Senast publicerat
Senast publicerat:

Försvarsbudgeten ska höjas till två procent av BNP

Regeringen föreslår att försvarsbudgeten höjs till två procent av BNP, men något besked om när i tiden det kan ske anges inte. Försvarsmakten uppger att det ännu inte finns någon plan för hur ett budgettillskott ska omhändertas i organisationen.

Linda Sundgren
Anders Wiklund / TT
Regeringen föreslår att försvarets budget ska utökas till två procent av BNP. Bakgrunden är det försämrade säkerhetspolitiska läget.

Flera oppositionspartier har krävt att försvarsbudgeten ska höjas. Den 10 mars meddelade regeringen att anslaget till det militära försvaret ska öka till två procent av BNP. 

– I ett läge när spänningarna i vårt närområde är värre än på flera decennier behöver vi fortsätta stärka försvarsförmågan, sa statsminister Magdalena Andersson (S) på en presskonferens. 

När höjningen ska ske är dock oklart. ”Så fort det är praktiskt möjligt”, var beskedet från regeringen.

– Att sätta ett årtal utifrån en politisk ambition, det kräver en bättre grund än vad som finns i dag, säger försvarsminister Peter Hultqvist till Dagens Nyheter.

År 2021 låg försvarsbudgeten på 1,2 procent av BNP, eller 66 miljarder kronor. Den föreslagna höjningen skulle innebära ett årligt försvarsanslag på 108 miljarder kronor. 

– Planen för hur den här tillväxten ska ske finns inte i dag. Mer konkret vad det här kommer att innebära kommer vi behöva återkomma till längre fram, sa Försvarsmaktens insatschef Michael Claesson under en pressträff den 10 mars. 

Liknande läsning:
Officerstidningen är Officersförbundets medlemstidning och bedriver självständig journalistisk bevakning av försvars- och säkerhetsfrågor.

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Officerstidningens nyhetsbrev kommer två gånger i månaden och ger dig nyheter från Officerstidningen direkt till din inkorg.

    Jag godkänner att Officerstidningen sparar mina uppgifter.

    Kritiken som Officersförbundets företrädare lyfter mot processen i arbetet inför beslutet om marinens nya organisation delas inte av marinchef Johan Norlén. Han menar att arbetet har skett i samverkan med arbetstagarorganisationerna och skyddsorganisationen, skriver han i en replik.

    Marinchef Johan Norlén
    "Flera av de synpunkter som ATO givit, före och under de spel som genomförts, har omhändertagits vilket också givit att flera ATO är eniga till marinchefens inriktningsbeslut", skriverationen som genomfördes under 2026", skriver marinchef konteramiral Johan Norlén.

    Foto: Margareta Bloom Sandebäck

    ”Jag är mycket glad över att samtliga arbetstagarorganisationer, ATO, är eniga i att marinens organisation behöver utvecklas och är tacksam för det samarbete som förelegat inriktningsbeslutet. Däremot har jag några kommentarer kring den kritik som lyfts i denna artikel.

    Jag delar inte bilden som ges avseende samverkan. Information om arbetet gavs under våren 2025 och därefter löpande inklusive under fyra spel på organisationen som genomfördes under 2026 intill ASU den 13 maj. Så fort det externt framtagna förslaget anpassats delgavs det, vilket skedde i mitten av januari 2026.

    Förslaget lades på bordet och ATO samt skyddsorganisationen fick ge sina synpunkter. Jag menar att ett förslag måste presenteras innan samverkan kan ske om vägen framåt. Vid spelen har organisationen prövats och flera förslag har inkommit. Förslag på förändringar har omhändertagits, där organisationen för Sjöstridsskolan är ett exempel.

    Flera av synpunkter som ATO givit, före och under de spel som genomförts, har omhändertagits

    Flera av de synpunkter som ATO givit, före och under de spel som genomförts, har omhändertagits vilket också givit att flera ATO är eniga till marinchefens inriktningsbeslut. Exempelvis har hela tidsplanen för införandet skjutits fram ett år, vilket också Officersförbundets företrädare tar upp i artikeln.  Vad gäller riskanalysen vill jag betona att den inte är färdig förrän hela arbetet är genomfört. Det är ett levande dokument som kommer att fortsätta utvecklas, inte minst nu när arbetet når den lokala nivån och implementeringen startar.

    En av riskerna som identifierats är den, att samtidigt som ordinarie verksamhet ska genomföras, även göra ett förändringsarbete. Marinen har under fler år haft en omfattande verksamhet beroende på det allvarliga omvärldsläget. Här måste vi på alla nivåer vara tydliga med att prioritera arbetsuppgifter och väga dem mot resurserna.

    Tyvärr finns inte den perfekta tidpunkten att starta ett sådant här arbete, särskilt inte så som den säkerhetspolitiska utvecklingen ser ut men en sak är klar att det är bättre att genomföra den nu och inte i ett ytterligare försämrat säkerhetsläge.

    Som arbetsgivare är vi mycket måna om vår personals välmående och jag kommer att göra allt för att det fortsatta arbetet bedrivs med marinens utveckling där såväl personalen som uppdraget omhändertas.

    Samarbetet under framtagandet av inriktningsbeslutet har varit gott och konstruktivt och jag ser fram emot att tillsammans med ATO och skyddsorganisationen fortsätta arbetet mot framtidens marin.”

    Johan Norlén, marinchef

    Ur arkivet: