Senast publicerat
Senast publicerat:

Många missnöjda med lönen – få vågar klaga

Det finns ett utbrett missnöje vad gäller lönenivåerna i Försvarsmakten bland Officersförbundets medlemmar. Samtidigt har många gett upp försöken att påverka sin lön och nästan var femte medlem uppger att de inte vågar klaga på lönen, visar förbundets medlemsenkät

Josefine Owetz

I enkäten, som genomfördes tidigare i år i samarbete med Demoskop, ställdes en rad frågor om hur Officersförbundets medlemmar ser på sin lön. Av de 524 personer som har svarat på enkäten anser en fjärdedel att deras lön är rimlig. Yngre officerare och GSS är överrepresenterade bland dem som anser att deras lön är felaktig.

Hur ser du på det utbredda missnöjet över löneläget bland förbundets medlemmar?

– Jag är fullt medveten om och har full förståelse för missnöjet. Löneläget för militär personal är lågt, och har halkat efter, säger Lars Fresker, förbundsordförande i Officersförbundet.

Vad är Officersförbundets ansvar i detta?

– I och med att vi är arbetstagarparten, och lönerna sätts i förhandling, så är det klart att det vilar ett ansvar även på oss. Vi har uppenbarligen inte lyckats fullt ut med att få arbetsgivaren att förstå värdet av våra medlemmar. Men, finns det inga pengar att förhandla om så är det omöjligt att förhandla sig till de lönelyft som krävs. Det måste börja med att arbetsgivaren inser att lönefrågan är en viktig faktor för att rekrytera och behålla, samtidigt som politiken tillskjuter medel.

Nästan var femte medlem som svarat på enkäten uppger att de inte vågar klaga på sin lön. Av de yngre medlemmarna är det fyra av tio som inte vågar klaga. En tredjedel av de tillfrågade har helt gett upp försöken att påverka vad man tjänar, framgår av rapporten ”Synen på lönen” där enkätens resultat redovisas.

Trots missnöjet är det få medlemmar som pratar lön med facket. Och när det kommer till hur man försöker påverka sin lön är det bara 20 procent som försöker påverka sin egen lön genom påtryckningar via Officersförbundet.

– Våra medlemmar är militärer. Vi klagar inte, utan gör vårt jobb under de förutsättningar som står oss till buds. Ibland ligger det oss om foten.

Varför har inte förbundet lyckats bättre med att höja lönerna för medlemmarna?

– På central nivå arbetar vi med den här frågan konstant. Men man måste förstå att förbundet är inte bara jag, styrelsen och kansliet. Förbundet är alla våra medlemmar tillsammans. Det krävs att lönefrågan lyfts av alla, i alla kanaler och sammanhang, säger Lars Fresker.

Liknande läsning:

Hur ser Officersförbundet på Försvarsmaktens kommentar nedan?

– Om det handlar om att öka medarbetares trygghet i att lyfta kritik tror vi inte att ett utökat fokus på lönesättande samtal skulle bidra. Såväl medarbetarsamtal som lönesamtal ska i dag genomföras mellan chef och arbetstagare. Ska vi öka tryggheten handlar det mer om att först få dessa funktioner att fungera ändamålsenligt, något som i dag tyvärr inte är fallet på många håll inom Försvarsmakten. Det är ett av skälen till varför en klar majoritet av medlemmarna väljer traditionell förhandling, säger Peter Löfvendahl, förbundsdirektör.

Officerstidningen är Officersförbundets medlemstidning och bedriver självständig journalistisk bevakning av försvars- och säkerhetsfrågor.

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Officerstidningens nyhetsbrev kommer två gånger i månaden och ger dig nyheter från Officerstidningen direkt till din inkorg.

    Jag godkänner att Officerstidningen sparar mina uppgifter.

    Försvarets materielverk har tecknat kontrakt med franska Naval Group om fyra nya fregatter till marinen. Det första fartyget ska levereras 2030.

    Josefine Owetz
    Kontrakt klart om fyra fregatter
    Kontraktet undertecknades av FMV:s generaldirektör Mikael Granholm och Naval Groups vd Pierre-Eric Pommellet ombord på en fransk fregatt den 31 augusti i Stockholm.

    Foto: Foto: Pontus Lundahl/TT

    De nya fregatterna är av klassen FDI, Frégate de Défense et d’Intervention, som även används av Frankrike och Grekland. Fartygen byggs i Frankrike och ska bland annat utrustas med luftvärnssystemen Aster 30 och CAMM-ER samt svenska system som sjömålsroboten RBS 15, torped 47 och Giraffe 1X.

    – Det här är en stor dag för FMV och för marinen. FMV tecknar nu kontrakt på fyra mycket avancerade fartyg som stärker både vår egen och Natos samlade försvarsförmåga, säger FMV:s generaldirektör Mikael Granholm i en artikel på FMV:s webbplats.

    Fregatterna ger avancerad och kvalificerad luftförsvarsförmåga och ökad förmåga till ubåtsjakt. De blir också viktiga för att etablera sjökontroll och skydda militära och civila transporter i Östersjöområdet.

    – Detta är en fråga som kommer att förändra marinen i grunden inom en mängd områden men samtidigt ett steg som är helt nödvändigt som allierad, säger marinchef Johan Norlén i en artikel på Försvarsmaktens webbplats.

    Kontraktet som är värt cirka 47 miljarder kronor omfattar även utbildningssystem, reservdelar och tillhörande materiel. Fartygen får namnen HMS Luleå, HMS Norrköping, HMS Trelleborg och HMS Halmstad. Leveranserna ska ske mellan 2030 och 2034.

     

    Ur arkivet: