Senast publicerat
Senast publicerat:

Vi söker fortfarande ÖB för en kommentar

Josefine Owetz
Margareta Bloom Sandebäck
Josefine Owetz, Chefredaktör

Den 24 juni mejlar jag Försvarsmaktens kommunikationsavdelning med en förfrågan om en kommentar från överbefälhavare Micael Bydén. Officersförbundet har samma dag publicerat ett videoklipp med förbundsordförande Lars Fresker kring införandet av trebefälssystemet. Lars har synpunkter på hur ÖB och Försvarsmaktens ledning har kommunicerat beslutet till de anställda. ”Det finns ett informationsunderskott, både för oss som förbund men framför allt för de berörda medlemmarna. Det öppnar upp för ryktesspridning och många hör av sig till oss och mår dåligt över situationen”, säger Lars Fresker.

» I mitten av september kontaktar jag Försvarsmakten återigen för att höra hur det går. Inget svar. «

Jag kontaktar därför kommunikationsavdelningen och frågar om ÖB vill ge en kommentar till Officerstidningen om hur han ser på kritiken från Officersförbundet. ”Hade han kunnat ha kommunicerat beslutet på ett annat sätt till personalen?”, skriver jag i mejlet. Jag får en bekräftelse på att intervjuförfrågan har mottagits. Sedan går veckorna. Tystnad. Sommaren kommer, och går. I mitten av september kontaktar jag Försvarsmakten för att höra hur det går. Inget svar.

Ytterligare en vecka senare påminner jag om min påminnelse om kommentar. Då hänvisas jag till ett inlägg som Försvarsmaktens kommunikationsdirektör har skrivit på myndighetens bloggportal, som är en replik på en debattartikel som publicerats på Kkrva:s blogg med rubriken ”Därför slutför Försvarsmakten införandet av ett trebefälssystem”. ”Det här är den kommentaren vi ger och hänvisar dig till” får jag till slut som svar med en länk till inlägget.

Det är problematiskt att myndigheten duckar för frågor och gömmer sig bakom enkelriktad kommunikation. Att enbart kommunicera via den egna bloggportalen är dock ett effektivt sätt att slippa undan kritik och följdfrågor. Jag anser att de anställda förtjänar bättre.

Öppet meddelande till ÖB: Intervjuförfrågan kvarstår.

Officerstidningen är Officersförbundets medlemstidning och bedriver självständig journalistisk bevakning av försvars- och säkerhetsfrågor.

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Officerstidningens nyhetsbrev kommer två gånger i månaden och ger dig nyheter från Officerstidningen direkt till din inkorg.

    Jag godkänner att Officerstidningen sparar mina uppgifter.

    Sverige ska skicka luftvärnssystemet Patriot och cirka 100 yrkesofficerare och soldater från Luftvärnsregementet till Polen. Det meddelade regeringen på en pressträff på tisdagen. Syftet är att skydda Natos logistiknav som används för militärt och civilt stöd till Ukraina.

    Josefine Owetz
    Luftvärnssystem 103/Patriot har funnits i Försvarsmakten sedan 2021.

    Foto: Försvarsmakten

    Det är första gången Sverige deltar i en Natoinsats med Patriot, luftvärnssystem 103. I uppgiften för styrkan från Luftvärnsregementet, Lv 6, ingår att skydda logistiknavet i Rzeszów i sydöstra Polen, som används som omlastningsplats för militärt och civilt stöd till Ukraina.

    – Uppgiften är att skydda logistikhubben, och därmed säkra att viktig materiel kommer till Ukraina. Det stärker Natos, Europas och Sveriges säkerhet, säger statsminister Ulf Kristersson (M) i ett pressmeddelande.

    Det svenska bidraget ska avlösa Nederländerna, som idag har uppdraget. Förbandet ska också bidra till Natos integrerade luft- och robotförsvar. Det blir underställt Nato och leds av alliansens luftkommando.

    – Det allvarliga säkerhetsläget, med återkommande kränkningar av allierades luftrum och ryska försök att påverka stödet till Ukraina, visar vikten av skyddet av logistiknoden i Polen, säger försvarsminister Pål Jonson (M) i pressmeddelandet.

    Förbandet är välövat och väl sammansatt för att lösa uppgiften

    Lv 6 ska genomföra insatsen från början av december fram till årsskiftet, och planerar för att kunna fortsätta insatsen under första halvåret av 2027, skriver Försvarsmakten i en artikel på myndighetens webbplats.

    – Omvärldsläget och uppgiftens komplexitet ställer stora krav, men förbandet är välövat och väl sammansatt för att lösa uppgiften, säger överste Sofia Westermark, chef för Luftvärnsregementet, i artikeln.

    Sedan den 1 oktober bidrar Sverige också för andra gången med stridsflyg från Blekinge flygflottilj, F 17, till skyddet av Natos östra flank. 

    – Det svenska deltagandet, med kvalificerade förmågor ur Luftvärnsregementet och Blekinge flygflottilj, kommer därmed både stärka Natos östra gräns i Polen och skyddet av den Ukraina-relaterade stödverksamheten där, säger arméchef generalmajor Johan Pekkari, i artikeln på Försvarsmaktens webbplats.

    Ur arkivet: