer i ledningen för Flygskolan blev också sjukskrivna på grund av arbetsmiljöfaktorer.

» Det har varit en ansträngd situation på Flygskolan med en organisation i stress och med resursbrist. «

– Det har varit en ansträngd situation på Flygskolan med en organisation i stress och med resursbrist. Enligt de GTU-instruktörer som var inblandade i tillbudet har de inte upplevt att det ansträngda läget haft någon direkt påverkan på dem den aktuella dagen, men vi bedömer ändå att arbetsmiljön haft en inverkan på det som skedde, säger Håkan Josefsson.  

Även den allmänna bristen på piloter i Försvarsmakten uppges ha bidragit till tillbudet. Under hösten 2022 var instruktörsbemanningen på Flygskolan särskilt ansträngd eftersom ett antal piloter tagit tjänstledigt på grund av missnöje med pensioner och andra villkor, något Officerstidningen rapporterat om.

Flygstaben kommenderade sex nya instruktörer till Flygskolan för att täcka instruktörsbehovet. Det var en unik situation då man annars inte utbildar fler än två instruktörer per utbildningsomgång och i SHK:s rapport står det att ”Enligt Flygstaben var detta en medveten prioritering av resurser med en känd risktagning.”

– Beslutet som Flygstaben fattade var inte optimalt, men de tog det utifrån den resursbrist som rådde i Flygvapnet. Om man inte kan genomföra utbildning av nya piloter kommer det att påverka verksamheten längre fram. Det är alla inblandade medvetna om, säger Håkan Josefsson.

Två av de tre instruktörer som tjänstgjorde under övningen när tillbudet inträffade var bland de sex som blivit kommenderade till Flygskolan.

» Den typen av övning som de genomförde när tillbudet skedde är en av de mest riskfyllda man kan göra och ställer höga krav på instruktörerna. «

– Instruktörerna var erfarna piloter, men relativt nya som instruktörer på SK 60. De hade också framför allt flugit Jas tidigare som beter sig något annorlunda jämfört med SK 60. Den typen av övning som de genomförde när tillbudet skedde är en av de mest riskfyllda man kan göra och ställer höga krav på instruktörerna, säger Håkan Josefsson.

Den 12 april – en vecka efter tillbudet – beslutade Flygskolans ledning att stoppa all verksamhet som inte hade med utbildningen av pilotelever att göra, med hänvisning till hög arbetsbelastning. Bland annat pausades flygutbildningen på det nya skolflygsystemet SK 40. Huruvida Flygskolan borde dragit i handbromsen tidigare är svårt att bedöma, menar Håkan Josefsson.

– Det är en diskussion som alltid kan föras efter att något inträffat, säger han. Balansgången mellan uppgifter och resurser pågår hela tiden och särskilt viktigt är det att balansera rätt när det handlar om flygsäkerhet. Samtidigt kan det vara svårt att avgöra när man passerar gränsen.

Även om SHK pekar på flera bakomliggande orsaker till tillbudet avstår utredarna från att lämna några säkerhetsrekommendationer. Det med hänvisning till de åtgärder som Försvarsmakten redan genomfört och planerar att vidta för att öka flygsäkerheten. Det handlar bland annat om att Flygskolan ska förtydliga instruktörernas grundfärdigheter i luftstrid och undersöka och förtydliga metodiken i luftstrid gällande rotesamverkan.

Flygstaben rekommenderas att se över processen med tillförsel av nya flygläraraspiranter som ska tjänstgöra som flyglärare på GTU-divisionen. Den sista GTU-utbildningen på SK 60 avslutas i juni 2024. Utbildningen på det nya skolflygsystemet SK 40 kommer i huvudsak att genomföras vid det italienska flygvapnets flygskola på Sardinen.

Officerstidningen är Officersförbundets medlemstidning och bedriver självständig journalistisk bevakning av försvars- och säkerhetsfrågor.

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Officerstidningens nyhetsbrev kommer två gånger i månaden och ger dig nyheter från Officerstidningen direkt till din inkorg.

    Jag godkänner att Officerstidningen sparar mina uppgifter.

    100 mil och en miljon kronor till Unicef och Ukrainas krigsdrabbade barn. Det är målet och den sista gemensamma utmaningen för ett trettio­tal jägarsoldater på Norrlands dragonregemente, K 4, i samband med muck. Den 25 maj trampar de sträckan Arvidsjaur–Stockholm.

    Anna-Maria Stawreberg
    De 31 cyklisterna ska cykla från Norrlands dragonregemente, K 4, i Arvidsjaur – Stockholm via en rad regementen den 25 maj. Den 29 maj rullar de i mål i samband med Veterandagen. Planen är att cykla i ”belgisk klunga”, där man turas om att ligga i täten.

    Foto: Martin Flood

    Att cykla sträckan Arvidsjaur–Stockholm för att samla in pengar till Ukrainas krigsdrabbade barn blir ett storslaget avslut på en 15 månader lång värnpliktsutbildning för Isac Ahlgren, Adam Hedin och Jonna Kjellgren tillsammans med ett trettiotal andra jägarsoldater från K 4. 

    – Ride for Peace är en lång tradition är avgående värnpliktiga genomfört en långcykling i samband med muck, säger gruppledaren Isac Ahlgren, som är projektledare och initiativtagare till årets upplaga av cyklingen. 

    En lång tradition, och där förra årets avgående värnpliktskull beslöt sig för att samla in pengar till utsatta barn i krigets Ukraina i samband med cyklingen. 

    – Förra årets kull samlade in nära 500 000 kronor. Nu har vi höjt ribban till en miljon kronor, säger Adam Hedin, eldledare. 

    För oss handlar det till stor del om att genom Försvarsmakten bidra till samhällsnytta. Visa att vi tar ansvar och fortsätta att göra nytta.

    Visserligen är jägarsoldaterna både vältränade och har pannben. Det ligger i sakens natur. Men att avverka 20 mil per dag är ett tufft mål. Och för att hålla stridsvärdet loppet igenom krävs god planering och träning. 

    – Vi har ju en god grundnivå när det kommer till konditionen i och med att vi både marschar, åker skidor och springer. Cykelträningen däremot är lite mer begränsad, även om vi har en STRAVA-grupp där vi motiverar varandra att cykelträna i gymmet, säger prickskytten Jonna Kjellgren. 

    Intresset för att delta är stort. Förra året deltog tio personer. I år har 31 anmält sig. 

    – Från början planerade vi att cykla den 1 april, samma dag som vi muckar, men nu har vi skjutit fram startdatum till den 25 maj. Då minskar risken för snö, säger Jonna Kjellgren. 

    Målet med loppet är inte enbart att samla in pengar till Ukrainas krigsdrabbade barn.

    – För oss handlar det till stor del om att genom Försvarsmakten bidra till samhällsnytta. Visa att vi tar ansvar och fortsätta att göra nytta, säger Adam Hedin. 

    Vissa av de 31 cyklisterna har, som Jonna Kjellgren, kört Vätternrundan. Andra har mest använd cykeln som transportmedel till sommarens badutflykter. Några har jobbat extra på cykelverkstäder. Gemensamt för dem alla är, förutom det tjocka och hårda pannbenet, en vilja att utmana sig själva. 

    Dessutom, som Jonna Kjellgren uttrycker det: 

    – Genom det här bidrar vi ju faktiskt till något större och får i och med det här något att samlas runt, även efter muck.

    Ur arkivet: