Senast publicerat
Senast publicerat:

»Vi kan inte fullfölja vårt uppdrag«

Pliktrådet har återuppstått och ska ansvara för de värnpliktigas medinflytande. Men rådet menar att de saknar förutsättningar för att kunna bedriva sitt arbete. I en skrivelse till försvarsdepartementet skriver de att situationen ”hämmar på ett avgörande sätt våra möjligheter att företräda landets värnpliktiga”.

Josefine Owetz
Mats Nyström/Försvarsmakten
Pliktrådets ledamöter Malin Eidmann och Lisa Holmqvist vid ett besök på Norrbottens regemente.

I april i år arrangerades för första gången sedan 2010 en värnpliktskongress i Sverige. Vid kongressen lades grunden till pliktpersonalens centrala medinflytandefunktion och fem ledamöter valdes att ingå i Pliktrådet.

Ledamöterna företräder alla totalförsvarspliktiga under grundutbildning. I uppdraget ingår att skapa goda utbildningsförhållanden och att ge de värnpliktiga möjlighet att vara med och utveckla Försvarsmaktens verksamhet.

Men sedan bildandet har en stor del av rådets verksamhet handlat om att etablera en fungerande organisation, snarare än att arbeta för att tillvarata pliktpersonalens rättigheter och intressen. I en skrivelse till Försvarsdepartementet menar Pliktrådet att de har bristande förutsättningar för att kunna bedriva sitt arbete. ”Situationen och de förutsättningar som följer av nuvarande styrning hämmar på ett avgörande sätt våra möjligheter att företräda landets värnpliktiga och utföra kongressens uppdrag”, står att läsa i skrivelsen.

– Vi kände att vi inte fick någon respons när vi uppmärksammade Försvarsmakten på våra behov. Därför beslutade vi oss för att skicka in den här skrivelsen för att underrätta departementet om vår arbetssituation. Eftersom vi har lagt så pass mycket tid på att försöka upprätta ett fungerande kansli har det gått ut över den övriga verksamheten. Vi har behövt stryka flera av punkterna i vår verksamhetsplan för att vi ledamöter ska få en rimlig arbetsbörda, säger Julia Hjertén, ordförande för Pliktrådet.

Pliktrådets arbete regleras i förordningen om medinflytande om totalförsvarspliktiga, som beslutades av regeringen i december 2017. I förordningen står det att de förtroendevalda ska ges förutsättningar att kunna fullfölja sitt uppdrag. Rådet anser att Försvarsmakten brister i samordning vad gäller att se till att det finns förutsättningar för Pliktrådets inrättande.

Som exempel tar de upp att de kanslilokaler som de fick tillträde till i september, efter fyra månader i en möteslokal, fortfarande inte har nödvändig utrustning på plats. Kansliet saknar internetåtkomst, permanent möblemang och kontorsutrustning i form av skrivare, kopiator och frankeringsmaskin. I dag är ledamöterna hänvisade till Försvarsmaktens HR-centrum på Gärdet om de vill skriva ut något.

– När vi valdes in i Pliktrådet var vi införstådda med att det skulle vara stökigt och kaotiskt inledningsvis. Vi visste att vi skulle bli en pilotgrupp på många sätt. Men graden av stökighet hade vi inte kunnat föreställa oss. Att fortfarande behöva sitta med samma grundläggande ”mat- och potatisproblem” som vi hade från början, det är frustrerande. Otryggheten i arbetssituationen tär också såklart på oss personligen, säger Julia Hjertén.

Liknande läsning:

Rådet framhåller i skrivelsen att deras verksamhet skiljer sig från hur processer fungerar inom förvaltningsmyndigheter. De behöver flexibilitet vad gäller framförhållning i verksamhetsplanering och spontanitet i det löpande arbetet. Det kan till exempel handla om uppkomna behov av resor till förband som försvåras av Försvarsmaktens rutiner och handläggningsprocesser.

– Systemet i dag är mer stelbent än vad det var för dåvarande Värnpliktsrådet på grund av bland annat Prio-systemet, men även förvaltningspolitiska åtgärder som har gjorts under de tio år som värnplikten legat vilande. Lösningen var inte optimal för Värnpliktsrådet då heller, men man hade kringgått systemet till del genom åren. Det saknar vi förmåga till ännu, säger Julia Hjertén.

I Pliktrådets verksamhetsplan står att ledamöterna ska besöka samtliga förband med värnpliktsutbildning minst två gånger under året. Det kommer inte rådet att lyckas med, berättar Julia Hjertén.

– Vi hinner inte genomföra den verksamhet vi förutsatt oss vad gäller återbesöken på förbanden. Det är inte bra förstås. Det vi sett hittills är att det saknas en fungerande medinflytandestruktur på flera förband. Hela medinflytandesystemet är väldigt godtyckligt, och det fungerar olika på förbanden. Mycket är upp till förbandsledningens intresse och förbandschefens goda vilja, säger hon och tillägger:

–Det är nödvändigt för legitimiteten för pliktsystemet med ett fungerande medinflytandesystem, både lokalt och centralt. Därför behöver Pliktrådets situation få en lösning snart.

Officerstidningen är Officersförbundets medlemstidning och bedriver självständig journalistisk bevakning av försvars- och säkerhetsfrågor.

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Officerstidningens nyhetsbrev kommer två gånger i månaden och ger dig nyheter från Officerstidningen direkt till din inkorg.

    Jag godkänner att Officerstidningen sparar mina uppgifter.

    Luftvärnsregementet, Lv 6, i Halmstad ska etablera ett detachement på Gotland från den 1 juli 2027. Syftet är att hantera den stora tillväxten inom luftvärnsområdet och att stärka Gotlands luftförsvar.

    Josefine Owetz
    Utbildningen på Gotland kommer att vara inriktad på brigad- och territorialluftvärn.

    Foto: Alexander Gustavsson/Försvarsmakten

    Armén ser ett behov av utökad luftvärnsförmåga i Sverige och för att klara det behöver fler värnpliktiga utbildas inom luftvärn. Att etablera luftvärnsutbildning på fler platser är ett sätt att öka produktionen, skriver Försvarsmakten i ett pressmeddelande den 21 oktober.

    – Det säkerhetspolitiska läget kräver förmåga här och nu parallellt med fortsatt anpassning. Det gäller armén i allmänhet och på Gotland i synnerhet. Som en del av arméns förmågeuppbyggnad kommer armén från 2027 genomföra kontinuerlig grundutbildning av luftvärnsförband på Gotland. Utbildningen medger höjd kontinuerlig beredskap till verkan inom luftdomänen, säger arméchef generalmajor Johan Pekkari i pressmeddelandet.

    Arméstaben har gett Luftvärnsregementet, Lv 6, i uppdrag att starta ett detachement på Gotland från den 1 juli 2027.

    – Det finns idag bara ett luftvärnsregemente i Sverige, Luftvärnsregementet i Halmstad. För att klara av den stora tillväxten inom luftvärnet behöver vi bli fler som jobbar med luftvärn och grunden till det är utbildning, säger överste Sofia Westermark, chef för Luftvärnsregementet, i pressmeddelandet.

    En stark luftvärnförmåga är oerhört viktig för att försvara ön

    Sedan i somras utbildas luftvärnssoldater vid Gotlands regemente, P 18, med hjälp av personal från Lv 6. När detachementet är på plats nästa sommar tar Lv 6 över ansvaret och redan året därefter ska verksamheten utökas. Utbildningen kommer att vara inriktad på brigad- och territorialluftvärn.

    – Gotlands strategiska läge och vikt för Natos försvar i Östersjöregionen kan inte nog understrykas, och en stark luftvärnförmåga är oerhört viktig för att försvara ön. En etablering av luftvärnsutbildning på Gotland kommer att förstärka vår beredskap och vår förmåga att försvara Gotland och dess invånare, säger överste Andreas Gustafsson, chef för Gotlands regemente, i pressmeddelandet.

    Fakta


    Brigadluftvärn: Luftvärnskompanier som utgör en del av en armébrigad eller stridsgrupp och vars främsta syfte är att skydda brigaden mot hot från luften. 

    Territorialluftvärn: Territorialluftvärnet ska komplettera övrigt luftvärn genom att finnas på många geografiska platser och bestå av korträckviddiga luftvärnssystem samt antidrönarsystem.

    Källa: Försvarsmakten

    Ur arkivet: