Senast publicerat
Senast publicerat:

Att bli officer vid 30 är knappast en begränsning

Jacob Fritzon
Detta är en krönika. Åsikterna är skribentens egna.

Soldat X är verkligen duktig och är sannerligen officersmaterial. Problemet är att han är lite för gammal, han har ändå passerat 28 och då är han ju 31 när han kommer ut som fänrik. Det blir ju inte många år där han ska kunna tjänstgöra som officer. Ska han vara runt 50 när han blir major?” 

”Soldat Y borde jobba några år innan han söker till att bli officer, ingen soldat kommer ju respektera någon som gått direkt från värnplikt rakt in i officersutbildningen!” 

”Det där med förkortade utbildningar kommer att innebära katastrof för Försvarsmakten”

Dessa uttalanden är några exempel ur diskussioner jag har hört i flera olika sammanhang. Jag tror inte att jag är ensam om att ha hört påståenden som dessa, men jag kan ha fel.  

Fram till 2025 beräknas en fjärdedel av dagens officerare gå i pension enligt Officersförbundet och i nuläget fyller ingen av officersutbildningarna upp de platser som krävs för att täcka upp de luckor som uppstår. Utflödet stannar tyvärr inte där utan förvärras av det stora antal unga officerare som väljer att finna en annan väg i livet, i nuläget slutar ungefär var fjärde officer efter cirka fyra år i myndigheten.

Enligt Officersförbundet överväger därutöver tre av fyra nyanställda officerare att sluta inom Försvarsmakten. Skälen att de slutar anges oftast vara lön och arbetssituation. På mitt eget förband finns det vakanser på cirka 45 procent, de som fortfarande jobbar kvar ska fortfarande lösa alla andras uppgifter. 

För att använda ett uttryck som våra politiker ofta hemfaller till så kan man beskriva vår situation som väldigt utmanande. Vi har ett problem som behöver bekämpas på tre fronter. Det ena problemet är rekrytering, det andra är att behålla unga officerare som kommer att kunna jobba länge i Försvarsmakten och det tredje är att få äldre rutinerade officerare att stanna kvar i sin tjänst längre. I denna krönika avser jag diskutera rekrytering enbart. Min förhoppning är att återkomma till de två övriga problemen i senare krönikor i Officerstidningen. 

I inledningen valde jag att citera några av de ganska ofta förekommande åsikterna om soldater man har haft i åtanke för en eventuell officersutbildning. Att någon blir officer först i 30-årsåldern är knappast en begränsning. Det kanske inte är så att denne kommer hinna bli överste eller regementsförvaltare, men individen kommer absolut att kunna leverera på flera nivåer innan pension. Vi måste helt enkelt sluta ha de högsta nivåerna i tanke konstant. Att få ut en rutinerad och självsäker 35-åring till förbanden är alldeles säkert en fördel.

Samtidigt finns det de som tycker att man ska ha arbetat som soldat i några år innan man söker sig till en officersutbildning, detta för att först skaffa sig erfarenhet. Personligen anser jag att de viktigaste erfarenheterna en officer kommer skaffa sig för sin framtida karriär är just under tiden som denne är officer inte under tiden som soldat. Notera nu att jag inte är emot att man jobbar som soldat i några år innan en officerskarriär men det är inte nödvändigt eftersom de mest relevanta erfarenheterna fås under sin karriär som just officer. Att någon haft kort tid i försvarsmakten behöver inte vara gränssättande, även när det kommer till Sofu-spåret, så länge förbandet bedömer att individen är lämplig.

Sammantaget anser jag att vi måste sluta vara så enkel-spåriga när det kommer till rekrytering av framtida officers-kollegor. Alla människor är olika och kommer att passa till olika uppgifter och sammanhang och där någon kanske behöver några år i tjänstgöring kanske någon annan är redo redan efter värnplikten, huvudsaken är att det ska finnas en lämplighetsbedömning från förbandet och om en sådan finns bör det finnas få hinder för att uppmuntra rätt individer till att bli officer.

Sommar, semester och lite tid över? Här följer en lista på 10 reportage och intervjuer i Officerstidningen som du kanske har missat eller inte hunnit läsa tidigare

Josefine Owetz
Rickard ”Bronco” Wilhelmsson

Rickard Wilhelmsson har har en lång bakgrund inom specialförbanden. Sedan förra året är han försvarsmaktsförvaltare.

Foto: Margareta Bloom Sandebäck

  1. Rickard ”Bronco” Wilhelmsson: ”Det är klart att det vi gör är farligt”

Som ÖB:s högra hand vill försvarsmaktsförvaltare Rickard ”Bronco” Wilhelmsson bidra till att förändra hur Försvarsmakten tänker, tränar och leder. Mindre teori, mer praktik – och soldater som tränas tills de misslyckas. I centrum står också det han kallar ”riskaptit” – förmågan att genom erfarenhet och träning våga ta kalkylerade risker.

Läs mötet här

251217-PaulWennerholm-0588-1

Vagnchefen ”Bars”, skytten ”Bugor” och laddaren ”Bulgar” i 21:a mekaniserade brigaden.

Foto: Paul Wennerholm

2. ”Ryssarna har stenkoll på era fordon”

Det svenska pansaret var ryggraden under offensiven in i ryska Kursk, höll linjerna i Donbass och kan ha slagit rekord i världens längsta stridsvagnsträff. När Officerstidningen besöker den ukrainska ”svenskbrigaden” hyllas Sveriges stridsfordon – men de riktar också en varning till kollegorna i Försvarsmakten om vad ryssarna har lärt sig under krigsåren.

Läs reportaget här

Statsflygskvadronen

Överstelöjtnant Olof Stenbergh, chef för statsflygskvadronen.

Foto: Margareta Bloom Sandebäck

3. Statsflyget mot nya höjder

Statsflygskvadronen på Arlanda står inför flera stora förändringar. Nuvarande Gulfstreamflygplan ersätts av flygplan från Bombardier, organisationen ska växa kraftigt och på sikt ska skvadronen också tillföras flygvapnets nya radarspanings- och ledningsflygplan S 106 GlobalEye. Det innebär modernare flygplan, nya uppgifter och betydligt fler anställda.

Läs reportaget här

Rymdchefen_Porträttbild-Anders Sundeman

Anders Sundeman tillträdde som Försvarsmaktens nya rymdchef i september 2025.

Foto: Försvarsmakten

4. Rymdchefen: ”Mycket handlar om att lägga ett rymdpussel tillsammans med våra allierade”

Att bygga rymdförmåga handlar om att arbeta multidomänt med fokus på land, hav, luft och cybermiljö. Uppbyggnadstakten har skyndats på och präglas av den snabba teknikutvecklingens möjligheter och nya hot. Det säger Försvarsmaktens rymdchef flottiljamiral Anders Sundeman.

Läs intervjun här

Flygvapnets cyberförsvar

”Idag är det viktigt att man förstår att även strids­­­­vagnar har IP-­adresser och går att hacka”, säger ­Christof­­­fer Pierrou, cyberförsvarsförvaltare.

Foto: Margareta Bloom Sandebäck

5. Fokus på femte domänen i Flygvapnets cyberförsvar

Flygvapnet växlar upp i cyberdomänen – den femte arenan för krigföring. På Uppsala garnison byggs förmågan att upptäcka, förstå och försvara flygvapnets system mot angrepp i realtid. ”Vi behöver dem som är skickliga på att kriga med hjärnan”, säger cyberförsvarsförvaltare Christoffer Pierrou.

Läs reportaget här

f17_vader_flygtornetinne_allatre1

Major Charlotte Boström, kapten Malin Bohman och kapten Josefin Jönsson är tre av femton anställda på väderavdelningen på F 17.

Foto: Linn Bergbrant

6. Meteorologerna som avgör när flyget kan lyfta

Högt ovanför marken på Blekinge flygflottilj, F 17, sitter meteorologerna. Med blicken fäst på kartor och siffror ger de stöd till planering och genomförande av insatser och militära operationer. Men nyrekryteringen till yrket går trögt – en trend som nu håller på att vända.

Läs reportaget här

Daniel Smith

En av slutsatserna i Daniel Smiths avhandling är att soldater följer ledare som ger dem redskap att fatta egna beslut.

Foto: Filip Erlind

7. ”Soldater följer chefer som de anser vara värda att följa”

I krigets kaos är det avgörande att soldater fortsätter att samverka och fatta beslut. Major Daniel Smith gjorde sina doktorandstudier på motorcykel längs Ukrainas frontlinje. I höstas disputerade han vid Försvarshögskolan, FHS, med en avhandling som utmanar tidigare forskning om vad som möjliggör sammanhållning i strid.

Läs intervjun här

Aurora 26 pressade logistiken

På Transportenheten jobbar militärer och civila tillsammans för att lösa transportuppdrag under Aurora 26.

Foto: Filip Erlind

8. Aurora 26 pressade logistiken

Värdlandsstöd och logistik var i fokus under försvarsmaktsövningen Aurora 26 med 18 000 deltagare och mängder av materiel i rörelse. Planeringen av operativa transporter var klar i god tid innan övningsstarten, men kriget i Mellanöstern medförde flera sena ändringar. Det satte extra press på Transportenheten vid Försvarsmaktens logistik, som hanterade logistiken under övningen.

Läs reportaget här

Tystnadskultur

På arbetsplatser med tystnadskultur riskerar den som för fram kritik att hamna i social och karriärmässig karantän.

Foto: Björn Öberg

9. Många anställda i Försvarsmakten upplever tystnadskultur

Varannan anställd i Försvarsmakten har upplevt tystnadskultur och ju högre upp i organisationen man kommer desto mer utbrett är det. Arbetsställen som präglas av den här typen av problem riskerar att tappa i förtroende och bli mindre effektiva än andra. Det visar forskning om tystnadskultur och destruktivt ledarskap som publicerats de senaste åren.

Läs fördjupningen här

margaretabsandeback_251210_MBS9509-weboptimised

Att förenkla processerna kring anskaffningar är ett måste för att Försvarets materielverk ska klara av att möta den ökande mängden uppdrag, säger Mikael Granholm.

Foto: Margareta Bloom Sandebäck

10. FMV:s generaldirektör: ”Vi behöver förenkla vårt samarbete med Försvarsmakten”

Försvarets materielverk, FMV, har de senaste åren flerdubblat beställningarna mot industrin och anställt ett tusental nya medarbetare. Samtidigt är myndigheten på väg att minska antalet militära befattningar eftersom det nuvarande målet inte bedöms kunna nås. Det säger generaldirektör Mikael Granholm.

Läs intervjun här

Ur arkivet: