Senast publicerat
Senast publicerat:

Ny forskning visar militära identitetens påverkan på hälsan

Den militära identiteten hos den som tjänstgjort i Försvarsmakten är ofta stark och djupt rotad i självbilden. I militära sammanhang är den mestadels en tillgång, men den kan också skapa friktioner och bidra till psykisk ohälsa. Det visar en pågående studie om militära identiteter vid Umeå universitet.

Redaktionen
Bezav Mahmod/Försvarsmakten

Forskaren, prästen och före detta yrkesofficeren Jan Grimell påbörjade sitt doktorandprojekt ”Reconsidering the uniform”, 2013. Då intervjuade han 19 yrkesofficerare, soldater och sjömän som alla gjort utlandstjänst, men som av olika anledningar valt att lämna Försvarsmakten. Resultaten visade att de intervjuade var starkt präglade av tiden i Försvarsmakten och hade en tydlig militär identitet. Nu, tio år senare, har Jan Grimell återvänt till samma intervjupersoner för att undersöka hur deras identiteter och relation till Försvarsmakten ser ut i dag. Analyserna av intervjuerna är inte klara ännu, men han ser redan nu tydliga trender i materialet.

– Förra gången jag pratade med dem var de på väg bort från Försvarsmakten och ut i det civila. Nu har majoriteten av dem börjat närma sig det militära igen, även om få har gått tillbaka till Försvarsmakten. Det är den ena trenden. Den andra är en ökad förekomst av psykisk ohälsa jämfört med tidigare intervjuomgång.

» Militär erfarenhet upplevs som en kompetens av samhället, det var inte fallet 2013, vilket i sin tur aktualiserar militär identitet på ett nytt sätt. «

Hittills är 15 personer intervjuade i den pågående studien och ytterligare en intervju är inplanerad. Några av deltagarna har hunnit gå i pension, men majoriteten är i åldrarna 35–45 och befinner sig mitt i yrkeslivet. Fyra av dem är återanställda i Försvarsmakten. Några arbetar civilt, men har uppdrag som exempelvis reservofficerare eller instruktörer vid sidan av.

– Nytt för den här intervjuomgången är att de vill använda sin militära identitet. De vill göra något betydelsefullt och bidra till något viktigt. I det civila sätts ofta jaget före laget medan det i det militära alltid är tvärt om samtidigt som verksamheten i det civila inte alltid upplevs som samhällsviktig. säger Jan Grimell och fortsätter:

– Detta ska analyseras djupare, men Ukrainakriget kan samspela. Exempelvis har samhällsandan radikalt förändrats och totalförsvaret rustas upp. Militär erfarenhet upplevs som en kompetens av samhället, det var inte fallet 2013, vilket i sin tur aktualiserar militär identitet på ett nytt sätt.

Liknande läsning:

Men trots detta är det bara en handfull som tagit klivet fullt ut med en anställning i Försvarsmakten.

– Man vill vara nära det militära och jobba med exempelvis försvars-, säkerhets- och beredskapsfrågor. Samtidigt vet man vad det kostar att vara anställd i Försvarsmakten i form av exempelvis mycket frånvaro hemifrån. Civila arbetsgivare har i regel ett annat arbetsmiljötänk också och andra löner förstås, säger Jan Grimell.

Jan Grimell, 2023
Jan Grimell, forskare Umeå universitet.

När Jan Grimell följde intervjupersonerna under arbetet med avhandlingen, var det få som led av allvarligare psykiska besvär. I den pågående studien ser han att den psykiska ohälsan bland deltagarna ökat. Han berättar att en individ har symptom av PTSD, men utan att ha fått diagnos. Två har varit utbrända och ytterligare en mått dåligt på grund av arbetssituationen i Försvarsmakten.

– Den sena debuten av PTSD-symtom följer ett mönster jag sett i tidigare studier, att det kan ta lång tid innan sådana symtom debuterar och att det då kan vara otydligt hur det hänger ihop med utlandstjänstgöringen. Ofta kommer det i samband med andra påfrestningar i livet, som vid långvarig, hög arbetsbelastning, sömnbrist och stress, säger Jan Grimell.  

En orsak till utbrändhet och psykisk ohälsa kan vara att den militära identiteten ibland kommer i konflikt med andra identiteter och kulturer i det civila livet, menar Jan Grimell. Den militära identiteten präglas av sådant som förmåga till problemlösning under extrema förhållanden, disciplin, gemenskap, stark lojalitet mot uppdrag och organisation liksom höga prestationskrav.

– Det här är nödvändigt för att få jobbet gjort som militär i Försvarsmakten, men inte alltid så bra för hälsan. Det kan driva en till att pressa sig väldigt hårt. Att bita ihop, jobba först och vila sen-mentaliteten, som jag menar är ett sorts militärt mind set, kan i en situation med en chef som bara lägger på mer och mer arbetsuppgifter eller ett system som inte fungerar, till slut bli ohållbar och då riskerar man att gå in i väggen.

FAKTA

Om studien
Den pågående studien heter ”En longitudinell studie om militära identiteters påverkan på jaget och livet”. Den planeras omfatta intervjuer med 16 av de 19 militärer som deltog i den upprepade intervjustudien 2013–2018. Av resterande tre personer är en avliden, en har avböjt medverkan och en har inte gått att nå. Bland de intervjuade finns såväl yrkesofficerare som soldater och sjömän. I februari ska forskningsprojektet vara slutfört.

Officerstidningen är Officersförbundets medlemstidning och bedriver självständig journalistisk bevakning av försvars- och säkerhetsfrågor.

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Officerstidningens nyhetsbrev kommer två gånger i månaden och ger dig nyheter från Officerstidningen direkt till din inkorg.

    Jag godkänner att Officerstidningen sparar mina uppgifter.

    En enkätundersökning ska genomföras vid Försvarsmaktens underrättelse- och säkerhetscentrum för att kartlägga omfattningen av den tystnadskultur som påtalats i tidigare undersökningar. Resultaten ska redovisas innan jul och kommer ligga till grund för en åtgärdsplan.

    Linda Sundgren
    FM UndsäkC
    Några av de medarbetare som kritiserat tystnadskulturen vid FM undsäkC har efter det lämnat förbandet.

    Foto: Margareta Bloom Sandebäck

    Flera undersökningar har visat att det finns problem med tystnadskultur vid Försvarsmaktens underrättelse- och säkerhetscentrum (FM undsäkC) på Uppsala garnison, något Officerstidningen har rapporterat om tidigare. Den senaste granskningen genomfördes av Försvarsmaktens säkerhetsinspektion hösten 2025. Rapporten visade återigen på förekomst av tystnadskultur med chefer som håller varandra om ryggen och en rädsla för repressalier bland medarbetare som framför kritik.

    Det går inte att ta fram en handlingsplan utan att veta vad som behöver åtgärdas.

    Säkerhetsinspektionen uppmanade förbandet att vidta åtgärder för att komma till rätta med situationen. En handlingsplan upprättades som Säkerhetsinspektionen var nöjd med, samtidigt som förbandets chefer i en intervju med Officerstidningen menade att det inte finns någon tystnadskultur. För att skapa en gemensam lägesbild av arbetsmiljöproblemen vid förbandet har såväl skyddsorganisationen som fackliga företrädare på central nivå, krävt en kartläggning som riktar sig specifikt mot tystnadskultur. Nu har chefen för Försvarsstabens cyberenhet (FST cyber), som FM undsäkC tillhör, beslutat om en sådan kartläggning. Anders Salenbo, centralt skyddsombud på Försvarsstaben, menar att undersökningen är nödvändig för att komma vidare i frågan:

    – Det går inte att ta fram en handlingsplan utan att veta vad som behöver åtgärdas. Man måste ha en gemensam lägesbild för att förstå vad problemet är och vad som behöver göras åt det, säger han.

    Anders Salenbo

    Anders Salenbo

    Centralt skyddsombud på Försvarsstaben

    En pulsmätning, en kortare medarbetarundersökning med frågor inom ett visst område, kommer att skickas ut till samtliga anställda på FM undsäkC. Pulsmätningen administreras av FST cyber, men såväl Anders Salenbo som chefen för cyberstridskraften, generalmajor Mattias Hanson, uppger att ingen kommer att kunna se hur enskilda medarbetare svarar. Resultatet kommer enbart att redovisas som en sammanställning av samtliga medarbetares svar.

    – Svaren blir helt anonyma. När det handlar om tystnadskultur är det oerhört viktigt att undersökningen genomförs anonymt, säger Anders Salenbo.

    Enkäten ska skickas ut under oktober månad med en svarstid på två veckor. Resultaten analyseras av arbetsgivaren genom FST cyber tillsammans med centrala fackliga företrädare och central skyddsorganisation. Resultaten ska redovisas snarast möjligt, enligt Anders Salenbo:

    – Vi kommer inte tillåta att det här drar ut på tiden. Resultaten kommer att ligga till grund för vidare arbete med handlingsplanen. En hel del från den tidigare handlingsplanen går säkert att använda, medan annat antagligen kommer att behöva justeras.

    Officerstidningen har flera gånger skrivit om tystnadskulturen vid FM undsäkC.  Den första artikeln publicerades i OT nr 6, 2025.

    Kommentar

    Skriftlig kommentar från stridskraftsförvaltare Freddie Cederqvist, Försvarsstabens cyberenhet:

    ”Medarbetarnas arbetsmiljö, trygghet och möjlighet att uttrycka sina åsikter är en högt prioriterad fråga. En öppen organisationskultur, där medarbetare vågar framföra synpunkter, lyfta problem och påtala brister, är avgörande för såväl personalens välmående som verksamhetens utveckling och operativa förmåga.

    Mot denna bakgrund har ett partsgemensamt arbete bedrivits under året för att utveckla ett verktyg för återkommande pulsmätningar inom cyberstridskraften. Initiativet grundar sig i ett gemensamt identifierat behov hos arbetsgivare och arbetstagarrepresentanter av att bättre kunna följa upp frågor som rör bland annat organisationskultur, förbandsanda, arbetsmiljö och eventuell förekomst av tystnadskultur.

    Syftet är att skapa bättre förutsättningar att identifiera eventuella problem, följa utvecklingen över tid och vidta relevanta åtgärder där behov finns. Arbetet inleddes efter ett partsgemensamt beslut under senvåren 2026 och har bedrivits i nära samverkan med arbetstagarorganisationerna. Stor vikt har lagts vid frågornas utformning och hur svaren ska hanteras för att skapa förtroende för undersökningen och ge medarbetarna goda förutsättningar att svara öppet och ärligt. Den framtagna frågebanken har även kvalitetssäkrats med stöd av Försvarsstabens HR-funktion och ansvariga för Försvarsmaktens medarbetarundersökning, FM vind.

    Ambitionen är att genomföra en första pulsmätning i slutet av oktober, efter avslutad samverkan. Resultaten kommer att hanteras enligt principer motsvarande dem som används inom FM vind. För cyberstridskraftens ledning är detta ett uttryck för ett långsiktigt och systematiskt arbete med ledarskap och organisationskultur. Att aktivt efterfråga medarbetarnas upplevelser, även när svaren kan vara obekväma, är en viktig del av ett ansvarsfullt ledarskap.

    En stark cyberstridskraft förutsätter en organisation där medarbetarna känner förtroende för sina chefer, vågar göra sina röster hörda och vet att deras synpunkter tas på allvar.”

    Ur arkivet: