Senast publicerat
Senast publicerat:

»Försvarsmaktens chefer har ett bra ledarskap!«

Ledningsstabens personalavdelning på Högkvarteret
Försvarsmakten
Detta är en insändare. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Med anledning av de debattinlägg som publicerats i de senaste numren av Officerstidningen kring ledarskapet i Försvarsmakten skriver nu Ledningsstabens personal­avdelning på Högkvarteret om sin syn på frågan, och vad årets FM Vind-resultat visar.

Försvarsmaktens årliga medarbetarenkät, FM Vind är levererad. Årets resultat är sammantaget mycket positivt och visar att den sedan tre år positiva utvecklingen fortsätter. Det innebär dock inte att vi kan eller ska slå oss till ro. I vår verksamhet prövas ledarskapet varje dag, ofta i en miljö där vi ska kunna vara bättre än den motståndare vi förväntas möta. Resultatet visar att chefer i Försvarsmakten har ett gott och uppskattat ledarskap. Våra chefer möter och leder sin personal med respekt och hanterar ofta svåra avvägningar i komplexa situationer. De har många hänsyn att överväga och ta i beaktande i sina beslut. Därför är det glädjande att se att personalen har ett generellt högt förtroende för sina chefer och på det sätt som de leder verksamheten!

När vi, med stöd av konsultbyrån Vestra, jämför ledarskapsresultaten i FM Vind med andra medarbetarundersökningar, inom privat eller offentlig sektor ser vi att Försvarsmakten sticker ut, vi ligger i genomsnitt 10 till 20 procentenheter högre i så gott som samtliga jämförbara ledarskapsfrågor. Att så många chefer, både som enskilda individer och som kollektiv, får ett så pass gott omdöme är oerhört glädjande och betryggande. Våra chefer är generellt bra på att skapa förtroendebaserade relationer, baserat på tillit och bemötande, vilket uppskattas av våra medarbetare. Det är dessutom en grundförutsättning för att utöva ledarskap i de situationer vi övar och står beredda inför.

Betyder det att samtliga medarbetare uppskattar sin närmaste chefs ledarskap? Nej, naturligtvis inte. I en så stor organisation som Försvarsmakten finns undantag. Men med den stora mängd medarbetare (14.921 svar) som har besvarat enkäten kan vi tryggt påstå att de allra flesta gör det. Värden runt 75 betyder att svaren på en fråga är koncentrerat runt fyra på en femgradig skala och totalomdömet för Försvarsmakten ligger på 77. För varje medarbetare som svarat två finns det fler än två som svarat fem.

Tack vare FM VIND får vi bättre och bättre uppfattning om läget kring ovälkomna beteenden, ett område vi lägger ett stort fokus på. Glädjande är att de rapporterade sexuella trakasserierna minskar jämfört med 2018. Lika glädjande är det att vi nu börjar få en uppfattning om mörkertalet, det vill säga de som av någon anledning inte vill eller vågar svara på frågan och även att mörkertalet minskar något. Vi ser att de vanligaste typerna av ovälkommet beteende är att uppleva sig orättvist eller sämre behandlad, förminskad, orättvist kritiserad och osynliggjord. En möjlig delförklaring till detta skulle kunna vara att medarbetare emellanåt hamnar i situationer där det inte är självklart att beslut blir precis så som de själva har önskat sig. Den gemensamma verksamhetens nytta behöver ibland gå före. Det goda ledarskapet har i dessa stunder haft några gemensamma kännetecken: löpande dialog, inte bara en gång per år utan ofta, tydlighet kring vad som är verksamhetens behov och chefer som är bra på att skilja mellan sak och person.

Vad som också framkommer i undersökningen är att det ungefär i lika stor utsträckning är chefer som det är kollegor som står för ett ovälkommet beteende vilket leder fram till att fokus också måste läggas på medarbetarskapet. För att minska förekomsten av ovälkommet beteende måste varje chef och medarbetare jobba mer aktivt. Det är vårt gemensamma ansvar att skapa den kultur där alla kan gå till jobbet och känna att deras arbetsplats är en arbetsplats där de vill och får vara en del av gemenskapen utan att känna sig förminskade, osynliggjorda eller mindre värda. Chefer har en särskild roll i detta. Det är chefer som arbetsleder verksamheten och kan avsätta tid för förebyggande åtgärder, gemensamma samlingar och egenkontroll. Det är chefen som uttalar och leder verksamheten utifrån sina prioriteringar av vad som är viktigt. Chefer har ett utredningsansvar vid förekomsten av ovälkomna beteenden, men det är också chefen som har ansvaret för gruppens fortsatta arbetsmiljö och hälsa, det vill säga hur vi omhändertar gruppen efter en incident. Det är chefer som har den ibland otacksamma uppgiften att förklara och försvara ledningsbeslut som är obekväma. Men man kan inte bortse från att även medarbetare har ett ansvar.

Att vara chef är inte alltid lätt, men ur ett Försvarsmaktsperspektiv ser vi att våra chefer gör sitt jobb med ett högt förtroende-kapital i behåll. Grunden ligger i ett utvecklande ledarskap med uppdragstaktik och ansvarskultur som ledningsfilosofi. Vi tar ut chefer till utbildning efter systematik där vi anstränger oss för att bland annat granska ledarkriterier och värdegrund. För att stärka Försvarsmaktens chefer ytterligare inrättar vi nu ett myndighetsgemensamt verksamhetsstöd: utredningsstöd ovälkommet beteende (UOB), som uteslutande ska arbeta med att utveckla Försvarsmaktens förmåga att omhänderta ovälkommet beteende.

Att behålla personalen och dess kompetens är viktigt! Just nu förbereder vi Försvarsmaktens årsredovisning för 2019 och vi kan konstatera att alla förband, skolor och centrum har jobbat och jobbar mycket målmedvetet med att minska avgångarna genom att träffa enskilda överenskommelser med yrkes-officerare som haft och har möjlighet att gå i pension. Vidare har återanställningarna av yrkesofficerare ökat samtidigt som fler elever har antagits på officersprogrammet och specialistofficersutbildningen. Detta tillsammans med mycket låga avgångar har bidragit till att vända den tidigare nedåtgående trenden. Måhända är vändningen inte signifikant men den uppfattas. Avgångar på egen begäran är mycket låga, 2,3 procent (1), vilket kan jämföras med snittet för statlig sektor som är 6,3 procent. (2)

Försvarsmakten står nu sannolikt inför en ny situation, en förändring som innebär tillväxt. En förändring som kräver såväl ett gott ledarskap från chefer som ett gott medarbetarskap. Redan nästan år ska Försvarsmakten genomföra grundutbildning med 5.000 förväntansfyllda ungdomar. Sammantaget ett välbehövligt tillskott av krigsförband men även en viktig del i den militära kompetensförsörjningen. De är våra framtida chefer och medarbetare! Det känns då bra att, med fakta som grund, veta att Försvarsmakten har bra och uppskattade chefer och att förtroendet för hur Försvarsmakten leds är väldigt högt.

God jul och gott nytt år!

1. FM Årsredovisning 2018 yrkesofficerare. Preliminära siffror för 2019 cirka 2,1 %.

2. Nyckeltalsinstitutet 2018 Lång- och korttidssjukfrånvaro samt avgångar.

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Officerstidningens nyhetsbrev kommer två gånger i månaden och ger dig nyheter från Officerstidningen direkt till din inkorg.

    Jag godkänner att Officerstidningen sparar mina uppgifter.

    Försvarsmakten låter FOI utvärdera Noaks roll och framtida form. Samtidigt var oklarheter om ansvar och innehåll nära att stoppa årets försvarsmaktsgemensamma konferens. Nu genomförs den ändå – efter nya samtal mellan Försvarsstaben, Ledningsregementet och nätverket för kvinnor i Försvarsmakten.

    Maria Widehed
    Jämställdhet

    Foto: Joel Thungren/Försvarsmakten

    Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI, har fått i uppdrag av Försvarsmakten att utvärdera Nätverk officer/anställd kvinna, Noak. I beslutet, som Officerstidningen har tagit del av, beskrivs Noaks status inom myndigheten som oklar. Försvarsmakten skriver att nätverket ”saknar förankring i arbetsordningen och uppdrags-/kommandokedjan”.

    Central nivå uppges sakna en lägesbild av nätverkets organisation, styrning, prioriteringar och verksamhet. FOI ska bland annat undersöka mandat, roller och beslutsvägar samt vilket stöd nätverken får lokalt genom finansiering och arbetstid.

    Utvärderingen ska också undersöka vilka konkreta effekter Noak har haft på Försvarsmaktens verksamhet samt om det finns belägg för att nätverket har påverkat kvalitet, effektivitet eller samordning. I bakgrunden till beslutet hänvisar Försvarsmakten bland annat till inträdet i Nato.

    Beslutet om att utreda Noak fattades den 2 juni i år av personaldirektör Kim-Lena Ekvall Svedenblad. Sex dagar senare gav Försvarsstabens cyberenhet, FST cyber, uppgiften att genomföra Försvarsmaktens Noak-konferens den 3 till 4 december till Ledningsregementet, LedR.

    Det är ovanligt med en konferens där alla personalkategorier får möjlighet att delta och göra sig hörda.

    Konferensen genomfördes tidigare årligen av Högkvarteret, men upphörde under pandemin. När central nivå inte återupptog den frågade Noak vid LedR 2025 om förbandet kunde arrangera en konferens för hela Försvarsmakten. Den genomfördes i Enköping i december förra året med omkring 430 deltagare.

    Bland deltagarna fanns överbefälhavare Michael Claesson och försvarsmaktsförvaltare Rickard Wilhelmsson. På Instagram beskrev ÖB efteråt Noak som ett viktigt forum för dialog, kunskapsdelning och råd till chefer i linjen – som ”sanden mellan stenarna”.

    – Vi fick mycket positiv återkoppling. Det är ovanligt med en konferens där alla personalkategorier får möjlighet att delta och göra sig hörda. Ofta riktar sig konferenser till chefer eller personer i vissa befattningar, säger fanjunkare Louise Rosdahl, ordförande för Noak vid LedR.

    Enligt henne fördes efter årsskiftet sedan diskussioner om vem som skulle ansvara för höstens konferens. Louise Rosdahl uppfattade att Försvarsstaben inte ville ta ett övergripande ansvar och beskedet blev att LedR återigen fick genomföra konferensen, med stöd från förbandschefen.

    I uppgiften till LedR inför årets konferens står att den ska bidra till att behålla kvinnor i Försvarsmakten, utveckla kultur och ledarskap samt öka förståelsen för hur normer och beteenden påverkar arbetsmiljö och chefskap. Konferensen ska kunna samla upp till 500 deltagare. Senast den 31 augusti skulle LedR lämna en skriftlig genomförandeplan till FST cyber.

    Enligt Louise Rosdahl var planeringen i stort sett färdig i augusti. Inbjudan skulle skickas ut av stridskraften, eftersom det skulle ge konferensen större legitimitet i organisationen.

    Det handlar om allmänt otydlig kommunikation från Försvarsstaben.

    Men strax före utskicket fick LedR besked om att processen pausats för fortsatt beredning på högre nivå. Enligt Louise Rosdahl ändrade stridskraften och Försvarsstaben därefter i inbjudan. Ändringarna skulle bland annat tydliggöra att Noak-konferensen och Försvarsmaktens jämställdhetskonferens i januari 2027 inte är samma sak. En person från Försvarsstaben hade också bjudits in som talare – utan dialog med gruppen som planerade konferensen vid Noak LedR.

    Noak vid LedR meddelade då att nätverket inte längre ville ansvara för planeringen.

    – Det handlar om allmänt otydlig kommunikation från Försvarsstaben. Om stridskraften och Försvarsstaben först är tydliga med att planeringsansvaret ska ligga på organisationsenheten och ansvarsfördelningen sedan förändras under processens gång, bedömer vi att det är naturligt att även det övergripande planeringsansvaret följer med, sa Louise Rosdahl då.

    Konferensen var dock aldrig formellt inställd. Kommunikationschefen vid LedR, Sara Svallin, skrev i ett svar till Officerstidningen att den formella uppgiften låg kvar på förbandet, som inte har velat kommentera frågan ytterligare.

    Försvarsmaktens presschef Jonas Beltrame-Linné uppgav samtidigt att myndigheten skulle invänta FOI:s utvärdering innan man gick vidare med konferensen.

    – Vi kan inte föregripa den. Vi ser fram emot resultatet och därefter kan vi ta nästa steg, sa han då.

    När det visades ett stort stöd för att genomföra den och en vilja från FST cyber kände vi att det var värt ansträngningen.

    Efter veckor av samtal mellan FST cyber, LedR och nätverket beslutades dock gemensamt att konferensen ska genomföras enligt plan. Nätverket lämnade nya ändringsförslag till inbjudan.

    – Jag och andra i nätverket tror, trots allt som händer, att det finns en väldigt stor vinst i att genomföra konferensen. När det visades ett stort stöd för att genomföra den och en vilja från FST cyber kände vi att det var värt ansträngningen att fortsätta, säger Louise Rosdahl idag.

    Officerstidningen har sökt ansvariga vid FST cyber och Försvarsstabens centrala jämställdhetsfunktion. Frågorna har bland annat handlat om varför konferensplaneringen pausades, ändringarna i inbjudan, FOI:s utvärdering samt hur Försvarsstaben ser på Noaks framtida status, finansiering och möjlighet att bedriva verksamhet på arbetstid. Ingen företrädare för funktionerna har velat ställa upp på en intervju.

    Personer med insyn som har hört av sig till Officerstidningen beskriver en frustration över Försvarsstabens hantering av Noak. De upplever att nätverket får stöd i offentliga uttalanden från myndighetens högsta ledning, samtidigt som initiativ fördröjs, ifrågasätts eller skickas tillbaka för ny beredning.

    ”Vad ska våra chefer och yrkesofficerare göra när ÖB säger en sak, den formella styrningen pekar åt samma håll, men en central funktion i praktiken säger något annat?” undrar en person som har hört av sig.

    Rickard Wilhelmsson

    Rickard Wilhelmsson

    Försvarsmaktsförvaltare

    Försvarsmaktsförvaltare Rickard ”Bronco” Wilhelmsson betonar att han inte företräder vare sig Noak eller Försvarsstaben i frågan. Han framhåller däremot att jämställdhetsarbetet sker på flera håll inom myndigheten.

    – Det sker genom Noak, i linjen och i Försvarsstaben. Vi ska tillsammans bygga en mer jämställd och därmed starkare försvarsmakt. Svårare än så är det inte, säger han och fortsätter:

    – I nätverken har vi en möjlighet att ha örat mot marken och känna av de lokala vibbarna ute i organisationen. Det som händer i ett nätverk blir ofta väldigt dynamiskt och starkt förankrat. Därför är jag mån om att de här nätverken finns.

    Samtidigt betonar han att nätverket och Försvarsmaktens formella jämställdhetsarbete har olika roller.

    – Nätverken ska inte styras. Jämställdhetsarbetet i linjen styr vi, men inte nätverken. Det är viktigt för mig.

    Rickard Wilhelmsson vill inte slå fast att turerna kring konferensen visar på ett generellt styrningsproblem.

    – Däremot uppfattar jag att det kan finnas ett förståelseglapp och att alla kanske inte har förstått skillnaden mellan linjearbetet och nätverket. Där kan vi bli tydligare.

    Vi kanske kan se hur vi i linjen kan hjälpa Noak att få ökad effekt.

    Han uppfattar FOI:s utvärdering som ett sätt att få en lägesbild av nätverket.

    – Det är inte fel att titta på effekthöjande åtgärder. Vi kanske kan se hur vi i linjen kan hjälpa Noak att få ökad effekt.

    Att konferensen nu genomförs välkomnar han.

    – Konferensen ger ett stort värde. Det känns jättebra att den blir av och jag kommer att vara där.

    Louise Rosdahl vill framgent se en mer direkt dialog mellan nätverken och Försvarsstaben.

    – Det behöver byggas en brygga. När chefer säger att de stöttar verksamheten måste det också märkas i det som händer längre ner i organisationen. Vi är en försvarsmakt och en myndighet som ska arbeta mot samma mål, säger hon.

    Hon ser positiva delar i att nätverken utvärderas, men är kritisk till hur uppdraget har kommunicerats nedåt i organisationen.

    – Informationen vi fick av Försvarsstaben kunde med fördel ha varit tydligare. Och jag reagerar på att man bara tittar på 2025 och 2026. Då riskerar man att få en ögonblicksbild.

    FOI:s preliminära resultat ska presenteras i november och rapporten ska lämnas i början av 2027. Rickard Wilhelmsson är tydlig med att uppdraget inte ska tolkas som att nätverket är på väg att avvecklas.

    – Det finns ingen avsikt från central nivå att lägga ner eller stoppa Noak. Det har aldrig funnits.

    Ur arkivet: