Senast publicerat
Senast publicerat:

Svensk stabsofficer deltar i Operation Highmast i indopacifiska regionen

Försvarsmakten deltar med en stabsofficer inom ramen för Operation Highmast. Det är en brittiskledd insats där en multinationell hangarstridsgrupp genomför verksamhet i den indopacifiska regionen för att värna regional säkerhet. ”Detta ger oss möjlighet att inhämta ny kunskap om den säkerhetspolitiska dynamiken i området”, säger försvarsminister Pål Jonson (M) i ett uttalande.

Maria Widehed
Hangarfartyget HMS Prince of Wales lämnade den 23 april sin hemmahamn i Portsmouth för att leda Carrier Strike Group 25 under Operation Highmast. Fartyget ska besöka 40 länder i Medelhavet, Mellanöstern, Sydostasien, Japan och Australien och eskorteras av örlogs- och stödfartyg. Nära 4 000 brittiska soldater deltar.

Foto: Ollie Thompson/Solent News

Sedan den 22 april deltar Försvarsmakten med en stabsofficer inom ramen för Operation Highmast, efter ett beslut av regeringen tidigare i vår. Operation Highmast är en brittiskledd insats där en multinationell hangarstridsgrupp, med hangarfartyget HMS Prince of Wales och sin 1 600-mansbesättning i täten, under åtta månader genomför verksamhet i den indopacifiska regionen för att värna regional säkerhet.

Flera nationer deltar, däroibland Kanada och Spanien. Norge deltar med stödfartyget KNM Maud och fregatten KNM Roald Amundsen, rapporterar Navyleaders.com.

Sverige kommer att delta med en stabsofficer ombord på ett örlogsfartyg under insatsen. Vid rotation av personal kan det bli aktuellt med upp till två stabsofficerare som deltar samtidigt.

– Vi fick frågan av Storbritannien, där de specifika saker stabsofficeren kommer att arbeta med var efterfrågat. För Försvarsmakten innebär detta erfarenheter för marinen liksom en möjlighet att bygga nätverk och knyta kontakter som i förlängningen kommer att bidra till ökad interoperabilitet med andra länder, säger Philip Simon, senior rådgivare vid Högkvarterets operationsledning.

Den indopacifiska regionen, som spänner från Afrikas östkust via Indiska oceanen och arkipelagerna i Sydostasien till ö-nationerna i Stilla havet, har de senaste åren fått en central försvarspolitisk och militär betydelse.

Den euroatlantiska regionen påverkas i hög utsträckning av säkerhetsläget i den indopacifiska regionen.

– Den euroatlantiska regionen, inklusive Sverige, påverkas i hög utsträckning av säkerhetsläget i den indopacifiska regionen, säger Philip Simon.

Den regionala utvecklingen präglas i allt högre utsträckning av dynamiken mellan Kina och USA, konstaterar regeringen. Regeringens försvarspolitiska inriktning för samarbete med partnerländer i den indopacifiska regionen beslutades under sommaren 2024 och i inriktningen är just militär närvaro ett av tre fokusområden.

Liknande läsning:

– Det ligger i Sveriges intresse att stärka det försvarspolitiska samarbetet med partnerländer i den indopacifiska regionen. Detta ökar vår aktivitet och ger oss möjlighet att inhämta ny kunskap om den säkerhetspolitiska dynamiken i området, säger försvarsminister Pål Jonson i ett pressmeddelande.

Under första delen av sin seglats kommer Operation Highmast att delta i den Natoledda övningen Neptune Strike i Medelhavet. Ytterligare övningar och hamnbesök kommer att följa i Indiska oceanen, med partners som USA, Indien, Singapore och Malaysia.

Operation Highmast kommer också att sammanlänkas med 19 partnernationer under övningen Talisman Sabre nära Australien. Där kommer man att besöka Japan, träna tillsammans med den japanska sjöförsvarsstyrkan och göra hamnbesök i Indien, uppger Storbritanniens regering på sin hemsida.

– Genom operationen kommer vi att stå stadigt med våra allierade mot dem som utmanar den internationella ordningen och påminna världen om att säkerheten för den euroatlantiska regionen och den indopacifiska är odelbar, säger Luke Pollard, Storbritanniens minister för de väpnade styrkorna, i ett uttalande.

Officerstidningen är Officersförbundets medlemstidning och bedriver självständig journalistisk bevakning av försvars- och säkerhetsfrågor.

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Officerstidningens nyhetsbrev kommer två gånger i månaden och ger dig nyheter från Officerstidningen direkt till din inkorg.

    Jag godkänner att Officerstidningen sparar mina uppgifter.

    Försvarsgrenscheferna ska rapportera direkt till ÖB, Högkvarteret omstruktureras till en ny stab och metoderna för att leda Försvarsmakten ska förändras. Det är några av förändringarna när Försvarsmaktens centrala ledning nu ska göras om. Målet är en Natoanpassad och förenklad organisation som snabbare kan fatta beslut och bättre leda Försvarsmakten i krig.

    Josefine Owetz
    Carl-Johan Edström
    ”Vi behöver metoder där tid prioriteras på ett annat sätt före risk och ekonomi”, säger Carl-Johan Edström, chef för Försvarsstaben.

    Foto: Foto: Claudio Bresciani/TT

    Under det senaste decenniet har Försvarsmakten förändrat myndighetens centrala ledning i flera steg. Arbetet har bland annat omfattat etableringen av försvarsgrensstaber och bildandet av Försvarsstaben. Sedan Sveriges Natointräde har ytterligare anpassningar gjorts.

    Men enligt generallöjtnant Carl-Johan Edström, chef för Försvarsstaben, finns det fortfarande överlappande ledningsnivåer som riskerar att skapa avstånd mellan ÖB och kärnverksamheten. Han leder projektgruppen som arbetar med att ta fram utformningen av den nya centrala ledningen på uppdrag av ÖB.

    – Vi påbörjar nu en stor förändring av den centrala ledningen i Försvarsmakten. Det är en förändring som är nödvändig och som bygger på det försämrade omvärldsläget och på vad som krävs av en försvarsmaktsledning. Vi behöver skapa en mycket effektivare ledning.

    Förändringen genomförs i två större steg. Från den 1 januari 2027 ska arméchefen, marinchefen och flygvapenchefen bli direktrapporterande chefer till ÖB, i stället för som i dag till chefen för Försvarsstaben. Carl-Johan Edström, som själv tidigare varit flygvapenchef, beskriver förändringen som efterlängtad.

    – Det här är en viktig förändring och det har varit en stor drivkraft för mig. Vi hade egentligen kunnat göra det här tidigare, vid de första förändringarna av Högkvarteret redan 2018 och 2023, men vi valde att ta det stegvis.

    Utöver ändringen för försvarsgrenscheferna har ett arbete inletts för att Försvarsmakten ska få en mer sammanhållen styrning och ledning. Idag leder ÖB myndigheten genom Försvarsmaktens strategiska plan (FMSP), medan chefen för Försvarsstaben bland annat styr försvarsgrenarnas uppdrag och ekonomi genom Försvarsmaktens genomförandeplan (FMGP). Framöver är målet att ÖB ska kunna leda, följa upp och göra avvägningar för den samlade verksamheten utifrån en plan, istället för dagens två.

    – När försvarsgrenscheferna blir direktrapporterande chefer så blir det en plan som vi leder och följer upp på.

    Vi genomför ständig avskräckning och försvar. Det innebär att tid är en mycket viktigare faktor. Vi behöver metoder där tid prioriteras på ett annat sätt före risk och ekonomi.

    Samtidigt ska Försvarsmakten bli bättre rustad för att leda multidomäna operationer och verka tillsammans med allierade i Nato.

    – Vi sitter i en organisation som metodmässigt och organisatoriskt har en tyngdpunkt mot myndighetsledning och förvaltning och är ganska svag på central ledning och försvarsoperationer, säger Carl-Johan Edström.

    Förändringen handlar också om själva metoden för att leda Försvarsmakten. Beslut ska kunna fattas snabbare och mer decentraliserat, och ledningen ska kunna hantera både grundberedskap och högre beredskapslägen.

    – Vi genomför ständig avskräckning och försvar. Det innebär att tid är en mycket viktigare faktor. Vi behöver metoder där tid prioriteras på ett annat sätt före risk och ekonomi.

    Nästa stora steg tas den 1 januari 2028. Då ska ÖB börja leda Försvarsmakten enligt den nya metoden samtidigt som Högkvarteret omstruktureras till en ny stab. Exakt hur den ska se ut är ännu inte bestämt, men Försvarsstaben, Operationsledningen, Militära underrättelse- och säkerhetstjänsten och Högkvarterets stab ska organiseras i en struktur anpassad både för svenska förhållanden och Nato.

    – Vi kommer att börja jobba med det i höst och bestämma oss våren 2027 för att sedan, med hjälp av arbetstagarorganisationerna, bemanna organisationen.

    Nya Högkvarteret

    I mars blev det klart att Högkvarteret om några år kommer att flytta till en fastighet i Frösundavik i Solna. HKV:s lokaler på Lidingövägen är i behov av renovering.

    Foto: Fastighets AB Solna Haga

    Sveriges Natointräde påverkar både organisationen och hur Försvarsmakten ska arbeta. Metoder, teknik och ledningssystem måste fungera såväl nationellt som tillsammans med andra allierade, förklarar Carl-Johan Edström.

    – Allting vi gör i den här förändringsledningen måste vara interoperabelt. Det måste fungera både nationellt och som en allierad.

    I arbetet studerar projektgruppen också hur andra länder organiserar sina högkvarter. Bland annat görs besök i de nordiska länderna, andra Natoländer och Ukraina.

    – Vi kommer inte hitta att ”det där är modellen som vi vill gå mot”. Vi kommer att titta på alla och försöka förstå fördelar och nackdelar och hur vi kan applicera det så bra som möjligt för oss själva, säger Carl-Johan Edström.

    Digitalisering är också en viktig del av arbetet, både för myndighetsledningen och för möjligheten att leda operationer och dela information och lägesbilder. Ambitionen är bland annat att minska administrationen och ge personalen mer tid för exempelvis beslutsfattande.

    – Vi står i ett skifte där den digitala möjligheten att påverka hur man leder Försvarsmakten är massiv. Vi har redan testat AI-modeller inom delar av Försvarsstaben och Högkvarteret med goda resultat.

    På sikt ser Carl-Johan Edström samtidigt ett behov av att få ut fler officerare från staberna till förbanden.

    – Vi är generellt för stora i staberna. Om digitaliseringen och möjligheten att leda på ett effektivare sätt innebär att vi kan få ut fler officerare i verksamheten så är det bara bra.

    Omorganisationen ska genomföras inom nuvarande ekonomiska och personella ramar. Samtidigt ska personalens kompetens utvecklas och anpassas efter nya ledningens behov.

    – Ingen kommer att förlora sitt jobb, men det är inte säkert att den exakta arbetsuppgift man har idag finns i organisationen den 1 januari 2028. Men vi har fantastisk personal som vi vet att vi kommer att kunna kompetensutveckla.

    Ur arkivet: