Senast publicerat
Senast publicerat:

Replik: ”Jag anser att det är en farlig väg att utveckla professionen på”

Mattias Bramstång, överstelöjtnant, chef för Teknik- och vidmakthållandekontor mark på Arméstaben
Detta är en insändare. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Jag delar till fullo Christian Schmidts iakttagelser och syn på personalförsörjningsproblemen i denna krönika. Men jag vill lyfta ett varningens finger för en kreativ idé som presenteras i slutet av krönikan. Christian föreslår att det i dag finns många civilanställda och hemvärnsbefäl som med begränsad kompletterande utbildning borde kunna byta personalkategori och antingen bli specialistofficer eller officer.

Jag anser att det är en farlig väg att utveckla professionen på. Visst finns det enskilda undantag som kan hanteras som Christan föreslår men jag ser en övervägande risk att det nervärderar yrkesofficersyrket än värre. Om en civilt utbildad person med några veckors eller månaders kompletterande utbildning kan valideras eller anställas in som speciallistofficer eller officer kommer det skada officersprofessionen i grunden.

» Vad gäller oss yrkesofficerare bör vi oftare och djupare diskutera vår professions kärna. «

Personalbristen måste hanteras med andra metoder och organisationen bör oavsett diskutera officersprofessionen djupare. Historien visar att officersutbildning delvis infördes som ett resultat av att de som blev officerare genom socialt eller monetärt kapital inte höll måttet.

Sedan över hundra år har det krävts en utbildning för att bli duglig som officer. Därtill år av militära sammanhang, kontinuerlig truppföring och övningar för att utvecklas i officersrollerna.

En yrkesofficer behöver byta befattningar emellanåt för att förbereda sig för svårare befattningar och i de befattningarna kunna relatera till tidigare yrkeserfarenheter. I den förändring vi befinner oss i tror jag inte målet är att förena officersrollerna med de civila rollerna utan att istället komplettera varandra och visa varandra respekt för olika kompetenser.

Vad gäller oss yrkesofficerare bör vi oftare och djupare diskutera vår professions kärna; det militära våldsmandatet, befälsrätt, moral och etik, ledarskap, förbandsanda och mer därtill.

Överstelöjtnant Mattias Bramstång, chef för TVK Mark på Arméstaben.

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Officerstidningens nyhetsbrev kommer två gånger i månaden och ger dig nyheter från Officerstidningen direkt till din inkorg.

    Jag godkänner att Officerstidningen sparar mina uppgifter.

    Försvarets materielverk har tecknat kontrakt med franska Naval Group om fyra nya fregatter till marinen. Det första fartyget ska levereras 2030.

    Josefine Owetz
    Kontrakt klart om fyra fregatter
    Kontraktet undertecknades av FMV:s generaldirektör Mikael Granholm och Naval Groups vd Pierre-Eric Pommellet ombord på en fransk fregatt den 31 augusti i Stockholm.

    Foto: Foto: Pontus Lundahl/TT

    De nya fregatterna är av klassen FDI, Frégate de Défense et d’Intervention, som även används av Frankrike och Grekland. Fartygen byggs i Frankrike och ska bland annat utrustas med luftvärnssystemen Aster 30 och CAMM-ER samt svenska system som sjömålsroboten RBS 15, torped 47 och Giraffe 1X.

    – Det här är en stor dag för FMV och för marinen. FMV tecknar nu kontrakt på fyra mycket avancerade fartyg som stärker både vår egen och Natos samlade försvarsförmåga, säger FMV:s generaldirektör Mikael Granholm i en artikel på FMV:s webbplats.

    Fregatterna ger avancerad och kvalificerad luftförsvarsförmåga och ökad förmåga till ubåtsjakt. De blir också viktiga för att etablera sjökontroll och skydda militära och civila transporter i Östersjöområdet.

    – Detta är en fråga som kommer att förändra marinen i grunden inom en mängd områden men samtidigt ett steg som är helt nödvändigt som allierad, säger marinchef Johan Norlén i en artikel på Försvarsmaktens webbplats.

    Kontraktet som är värt cirka 47 miljarder kronor omfattar även utbildningssystem, reservdelar och tillhörande materiel. Fartygen får namnen HMS Luleå, HMS Norrköping, HMS Trelleborg och HMS Halmstad. Leveranserna ska ske mellan 2030 och 2034.

     

    Ur arkivet: