Senast publicerat
Senast publicerat:

”Vi diskuterar inte längre social patrols utan fokuserar på krigsbaser och brigader”

Herr Flax
Detta är en krönika. Åsikterna är skribentens egna.

Jag är 13 år gammal. Mitt första ordentliga möte med Försvarsmakten sker på en 10 dagar lång prao-period hos min pappa, major i armén, under en övning på Skillingaryds skjutfält på vårkanten. Jag får för första gången ta del av många av de sidor av Försvarsmakten som jag idag älskar! Deltagande förband är Hallandsbrigaden (IB 16), och Wendes Artilleriregemente (A 3). Förbanden är två av många som bara några månader senare skall läggas ned som en effekt av det nyss fattade försvarsbeslutet. Stämningen är god men avslagen, och känslan av en organisation i tillbakagång är påtaglig även för en praoande 13-åring.

Under Hallandsbrigadens nedläggningsceremoni i slutet av juni öser regnet ner. Symboliken över förbandets nedläggning och Försvarsmaktens tillvaro är smärtsamt tydlig. Den eviga freden är här och de gamla dammiga brigaderna och flottiljerna är inte längre önskvärda i det framtida försvaret.

År 2010. Jag är 23 år gammal. Efter värnplikt på ett allt mer åsidosatt stridsvagnssystem och därefter BFA-tjänst på det nedläggningshotade Luftvärnsregementet har jag nu skickats till Tyskland på grundläggande helikopterutbildning. Vår kull ser fram emot att ta examen så att vi kan komma hem till förbandet och därefter tjänstgöra på återkommande internationella insatser och beredskapsenheter. Nordic Battlegroup är högaktuell och all förbandsverksamhet och -utveckling riktas in mot den pågående insatsen i Afghanistan som börjat hetta till på allvar, samt olika internationella beredskapsförband som alla vill vara en del av.

På officersprogrammet genomgår vi en utbildning som nästan enbart riktas in mot stabiliserande och fredsbevarande operationer utomlands. Vi pratar om multinationella camper och hanterbara rotationsfrekvenser, det nyligen införda tvåbefälssystemet och hur ett utlandsförband bör agera om en soldat skulle stupa vid en ”TIC”. Insatsförsvaret är i full blom!

År 2020. Jag är 33 år gammal. Plötsligt har Försvarsmakten inlett en beredskapsinsats i Östersjön, för att hävda vår nationella suveränitet och oberoende. Det är måhända överraskande, men knappast förvånande. Jag är pilot och officer i en helikopterflottilj som ganska nyligen har tonat ner medevac-beredskap i utlandet utan istället fokuserar på hur vi ska bedriva strid i försvaret av Sverige. Vi diskuterar inte längre social patrols och IED:er, utan lägger istället vårt fokus på krigsbaser och brigader. På en ganska kort tid får vi börja återta och lära oss sådant som tidigare var grundläggande kunskaper för gemene officer. Visst är det en del som är bekant för oss, som till exempel trebefälssystemet och kontinuerligt anställda förband. Men mycket av det som kommit med ett ökat fokus på det nationella försvaret är nygammalt och annorlunda. Och visst känns det som att det hade varit tacksamt om vi kunde damma av lite fler brigader och flottiljer till det framtida försvaret..?

År 2030. Jag kommer att vara 43 år gammal. Det är omöjligt att veta hur omvärldsläget kommer att se ut och vilka förutsättningar som Försvarsmakten kommer att ha med en tidshorisont som sträcker sig så långt fram som 10 år. Bevisligen är det mycket som kan och kommer att hända! Det finns dock en grundförutsättning som vi redan idag kan konstatera: Oavsett vad så kommer vi alltid att behöva en officerskår som är väl utbildad, väl tränad och väl prövad. En officerskår som därigenom är rustad för att möta den okända men oundvikliga händelseutvecklingen. En officerskår som tillsammans kan möta framtiden!

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Officerstidningens nyhetsbrev kommer två gånger i månaden och ger dig nyheter från Officerstidningen direkt till din inkorg.

    Jag godkänner att Officerstidningen sparar mina uppgifter.

    Militära yrken har lägst antal sjukskrivningsdagar av alla yrkesgrupper i Sverige. Det visar en ny rapport från Skandia. Försvarsmakten välkomnar resultatet, men Officersförbundet menar att siffrorna behöver nyanseras – bland annat eftersom anställda tar ut kompensationsledighet eller semester i stället för att sjukskriva sig.

    Linda Sundgren
    "Man inte bör likställa registrerad sjukfrånvaro med den faktiska förekomsten av ohälsa", säger Martin Sachs, ombudsman på Officersförbundet, om antalet sjukskrivningsdagar för anställda i Försvarsmakten.

    Foto: Försvarsmakten

    Anställda i Försvarsmakten har i genomsnitt två sjukdagar per år, utöver de fjorton dagar som arbetsgivaren ersätter. Det är lägst sjukfrånvaro av samtliga yrkesgrupper som jämförs i Skandias rapport Sveriges sjukaste yrken 2026.

    Försvarsmakten framställs i rapporten som en föredömlig arbetsgivare som långsiktigt och systematiskt arbetar för en god arbetsmiljö. Träning på arbetstid, små arbetsgrupper, fokus på förebyggande insatser och möjlighet till återhämtning efter perioder med hög arbetsbelastning är sådant som lyfts fram i rapporten.

    – Vi är glada över att militärt arbete, som är huvuddelen av arbetet i Försvarsmakten, har lägst antal sjukskrivningar av alla yrkesgrupper i Sverige, säger flottiljamiral Jonas Hård af Segerstad, utbildningschef och ställföreträdande chef vid Försvarsstabens genomförandeenhet.

    Men kritiker menar att statistik över den registrerade sjukfrånvaron ger en något missvisande bild. I inlägg hos försvarsdebattören Taktisk och i kommentarsfält till Försvarsmaktens artikel om Skandias rapport på Försvarsmaktens intränat Emilia, påpekas att de verkliga sjuktalen kan döljas av att militär personal ofta använder kompensationsledighet eller semesterdagar för att undvika karensavdrag i samband med sjukskrivning. Även företrädare för Officersförbundet delar den uppfattningen.

    Vi får återkommande rapporter från våra medlemmar om att det är så det går till.

    – Vi får återkommande rapporter från våra medlemmar om att det är så det går till. Någon statistik som visar hur vanligt det är har vi inte, men det tyder på att man inte bör likställa registrerad sjukfrånvaro med den faktiska förekomsten av ohälsa, säger Martin Sachs, ombudsman i Officersförbundet med särskilt arbetsmiljöansvar.

    En annan bidragande orsak till de låga sjuktalen som ibland lyfts fram är att Försvarsmaktens personal över lag är yngre och mer vältränad jämfört med många andra yrkesgrupper. Inom internationell forskning kallas fenomenet ”the healthy soldier effect”, och är en följd av fysiska och mentala antagningskrav och att många militärer tränar mycket.

    För att få en mer rättvisande bild av hälsotillståndet hos anställda i Försvarsmakten, menar Martin Sachs att man bör se sjukfrånvaron tillsammans med andra mått på arbetsmiljön. Han hänvisar till Officersförbundets senaste medlemsundersökning som visar att många i organisationen är hårt belastade.

    – I vår undersökning uppger 80 procent att personalbristen har ökat deras arbetsbelastning och 74 procent menar att kompetensbrist påverkar verksamheten negativt. Endast 55 procent anser att arbetsmiljön är god och bara 39 procent upplever att arbetsgivaren värnar balansen mellan arbete och privatliv, säger Martin Sachs.

    Att ta ut semester istället för sjukdagar tror jag inte är vanligare i Försvarsmakten än på andra arbetsplatser.

    Jonas Hård af Segerstad håller med om att det positiva urval av individer med god hälsa som sker till Försvarsmakten, kan påverka statistiken. Däremot är han tveksam till resonemanget att myndighetens sjukskrivningar i rapporten skulle döljas av uttag av kompledighet eller semesterdagar i någon större utsträckning.

    – Statistiken bygger på sjukskrivningar som är 15 dagar eller längre och jag tror att det är få anställda som slänger in 15 komdagar eller mer för att täcka upp en sjukskrivning. Att ta ut semester istället för sjukdagar tror jag inte är vanligare i Försvarsmakten än på andra arbetsplatser, säger Jonas Hård af Segerstad.  

    Resultaten i rapporten tycker han är ett kvitto på att arbetsmiljön i Försvarsmakten är ganska bra.

    – Jag vet att många upplever att de har mycket att göra, men enligt rapporten leder det i alla fall inte till att folk blir sjuka, vilket vi är väldigt glada för. Man ska inte driva folk för hårt ändå, men att dagens situation inte leder till ohälsa tycker vi är bra, säger Jonas Hård af Segerstad. 

    Har du själv använt kompledighet eller semester istället för att sjukanmäla dig?

    – Nej, det har jag inte.

    Fakta

    Sjukdagar inom olika yrkesgrupper 2025

    Antal sjukdagar per år och anställd utöver de 14 dagar som arbetsgivaren betalar sjuklön.

    • Militär personal: 2,1
    • Chefsyrken: 4,7
    • Yrken med krav på högskolekompetens: 7
    • Yrken inom administration och kundtjänst: 9,8
    • Service-, omsorgs- och försäljningsyrken: 13,7

     

    Skandias statistik omfattar sjukskrivningar som varar längre än 14 dagar. Under de första 14 dagarna i en sjukperiod betalar arbetsgivaren sjuklön; från dag 15 kan den anställde få sjukpenning från Försäkringskassan. Kortare sjukfrånvaro ingår inte i statistiken.

    Källa: Skandias rapport Sveriges sjukaste yrken 2026

    Ur arkivet: