Senast publicerat
Senast publicerat:

Är morgondagens officerare mindre värda?

Tobias Karlsson, kadett
Militärhögskolan Karlberg.
Dagersättningen är en ersättning som kadetter får när de studerar på Officersprogrammet. Utöver ersättningen erhåller de fritt boende, kost, kurslitteratur, resor och utrustning.
Detta är en insändare. Åsikterna i texten är skribentens egna.

I den svenska Försvarsmakten är utbildningen till officer på tre år, en högskoleutbildning om 180 högskolepoäng där teoretiska ämnen varvas med praktiska moment. Trots likheterna med övriga civila lärosäten är situationen som kadett unik. Möjlighet till studiestöd via Centrala studiestödsnämnden, CSN, saknas; i stället erbjuds en mindre ersättning från Försvarsmakten.

Att man som värnpliktig knappast lever ett liv i överflöd är inga nyheter. Ersättningen uppgår idag till 292 kronor per dag, fördelat på en dagersättning om 146 kronor samt ett tillägg på 146 kronor som betalas ut i samband med muck. Ingen hiskelig summa men något många kan förlika sig med i utbyte mot ett år av unika erfarenheter och kamrater för livet.

I Officersförordningen (2007:1268) 13 § framgår att officersaspiranter ”…har rätt till samma förmåner som tillkommer dem som genomgår grundutbildning som är längre än 60 dagar enligt lagen (1994:1809) om totalförsvarsplikt.”.

Under samma stycke följer sedan formuleringen: ”Dagersättningen ska dock alltid bestämmas till 140 kronor.” 140 kronor per dag, sex kronor mindre än för värnpliktiga och ingen ersättning vid slutförd utbildning. Effektiv ersättning för kadetter blir alltså 52 procent lägre än ersättningen till värnpliktiga.

Att lagen om ersättning är från 2007 och helt saknar möjlighet till förändring, till skillnad mot det civila studiestödet via CSN som följer utvecklingen av prisbasbeloppet, är både ologiskt och orimligt. För att ytterligare belysa problemet har exempelvis arvodet för riksdagsledamöter ökat med över 35 procent under samma period.

Årets årskurs på Officersprogrammet består av cirka 230 individer, att höja ersättningen för samtliga till 300 kronor per dag i syfte att åtminstone motsvara ersättningen till landets värnpliktiga görs till en ökad kostnad av 13 432 000 kronor per år. En försumbar kostnad i relation till samhällets försäkring; morgondagens officerare.

» Att lagen om ersättning är från 2007 och helt saknar möjlighet till förändring, till skillnad mot det civila studiestödet via CSN som följer utvecklingen av prisbasbeloppet, är både ologiskt och orimligt. «

För mig och många av mina medstuderande räcker inte den knappa och oförändrade ersättningen till, framför allt i en tid då inflationstakten närmar sig tvåsiffrigt. Har man bostad, familj eller barn sedan tidigare finns dock möjlighet till bostadsbidrag från Försäkringskassan.

När privatekonomin inte räcker till är det rimligt att det borde ligga på individen att jobba och tjäna pengar. Tyvärr hindrar Försäkringskassan detta då fribeloppet för inkomst med bibehållet bidrag idag ligger på 2 000 kronor per månad, till skillnad mot stödet via CSN där motsvarande fribelopp är mer än 20 000 kronor per månad, tio gånger högre. Ett så pass lågt tak innebär hög risk för både bidragsfusk och svartjobb, en ohållbar situation som inte gynnar någon.

Att genom en höjning av fribeloppet tillåta motiverade kadetter att jobba extra utöver studierna borde vara en självklarhet, då arbetande kadetter inte bara bidrar till sin egen situation utan även till resterande samhället. Förlusten av en sådan förändring är svår att se, bidrag till samhällsnyttan bör i varje fall inte straffas.

Att vara kadett i dagens Sverige förutsätter antingen stora tillgångar eller föräldrar som kan ge ekonomiskt stöd. Officersyrket har återigen blivit ett klassyrke.

» Att vara kadett i dagens Sverige förutsätter antingen stora tillgångar eller föräldrar som kan ge ekonomiskt stöd. «

Frihet och demokrati är långt ifrån gratis, vilket i dag knappast undgått någon. Jag älskar mitt jobb, jag är stolt över att värna om vårt gemensamma samhälle, våra värderingar och allas rätt att leva som de själva väljer, men likt vårdpersonalen under pandemin betalar inte handhjärtan och hejarop räkningar.

Som kadett saknas både skälig dagersättning och tillräckligt bostadsbidrag. Att utöver det inte tillåtas ha en inkomst på mer än 2 000 kronor i månaden för att på egen hand förbättra sin situation är inte hållbart. Att samtidigt som Försvarsmakten växer med fler regementen och större värnpliktskullar behöva oroa sig över den egna levnadssituationen är inte rimligt.

Att plocka poäng i välvilja och lojalitet har aldrig varit enklare än nu.

Förslag på åtgärd:

  1. Riksdagen, Regeringen & Försvarsmakten. Besluta om höjning av dagersättningen för kadetter från nuvarande 140 kronor till 300 kronor i syfte att minst motsvara ersättningen till värnpliktiga. Säkerställ fortsatt utveckling av dagersättningen genom att koppla denna till prisbasbeloppet likt studiemedel från CSN till övriga.
  2. Försäkringskassan. Höj beloppsgränsen för maximal tillåten inkomst från nuvarande 2 000 kronor i månaden till 20 000 kronor i månaden, i linje med fribeloppet från CSN. Säkerställ fortsatt utveckling genom att koppla denna till prisbasbeloppet likt fribeloppet från CSN till övriga.

Med hopp om förändring,

Tobias Karlsson, kadett i  Försvarsmakten.

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Officerstidningens nyhetsbrev kommer två gånger i månaden och ger dig nyheter från Officerstidningen direkt till din inkorg.

    Jag godkänner att Officerstidningen sparar mina uppgifter.

    Arméns ekonomiska planering har under årets första sex månader präglats av ett glapp på omkring 300 miljoner kronor mellan planerad verksamhet och ekonomisk ram. Arméstaben har tvingats prioritera, omfördela och ge förbanden i uppgift att planera om.

    Maria Widehed
    Hundratals ­miljoner saknades i arméns planering
    Armén har fått ambitionsanpassa för att hantera det ekonomiska glappet. Enligt Martin Johansson, planeringschef på Arméstaben, har bland annat övningar kortats och möten genomförts digitalt.

    Foto: Försvarsmakten

    Efter årets första tre månader räknade arméns förband och enheter med kostnader på sammanlagt 14,3 miljarder kronor. Det var 296 miljoner kronor mer än arméns ekonomiska ram. I ett direktiv från Arméstaben stod att läsa att: ”OrgE ekonomiska behov är fortsatt betydligt större än arméns tilldelade anslagsram” vilket har lett till ”strikta prioriteringar inom armén”. Överste Martin Johansson, planeringschef på Arméstaben, beskriver kostnadsskillnaden som en följd av det sätt på vilket armén planerade inför 2026.

    – Inför året arbetade vi med en ramlös ekonomisk planering då bedömningen var att de ekonomiska resurserna inte skulle vara gränssättande. Under inledningen av året konstaterade vi att vi gick mot ett övertryck och inte skulle hålla oss inom de tilldelade ramarna. Då var vi tvungna att göra balanseringar i verksamheten.

    Martin Johansson

    Martin Johansson

    Planeringschef på Arméstaben

    Att verksamhetsuppdragen behöver ses över under året är enligt Martin Johansson normalt, justeringarna under 2026 har dock varit stora. Enligt honom har Arméstaben inte valt bort någon större verksamhet.

    – Det har i mångt och mycket handlat om att ambitionsanpassa. Vissa fältövningar har kortats, möten har genomförts digitalt istället för fysiskt och vissa stridsskjutningar har fått anpassad ambitionsnivå utifrån ramen, säger han.

    Även planeringsinternat har genomförts på billigare sätt. En konkret följd är enligt Martin Johansson även att armén har tvingats använda reservofficerare och tidvis tjänstgörande soldater i mindre omfattning än planerat.

    Under inledningen av året konstaterade vi att vi gick mot ett övertryck och inte skulle hålla oss inom de till­delade ramarna.

    I direktivet beskriver Arméstaben konsekvenserna av förbandens personal- och kompetensläge. De skriver bland annat att det leder till begränsade möjligheter att genomföra utbildning och produktion med önskad kvalitet samt ambitionssänkningar, omplaneringar och ökad sårbarhet vid samtidiga uppdrag. Där anges även ”hög och långvarig arbetsbelastning i många förband”, begränsade möjligheter till återhämtning, ledighet och kompetensutveckling samt risk för arbetsmiljöproblem och personalavgångar.

    – En slutlig ram som är mindre än planeringen får förstås effekt på krigsförbanden. Samtidigt har vi totalt under året genomfört mycket verksamhet med utgångspunkten att prioritera sådant som direkt bidrar till krigföringsförmågan här och nu respektive till arméns leverans enligt försvarsbeslut 24, säger Martin Johansson.

    Han betonar att förslagen till besparingar i första hand har tagits fram av förbanden själva.

    – Det är de som har bäst uppfattning om vilken verksamhet som kan omprioriteras på olika sätt för att hantera den ram vi har. Sedan gör vi en samlad bedömning i Arméstaben.

    Så mycket översteg prognoserna arméns ekonomiska ram

    Så mycket översteg prognoserna arméns ekonomiska ram. Skillnad mot arméns ekonomiska ram, miljoner kronor.

    Vid halvårsskiftet förklaras överskridandet av prognosen bland annat av nya uppgifter som FLF Finland, stödet till Ukraina och nationella operationer. Källa: Arméstabens ekonomiska rapportering 2026 efter tre och sex månader. Tremånadersprognosen exklusive FLF Finland.

    Av handlingar som Officerstidningen har tagit del av framgår att prognosskillnaden under våren var störst vid Norrbottens regemente, I 19. Förbandet räknade med kostnader på närmare 1,5 miljarder kronor. Det var drygt 230 miljoner mer än den prognos som Arméstaben fastställde.

    I 19 producerar huvuddelen av Norrbottensbrigaden och har också en central roll i det svenska bidraget till Natos framskjutna markstyrkor i Finland.

    – Allt handlar om FLF. Vi fick i uppgift att göra en ekonomisk planering innan det politiska beslutet var fattat. Ingångsvärdet var att vi skulle sätta upp en styrka, men styrningarna kom sent så vi fick göra flera antaganden, säger Carin Bergensten, ekonomichef på I 19, och fortsätter:

    – Vi gjorde ett första förslag utifrån vad vi då trodde, sedan fick vi besked att plocka bort planeringen för att förhoppningsvis kunna göra en bättre prognos i halvårsuppföljningen.

    Vid halvårsuppföljningen skiljde drygt en miljon kronor mellan förbandets prognos och Arméstabens fastställda dito.

    – Vi har fått skala ner en del, men inte så att krigsförbanden har påverkats i någon större utsträckning, säger Carin Bergensten.

    Samtidigt skriver Arméstaben i sin sammanfattning vid halvårsuppföljningen att Norrbottens regemente, Försvarsmedicincentrum och Livregementets husarer har rapporterat att tillväxten av framför allt yrkesofficerare och erfarna chefer ”inte håller jämna steg med uppdragstillväxten”, vilket innebär en risk för både arbetsmiljön och den långsiktiga utvecklingen.

    – Vi är väldigt underbemannade vid I 19. Bemanningen av officerare på pansarbataljonen ligger på 54 procent. Det gör att personalen får gå tungt, att det blir mycket övertid och att människor inte kan ta ut den ledighet de ska. Det leder i sin tur till en växande ledighetsskuld som ska gå ihop både för verksamhet och rent ekonomiskt, säger Carin Bergensten.

    I 19 har nu lämnat sin ekonomiska rapportering efter årets första nio månader. Förbandet har där begärt ytterligare medel, men hade vid intervjutillfället ännu inte fått Arméstabens besked.

    – Viss oro finns att om armén inte får full finansiering för FLF – då kommer det att drabba förbandens ordinarie verksamhet, säger Carin Bergensten och fortsätter:

    – Under årets sista kvartal ska vi försöka vara sparsamma med inköp, möten och resor, samt skjuta viss utbildning framåt. Hittills har vi inte behövt ställa in någon verksamhet, men beskedet efter rapporteringen kan innebära att vi måste göra det.

    Jag har aldrig upplevt att det varit så stökigt som det är nu.

    Carin Bergensten har arbetat med ekonomi i Försvarsmakten sedan 2000 och de senaste sju åren som ekonomichef.

    – Jag har aldrig upplevt att det varit så stökigt som det är nu. Det är främst korta tidsförhållanden vilket innebär antaganden och nya uppgifter där det saknas erfarenhetsvärden. Väldigt mycket ska hanteras på kort tid. Men alla gör vad de kan.

    Gotlands regemente, P 18, räknade i våras med kostnader på närmare 740 miljoner kronor. Det var 68 miljoner mer än den prognos som Arméstaben fastställde – den näst största skillnaden bland de redovisade arméförbanden.

    P 18 befinner sig samtidigt i en snabb expansion. Vid halvårsuppföljningen räknade förbandet med kostnader på drygt 730 miljoner kronor. Arméstabens fastställda prognos var knappt 725 miljoner.

    – De fasta kostnaderna ökar eftersom vi har rekryterat, vi är nästan 430 anställda nu, och har höga kostnader för hyra. Från högsta ledningen är det väldigt hög press på att det här ska bli bättre och gå fortare. Kraven på oss att genomföra mer verksamhet är tydliga, säger överstelöjtnant Joakim Marklund, ställföreträdande chef på P 18.

    I halvårsdirektivet framgår samtidigt att armén hade begärt 15 miljoner kronor för verksamhet på Gotland som man ansåg borde bekostas av andra försvarsgrenar. Den begäran beviljades inte centralt.Finansieringen löstes istället genom en omfördelning inom armén.

    – Det handlar om många bäckar små. Vi ställer inte in någon verksamhet eller prioriterar ned något förband, utan snarare ambitionsanpassar, säger Martin Johansson.

    Efter årets första sex månader hade arméns ekonomiska ram höjts till strax över 14 miljarder kronor.

    I Arméstabens direktiv efter halvårsuppföljningen sammanfattas förbandens rapportering om personal- och arbetsmiljöläget. ”Den främsta utmaningen är en hög arbetsbelastning till följd av förbandstillväxt, övningsintensiv verksamhet, kompetensbrist och begränsade personella resurser, samt brist på ändamålsenliga lokaler”, står det i sammanfattningen.

    Största skillnaderna mellan förbandens och Arméstabens prognoser

    Största skillnaderna mellan förbandens och Arméstabens prognoser. Skillnad i miljoner kronor mellan förbandens egna prognoser och den prognos Arméstaben fastställde.

    Källa: Arméstabens ekonomiska uppföljningar efter tre och sex månader 2026. Officers­tidningens ­beräkningar. Avrundade belopp. Enheter vars ­prognos höjdes ingår inte.

    Flera förband och enheter uppges ha svårt att balansera ordinarie verksamhet mot utvecklingsarbete, utbildning och bemanning. Enligt Arméstaben leder det till ”högt tempo, korta planeringshorisonter och ett ökat behov av prioriteringar”.

    Under våren ökade också kostnadsprognosen för stödet till Ukraina, FLF Finland togs med i prognosen och antalet nationella operationer ökade. Vid halvårsskiftet begärde armén 281 miljoner kronor för verksamheten i Finland och sammanlagt 77 miljoner för Ukrainastöd och nationella operationer.

    – Vi har fått en stor andel avsatt för de uppgifter vi har. Sedan är det en diskussionsfråga hur stor del som ska konteras på exempelvis FLF Finland. Det är svårt att säga att alla medel har tilldelats specifikt för en viss verksamhet och ibland behöver avvägning ske mot andra uppgifter, säger Martin Johansson.

    Det är inte ett tillfälle att beklaga sig. Vår uppgift är att få maximal effekt av de medel som tillförs.

    När intervjun genomförs analyserar Arméstaben fortfarande förbandens rapportering efter årets tredje kvartal. Martin Johansson lämnar därför inget besked om armén nu bedöms hålla den ekonomiska ramen för 2026 eller hur prognosen har förändrats jämfört med i somras.

    – Vi tittar på tredje kvartalet och kan få korrigerade ramar för resten av året.

    Samtidigt betonar han att armén disponerar större resurser än tidigare.

    – Det läggs mycket på Försvarsmakten nu och vi i armén har större resurser än vi någonsin har haft för att bygga den förmåga som behövs. Det är inte ett tillfälle att beklaga sig. Vår uppgift är att få maximal effekt av de medel som tillförs.

    Kommentar från Försvarsstaben

    Konteramiral Bo Berg, chef för Försvarsstabens genomförandeenhet:

    ”Armén sänker ambitionen i verksamheten i syfte att nå ekonomisk balans. Försvarsmakten optimerar över tid verksamheten givet de aktuella förutsättningarna. Inför ett nytt år gör försvarsgrenarna en planering utifrån tilldelade resurser. Ingenting är underfinansierat från början, men det kan uppkomma aktiviteter under året som behöver omhändertas. Ibland får förbanden bekosta det inom tilldelad ram, och då behöver något annat prioriteras bort. Ibland får de tillförda ekonomiska medel, som i fallet med FLF Finland. Ingen av de övriga försvarsgrenarna har genomfört en återrapporterad ambitionssänkning i år, men de säger att det är en utmanande situation att bedriva verksamhet inom ramen för ekonomiska medel.”

    Ur arkivet: