Forskaren, prästen och före detta yrkesofficeren Jan Grimell påbörjade sitt doktorandprojekt ”Reconsidering the uniform”, 2013. Då intervjuade han 19 yrkesofficerare, soldater och sjömän som alla gjort utlandstjänst, men som av olika anledningar valt att lämna Försvarsmakten. Resultaten visade att de intervjuade var starkt präglade av tiden i Försvarsmakten och hade en tydlig militär identitet. Nu, tio år senare, har Jan Grimell återvänt till samma intervjupersoner för att undersöka hur deras identiteter och relation till Försvarsmakten ser ut i dag. Analyserna av intervjuerna är inte klara ännu, men han ser redan nu tydliga trender i materialet.
– Förra gången jag pratade med dem var de på väg bort från Försvarsmakten och ut i det civila. Nu har majoriteten av dem börjat närma sig det militära igen, även om få har gått tillbaka till Försvarsmakten. Det är den ena trenden. Den andra är en ökad förekomst av psykisk ohälsa jämfört med tidigare intervjuomgång.
» Militär erfarenhet upplevs som en kompetens av samhället, det var inte fallet 2013, vilket i sin tur aktualiserar militär identitet på ett nytt sätt. «
Hittills är 15 personer intervjuade i den pågående studien och ytterligare en intervju är inplanerad. Några av deltagarna har hunnit gå i pension, men majoriteten är i åldrarna 35–45 och befinner sig mitt i yrkeslivet. Fyra av dem är återanställda i Försvarsmakten. Några arbetar civilt, men har uppdrag som exempelvis reservofficerare eller instruktörer vid sidan av.
– Nytt för den här intervjuomgången är att de vill använda sin militära identitet. De vill göra något betydelsefullt och bidra till något viktigt. I det civila sätts ofta jaget före laget medan det i det militära alltid är tvärt om samtidigt som verksamheten i det civila inte alltid upplevs som samhällsviktig. säger Jan Grimell och fortsätter:
– Detta ska analyseras djupare, men Ukrainakriget kan samspela. Exempelvis har samhällsandan radikalt förändrats och totalförsvaret rustas upp. Militär erfarenhet upplevs som en kompetens av samhället, det var inte fallet 2013, vilket i sin tur aktualiserar militär identitet på ett nytt sätt.
Liknande läsning:
Men trots detta är det bara en handfull som tagit klivet fullt ut med en anställning i Försvarsmakten.
– Man vill vara nära det militära och jobba med exempelvis försvars-, säkerhets- och beredskapsfrågor. Samtidigt vet man vad det kostar att vara anställd i Försvarsmakten i form av exempelvis mycket frånvaro hemifrån. Civila arbetsgivare har i regel ett annat arbetsmiljötänk också och andra löner förstås, säger Jan Grimell.
Jan Grimell, forskare Umeå universitet.
När Jan Grimell följde intervjupersonerna under arbetet med avhandlingen, var det få som led av allvarligare psykiska besvär. I den pågående studien ser han att den psykiska ohälsan bland deltagarna ökat. Han berättar att en individ har symptom av PTSD, men utan att ha fått diagnos. Två har varit utbrända och ytterligare en mått dåligt på grund av arbetssituationen i Försvarsmakten.
– Den sena debuten av PTSD-symtom följer ett mönster jag sett i tidigare studier, att det kan ta lång tid innan sådana symtom debuterar och att det då kan vara otydligt hur det hänger ihop med utlandstjänstgöringen. Ofta kommer det i samband med andra påfrestningar i livet, som vid långvarig, hög arbetsbelastning, sömnbrist och stress, säger Jan Grimell.
En orsak till utbrändhet och psykisk ohälsa kan vara att den militära identiteten ibland kommer i konflikt med andra identiteter och kulturer i det civila livet, menar Jan Grimell. Den militära identiteten präglas av sådant som förmåga till problemlösning under extrema förhållanden, disciplin, gemenskap, stark lojalitet mot uppdrag och organisation liksom höga prestationskrav.
– Det här är nödvändigt för att få jobbet gjort som militär i Försvarsmakten, men inte alltid så bra för hälsan. Det kan driva en till att pressa sig väldigt hårt. Att bita ihop, jobba först och vila sen-mentaliteten, som jag menar är ett sorts militärt mind set, kan i en situation med en chef som bara lägger på mer och mer arbetsuppgifter eller ett system som inte fungerar, till slut bli ohållbar och då riskerar man att gå in i väggen.
FAKTA
Om studien
Den pågående studien heter ”En longitudinell studie om militära identiteters påverkan på jaget och livet”. Den planeras omfatta intervjuer med 16 av de 19 militärer som deltog i den upprepade intervjustudien 2013–2018. Av resterande tre personer är en avliden, en har avböjt medverkan och en har inte gått att nå. Bland de intervjuade finns såväl yrkesofficerare som soldater och sjömän. I februari ska forskningsprojektet vara slutfört.
