Senast publicerat
Senast publicerat:

Är morgondagens officerare mindre värda?

Tobias Karlsson, kadett
Militärhögskolan Karlberg.
Dagersättningen är en ersättning som kadetter får när de studerar på Officersprogrammet. Utöver ersättningen erhåller de fritt boende, kost, kurslitteratur, resor och utrustning.
Detta är en insändare. Åsikterna i texten är skribentens egna.

I den svenska Försvarsmakten är utbildningen till officer på tre år, en högskoleutbildning om 180 högskolepoäng där teoretiska ämnen varvas med praktiska moment. Trots likheterna med övriga civila lärosäten är situationen som kadett unik. Möjlighet till studiestöd via Centrala studiestödsnämnden, CSN, saknas; i stället erbjuds en mindre ersättning från Försvarsmakten.

Att man som värnpliktig knappast lever ett liv i överflöd är inga nyheter. Ersättningen uppgår idag till 292 kronor per dag, fördelat på en dagersättning om 146 kronor samt ett tillägg på 146 kronor som betalas ut i samband med muck. Ingen hiskelig summa men något många kan förlika sig med i utbyte mot ett år av unika erfarenheter och kamrater för livet.

I Officersförordningen (2007:1268) 13 § framgår att officersaspiranter ”…har rätt till samma förmåner som tillkommer dem som genomgår grundutbildning som är längre än 60 dagar enligt lagen (1994:1809) om totalförsvarsplikt.”.

Under samma stycke följer sedan formuleringen: ”Dagersättningen ska dock alltid bestämmas till 140 kronor.” 140 kronor per dag, sex kronor mindre än för värnpliktiga och ingen ersättning vid slutförd utbildning. Effektiv ersättning för kadetter blir alltså 52 procent lägre än ersättningen till värnpliktiga.

Att lagen om ersättning är från 2007 och helt saknar möjlighet till förändring, till skillnad mot det civila studiestödet via CSN som följer utvecklingen av prisbasbeloppet, är både ologiskt och orimligt. För att ytterligare belysa problemet har exempelvis arvodet för riksdagsledamöter ökat med över 35 procent under samma period.

Årets årskurs på Officersprogrammet består av cirka 230 individer, att höja ersättningen för samtliga till 300 kronor per dag i syfte att åtminstone motsvara ersättningen till landets värnpliktiga görs till en ökad kostnad av 13 432 000 kronor per år. En försumbar kostnad i relation till samhällets försäkring; morgondagens officerare.

» Att lagen om ersättning är från 2007 och helt saknar möjlighet till förändring, till skillnad mot det civila studiestödet via CSN som följer utvecklingen av prisbasbeloppet, är både ologiskt och orimligt. «

För mig och många av mina medstuderande räcker inte den knappa och oförändrade ersättningen till, framför allt i en tid då inflationstakten närmar sig tvåsiffrigt. Har man bostad, familj eller barn sedan tidigare finns dock möjlighet till bostadsbidrag från Försäkringskassan.

När privatekonomin inte räcker till är det rimligt att det borde ligga på individen att jobba och tjäna pengar. Tyvärr hindrar Försäkringskassan detta då fribeloppet för inkomst med bibehållet bidrag idag ligger på 2 000 kronor per månad, till skillnad mot stödet via CSN där motsvarande fribelopp är mer än 20 000 kronor per månad, tio gånger högre. Ett så pass lågt tak innebär hög risk för både bidragsfusk och svartjobb, en ohållbar situation som inte gynnar någon.

Att genom en höjning av fribeloppet tillåta motiverade kadetter att jobba extra utöver studierna borde vara en självklarhet, då arbetande kadetter inte bara bidrar till sin egen situation utan även till resterande samhället. Förlusten av en sådan förändring är svår att se, bidrag till samhällsnyttan bör i varje fall inte straffas.

Att vara kadett i dagens Sverige förutsätter antingen stora tillgångar eller föräldrar som kan ge ekonomiskt stöd. Officersyrket har återigen blivit ett klassyrke.

» Att vara kadett i dagens Sverige förutsätter antingen stora tillgångar eller föräldrar som kan ge ekonomiskt stöd. «

Frihet och demokrati är långt ifrån gratis, vilket i dag knappast undgått någon. Jag älskar mitt jobb, jag är stolt över att värna om vårt gemensamma samhälle, våra värderingar och allas rätt att leva som de själva väljer, men likt vårdpersonalen under pandemin betalar inte handhjärtan och hejarop räkningar.

Som kadett saknas både skälig dagersättning och tillräckligt bostadsbidrag. Att utöver det inte tillåtas ha en inkomst på mer än 2 000 kronor i månaden för att på egen hand förbättra sin situation är inte hållbart. Att samtidigt som Försvarsmakten växer med fler regementen och större värnpliktskullar behöva oroa sig över den egna levnadssituationen är inte rimligt.

Att plocka poäng i välvilja och lojalitet har aldrig varit enklare än nu.

Förslag på åtgärd:

  1. Riksdagen, Regeringen & Försvarsmakten. Besluta om höjning av dagersättningen för kadetter från nuvarande 140 kronor till 300 kronor i syfte att minst motsvara ersättningen till värnpliktiga. Säkerställ fortsatt utveckling av dagersättningen genom att koppla denna till prisbasbeloppet likt studiemedel från CSN till övriga.
  2. Försäkringskassan. Höj beloppsgränsen för maximal tillåten inkomst från nuvarande 2 000 kronor i månaden till 20 000 kronor i månaden, i linje med fribeloppet från CSN. Säkerställ fortsatt utveckling genom att koppla denna till prisbasbeloppet likt fribeloppet från CSN till övriga.

Med hopp om förändring,

Tobias Karlsson, kadett i  Försvarsmakten.

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Officerstidningens nyhetsbrev kommer två gånger i månaden och ger dig nyheter från Officerstidningen direkt till din inkorg.

    Jag godkänner att Officerstidningen sparar mina uppgifter.

    I somras startade Försvarsmaktens första krigsinkubator med befäl och soldater som samlades för att själva lösa problem de stöter på i sin tjänstgöring. De nio problemområden som valdes ut är antingen åtgärdade eller ska vidareutvecklas under hösten.

    Linda Sundgren
    Strilab
    Markdrönaren ”Råttan” togs fram av soldater vid IB 1 2025 och vidareutvecklades under Strilab. På bilden: Johan Liu, GSS/T, en av utvecklarna bakom ”Råttan”.

    Foto: Anna Winberg/Försvarsmakten

    Kriget i Ukraina har bidragit med många lärdomar. Inte minst det ukrainska försvarets innovationsförmåga och framgångarna för deras laboratorier och utvecklingsenheter i krigsförbanden. Löjtnant Jakob Blomqvist, reservofficer vid Livgardesbrigaden IB 1, såg ett behov av snabbare teknikutveckling även i Försvarsmakten. Tillsammans med en handfull kollegor fick han klartecken från brigadledningen på IB 1 att genomföra en krigsinkubator inspirerad av tech-världen – en organisation som stödjer innovation och utveckling inom militär verksamhet. Initiativet fick namnet Stridslaboratoriet IB 1, Strilab, och var verksamt under fem veckor med start i juli.

    – Idén med en krigsinkubator är att låta de som möter problemen, alltså soldater och officerare, själva lösa dem. De fattar exakt vad det handlar om och eftersom vi själva är militärer kan vi också testa grejerna i fält direkt, säger Jakob Blomqvist, chef för Strilab.

    Jakob Blomqvist

    Jakob Blomqvist

    Reservofficer vid Livgardesbrigaden IB 1

    Han berättar att merparten av de 28 individer som deltog i Strilab var reservofficerare eller tidvis tjänstgörande soldater, som till vardags studerar vid lärosäten som brittiska Cambridge, Kungliga tekniska högskolan eller Handelshögskolan i Stockholm. Första veckan ägnades åt utbildning med instruktörer bestående av bland annat influgna tech-chefer från Silicon Valley och professorer i entreprenörskap vid Harvard Business School.

    – De bidrog med sin tid pro bono, men man ska inte underskatta hur mycket folk gillar att stötta Nato. För att göra det speciellt för dem bokade vi in lektionerna på Karlberg. Att komma från Silicon Valley och få undervisa på Karlbergs slott är unikt och för deltagarna innebar det utbildning i världsklass, säger Jakob Blomqvist, som själv bor i USA där han driver ett investmentbolag inom kritisk infrastruktur.

    Resterande fyra veckor ägnades åt innovation, teknikutveckling och tester i fält. Nio projektområden valdes ut och en arbetsgrupp knöts till varje område. Däribland ”Eld”, en app för kommunikation vid indirekt bekämpning, ”Fältjournalen” som är ett fältjournalsystem för militära sjukvårdsåtgärder samt ”Soldatappen” avsedd för personaladministration och som redan var i bruk.

    – Vi valde avsiktligt avgränsade problemområden där vi trodde att det var möjligt att skapa effekt på fem veckor. Det uteslöt exempelvis vissa vapensystem med hänsyn till säkerhet och tidsbegränsning, säger Jakob Blomqvist.

    I slutet av perioden gjordes en utvärdering av Strilab.

    – Alla nio utvecklingsområden går vidare. De flesta används nu i någon form. Andra har tagits över av industrin för vidare utveckling. Vissa områden är mer interna för IB 1 och de har brigaden tagit över.

    Fördelen med krigsinkubatorn är att officerare och soldater är både användare och utvecklare och att utvecklingen sker på förbanden.

    Nu hoppas Jakob Blomqvist att Strilab ska permanentas och att krigsinkubatorn blir ett återkommande inslag i verksamheten.

    – Förhoppningen är att intern förmågeutveckling som Strilab ska bli en del av både grund- och krigsorganisationen hos IB 1. Nästa sommar hoppas jag att vi kan återupprepa inkubatorn i större skala så att fler i Försvarsmakten kan delta, säger han och fortsätter:

    – Fördelen med krigsinkubatorn är att officerare och soldater är både användare och utvecklare och att utvecklingen sker på förbanden. Experimentkontor brukar placeras långt borta på någon stridsskola, men här sker utvecklingen på plats och vi gör det tillsammans. Där har vi den stora vinsten.

    Ur arkivet: