Senast publicerat
Senast publicerat:

Cold Response satte nordiskt försvar på prov

I skuggan av kriget i Ukraina, en ökad hotbild och en het Nato- debatt. När vinterövningen Cold Response satte det nordiska försvarssamarbetet på prov hade man omvärldens blickar riktade mot sig. Inför 2024 vill brigadchefen se större förbandsvolym och Finland på ledningsnivå.

Maria Widehed
Mats Carlsson/Försvarsmakten
"Det bilaterala samarbete vi har med Finland, och nu har utökat med Norge, är extra viktigt med rådande säkerhetsläge i Europa och Rysslands krig mot Ukraina", säger brigadchef överste Lars Jonsson (till vänster i bild).

Under de två sista veckorna i mars samövade drygt 30 000 deltagare från 27 nationer i den norskledda militärövningen Cold Response. Övningen sker i samverkan med Nato. Förutom Norges och Natos egna styrkor deltog enheter från bland annat USA, Storbritannien, Frankrike, Finland och Tyskland. Försvarsmakten deltog med omkring 1 500 soldater och officerare. De svenska markförbanden satte tillsammans med finska arméförband upp en reducerad brigadstridsgrupp som byggde vidare på det svensk-finska samarbetet, FISE. Flygvapnet deltog med Jas 39 Gripen. Cold Response utgjorde också slutövning för de värnpliktiga som utbildats vid markförbanden i Norrbotten.

Det är första gången som Sverige, Norge och Finland övar tillsammans på samma sida. Brigadstridsgruppen har letts av en svensk brigadchef med en ställföreträdare från Finland. I brigadstaben var tio av 55 stabsmedlemmar från Finland.

Liknande läsning:

– Det bilaterala samarbete vi har med Finland, och som nu har utökat med Norge, är extra viktigt med rådande säkerhetsläge i Europa och Rysslands krig mot Ukraina. Att öva integrerat med en svensk-finsk brigad är något helt annat än vad vi är vana vid, säger brigadchef överste Lars Jonsson.

» Samövandet tydliggör att nationsgränserna endast utgör en administrativ gräns, den syns inte i terrängen. «

Cold Response genomfördes i flera delar av Norge, men huvuddelen av övningen för den svensk-finska brigadstridsgruppen genomfördes i Troms fylke. Överstelöjtnant Erik Preutz, övningsledare för de svenska markförbanden, är mycket nöjd med övningen.

– Vi har ökat vår förmåga att kriga tillsammans. Det har varit oerhört givande att vi fått utgöra brigad tillsammans med Finland, samt med en norsk sidobrigad och arméledning. Vi har fått uppträda i ett sammanhang där allt från logistikkedjor till transporter har varit skarpa, säger Erik Preutz och tillägger:

– Samövandet tydliggör att nationsgränserna endast utgör en administrativ gräns, den syns inte i terrängen.

Han ser positivt på hur Sveriges och Finlands gemensamma logistikkedjor, liksom utvecklingen av sambandstjänst, har satts på prov under övningen.

– Det är alltid en utmaning där det ytterst handlar om chefernas möjlighet att leda. I ett sammansatt förband måste man hitta nya lösningar.

Att samordna logistik, såväl som samband kräver dock tålamod.

– Att integrera sambandssystem, ledningssystem och logistik är utmanande eftersom det är nationella ansvar och separata system. Det gäller att hitta metoder för att ta sig framåt tillsammans, säger brigadchef Lars Jonsson.

Även flygvapnet bidrog med en viktig del i utvecklingen av det internationella samarbetet. Flygstridskrafterna inledde övningen med att bland annat öva luftstrid tillsammans med flyg från andra nationer. En av de viktigaste delarna för flygvapnet under Cold Response är att i nära samarbete med Nato-nationerna öva på att planera, genomföra och utvärdera genomförda flygpass.

Väderförhållanden under övningen skapade dock vissa utmaningar.

– Terrängen var tuff för förbanden. Vi hade en kombination av vind och nederbörd som var helt extrem. Den sämsta dagen hade norska väderlekstjänsten sju varningar samtidigt, säger Erik Preutz.

Det utmanande klimatet är del av syftet med Sveriges deltagande – man vill öva på att strida i subarktisk miljö. Men lika mycket handlar deltagandet om att öka förmågan till strid i större förband och öva försvar av norra Skandinavien med internationella partners och grannländer.

Till följd av rådande omvärldsläge blev årets övning ovanligt välbesökt, av såväl Sveriges och Norges statsministrar som av Natos generalsekreterare, försvarsministrar, kungligheter och nyhetskanaler som BBC.

– Övningens upplägg har varit planlagt sedan innan den ryska invasionen av Ukraina, men det har märkts tydligt att intresset för att kunna försvara Nordkalotten sträcker sig mycket längre än till de närmaste länderna, säger Erik Preutz.

Brigadchef Lars Jonsson är mycket nöjd med övningen, som sedan start har varit återkommande för förbanden i norra Sverige. De har länge utgjort grundstommen i det svenska deltagandet, men nu är det dags att bredda deltagandet tycker han

– Min förhoppning inför 2024 är att vi får utöka det bilaterala och trilaterala samarbetet ytterligare, med större förbandsmassa och större integrering. Jag skulle till exempel vilja se en finsk högre chef på ledningsnivå.

FAKTA

Cold Response har genomförts vartannat år sedan 2006.

Sverige deltog i år med cirka 1 500 soldater och officerare från Norrbottens regemente, Norrlands dragonregemente, Bodens artilleriregemente, Göta trängregemente, Ledningsregementet, Livgardet, Försvarsmaktens tekniska skola, Försvarsmedicincentrum, Arméstaben och Markstridsskolan. Dessutom deltog flygvapnet med förband ur Norrbottens flygflottilj.

Officerstidningen är Officersförbundets medlemstidning och bedriver självständig journalistisk bevakning av försvars- och säkerhetsfrågor.

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Officerstidningens nyhetsbrev kommer två gånger i månaden och ger dig nyheter från Officerstidningen direkt till din inkorg.

    Jag godkänner att Officerstidningen sparar mina uppgifter.

    Förmågan att möta ett väpnat angrepp har stärkts genom ökning av personal och materiel, sammanfattar Försvarsmakten i sin årsredovisning för 2025. Samtidigt finns det betydande utmaningar i kompetensförsörjning, infrastruktur och underhållsorganisation – och ett ansträngt personalläge inom bland annat flygteknisk tjänst.

    Maria Widehed
    I januari 2025 anlände den första styrkan från Södra skånska regementet, P 7, till Lettland för ingå i Natos multinationella brigad.

    Foto: Amanda Gahm/Försvarsmakten

    Försvarsmakten har presenterat sin årsredovisning för 2025. ”Det säkerhetspolitiska läget lämnar inget utrymme för tvekan. Som allierad i Nato är försvaret av Sverige oskiljaktigt från försvaret av alliansen”, säger överbefälhavare Michael Claesson i ett pressmeddelande.

    Året har präglats av anpassning till Natos förmågemål och utvärdering inom alliansens planeringsprocess. Deltagandet i operationer och övningar för avskräckning bedöms av Försvarsmakten särskilt ha bidragit med viktiga erfarenheter. Under året har svenskt stridsflyg genomfört luftrumsövervakning tillsammans med allierade inom ramen för Air Policing, arméförband har utgjort del av den multinationella brigaden i Lettland och Försvarsmakten har medverkat med örlogsfartyg i Natos stående marina styrkor.

    Överbefälhavare Michael Claesson betonar i årsredovisningens inledning att krigsorganisationen under året har ”tillförts betydande förstärkningar av personal och materiel”. Totalt ryckte 8  136 värnpliktiga in under året och 921 kadetter påbörjade officers- eller specialistofficersutbildning – fler än något tidigare år under 2000‑talet. Antalet krigsplacerade ökade med 24 procent.

    Det konstateras dock att internationella åtaganden fortsätter att påverka resurstillgången. Under 2025 tjänstgjorde 1  073 personer i internationella insatser, en tydlig ökning jämfört med året innan.

    Av årsredovisningen framgår även att det råder brist på nyckelkompetenser, vilket innebär en ökad arbetsbelastning för befintlig personal samtidigt som möjligheten att introducera och utbilda ny personal begränsas. Myndigheten lyfter hur brister kopplade till infrastruktur är en begränsande faktor för möjligheten till personalförstärkning och att det finns en risk att ”bristande tillgång på kvalificerad kompetens kan hämma förmågeutvecklingen på sikt”.

    Inom infrastrukturområdet utgör långa ledtider och prisutveckling  (…) stadigvarande risker

    Risken med haltande infrastrukturförsörjning lyfts som ett hot mot att kunna uppnå operativ effekt. ”Inom infrastrukturområdet utgör långa ledtider och prisutveckling på anläggningar och lokaler stadigvarande risker med påverkan både på Försvarsmakten här och nu men också framdrivning av den militära förmågan samt integrering i Nato avseende krigsförband, värdlandsstöd och anskaffning” går att läsa. Det lyfts bland annat att personalläget för infrastrukturförsörjning inom Försvarsmakten idag är begränsat, vilket leder till förseningar i kravställningsarbetet.

    En betydande del av anskaffning av materiel under året avser ersättningsanskaffning efter donationer till Ukraina. Lägre tillgång till materiel inom krigsorganisationen, främst inom arméförbanden, bedöms i årsredovisningen utgöra en operativ risk som är ”acceptabel under en begränsad övergångsperiod”.

    I årsredovisningen pekas på hur materielförsörjningen under 2025 präglats av ”en hög global efterfrågan på försvarsmateriel på en marknad som kännetecknats av snabb teknikutveckling”, men att beredskapstillgångarna trots långa ledtider, marknadsutmaningar och omfattande donationer har ökat betydligt i omfattning. Anskaffningen underskred tilldelningen med 423 miljoner kronor till följd av förseningar från industrin.

    Samtidigt som kraven på tillgänglig materiel är större så ökar slitaget på befintlig materiel när den används i större utsträckning. I årsredovisningen betonas att Försvarsmaktens underhållsorganisation fortsatt behöver växa för att kunna hantera både äldre materiel och tillförsel av ny sådan: ”Det ökande behovet av vidmakthållande och materielunderhåll har inneburit att betydande produktionsökningar skett i Försvarsmaktens egna verkstäder. Under 2025 uppgick kostnaden för vidmakthållande i egen regi till cirka 4 570 miljoner”.

    När det gäller införandet av eldhandvapensystem lyfts det i årsredovisningen att det under året har skett delleveranser av AK 24, men att investeringen dras med förseningar och tekniska fel, liksom att huvuddelen av de beställda granatgevären och delar av ammunitionssorterna har levererats – men att delar av ammunitionsleveranserna har försenats.

    ”Förändringar i flygtid jämfört med tidigare år beror till stor del på brist på flygtekniker”

    Försvarsmakten har under året levererat granatkastarpansarbandvagnar, splitterskyddade bandvagnar och renoverade pansarterrängbilar till armén. De första leveranserna av ett nytt buret luftvärnssystem har mottagits. Samtidigt uppger armén att brist på tillgänglig kvalificerad materiel samt infrastruktur utgör de mest avgörande utmaningarna de kommande åren.

    Marinen har förstärkts med röjdykfartyget HMS Sturkö och ubåten HMS Halland, efter modifieringar. Marinen lyfter att samband och ledning fortsatt är en utmaning och utgör en operativ begränsning för att fullt ut kunna verka tillsammans med övriga allierade.

    Allt för många stridspiloter i 30- och 40-årsåldern söker sig till en annan karriär, skriver flygvapnet. Foto: Antonia Sehlstedt/Försvarsmakten

    Förra året hade flygvapnet drygt tusen färre flygtimmar än under 2023 och 2024. Förändringen beror bland annat på brist på flygtekniker. Ett flertal åtgärder har vidtagits för att behålla befintlig personal, däribland vissa löneförstärkningar för tekniker.

    Foto: Antonia Sehlstedt/Försvarsmakten

    Den första stridsflygdivisionen har påbörjat ombeväpning till Jas 39 Gripen E och under året mottog flygvapnet även ytterligare tre skolflygplan samt flygunderhållsbilar.

    Flygvapnet betonar dock det ansträngda personalläget inom exempelvis flygteknisk tjänst. Under 2025 producerades drygt tusen färre flygtimmar än under 2023 och 2024. ”Förändringar i flygtid jämfört med tidigare år beror till stor del på brist på flygtekniker, pågående utveckling av flygplanstyper samt att utbildning av piloter i större utsträckning än tidigare har genomförts i extern regi” går att läsa i årsredovisningen. Ett flertal åtgärder har vidtagits för att behålla befintlig personal, däribland vissa löneförstärkningar för tekniker.

    I en bilaga till årsredovisningen fördjupas läget för etableringen av de nya organisationsenheterna. Där framgår bland annat att det på Älvsborgs amfibieregemente, Amf 4, behövs åtgärdas brister avseende teknisk infrastruktur för att möjliggöra planerad tillväxt.

    På Upplands flygflottilj, F 16, har förseningar i etableringen föranlett att flera moduletableringar har genomförts på garnisonen samt att införhyrningar av lokaler har gjorts på stan. På Dalregementet, I 13, uppger man att det kvarstår stora utmaningar med arméns etablering i Falun. Verksamheten och infrastrukturutvecklingen vid Fortifikationsverket kan inte göra en tidsmässig bedömning på grund av osäker detaljplaneprocess.

    Efter att Försvarsmakten i det initiala skedet efter Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina fokuserade på donation av befintlig krigsmateriel har myndighetens stöd övergått till att under 2025 framförallt avse utbildnings- och logistikstöd, direktanskaffning och ekonomiska bidrag.

    Finansiellt handlar det om över 11 miljoner kronor i ekonomiska bidrag till Ukraina, att jämföra med strax över 1,5 miljoner kronor under 2024. Sverige har även bidragit med 350 instruktörer i sex olika utbildningsomgångar till militär grundutbildning samt utbildning av militära chefer i markdomänen för Ukrainas väpnade styrkor.

    Överbefälhavarens fokus på interna processer och att göra upp med flaskhalsbyråkrati under 2025 uppges i årsredovisningen ha gett resultat. Det handlar bland annat om de förenklingar av säkerhetsprövning och säkerhetsskydd som under året har beslutats för att korta ledtider: ”Genom besluten har ett stort antal äldre handlingar kunnat upphävas”.

    Mot slutet av året beslutade Försvarsmakten om en regelförändring kring lagring av ammunition vilket bidrog till att frigöra en relativt stor yta för lagring, något som i förlängningen har avhjälpt delar av tidigare kapacitetsbrister, uppges i årsredovisningen.

    Ur arkivet: