Enligt rapporten Defence Industrial Outlook från Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI, är Europas försvarsindustrier tekniskt avancerade och sofistikerade. Samtidigt är de industrierna spridda över flera länder och har relativt små inhemska marknader. EU har genom åren gjort upprepade försök att öka samordningen av medlemsländernas försvarsproduktion. Det senaste initiativet inom EU är den europeiska försvarsfonden, EDF. Fonden ska verka genom att ekonomiskt stödja forskning och utveckling på området. Det svenska EDF-kontoret är placerad inom Försvarets materielverk, FMV, och öppnade den 1 januari 2020.
– Forskningsprojekt kan finansieras till 100 procent av EDF medan utvecklingsprojekt finansieras från 20 till 100 procent. Vi på FMV bedömer de ansökningar som kommer in mot Försvarsmaktens förmågeplan och tar fram rekommendationer till Försvarsmakten för vad vi anser bör få statlig medfinansiering, säger Sofi Nilsson, en av EDF-kontorets fyra medarbetare.
» Fonden innebär ökade resurser och utvecklingssamarbeten, vilket har en stor potential att gynna svensk försvarsindustri. «
Genom EDF ska försvarsresurserna inom EU både samordnas och effektiviseras. Den industri med bäst förutsättningar att utveckla en viss förmåga, delkomponent eller teknologi ska få ekonomiskt stöd att göra det.
– Fonden innebär ökade resurser och utvecklingssamarbeten, vilket har en stor potential att gynna svensk försvarsindustri. Samtidigt innebär en konsolidering av marknaden att någon behöver stryka på foten och där riskerar mindre länder att befinna sig i en ofördelaktig position. Samtidigt skulle EDF kunna skapa marknadstillträde där en liten del av en mycket större europeisk marknad kan ge mer än att vara ensam leverantör till Sverige, säger Per Olsson, forskare på FOI.
EDF finansieras genom ländernas årliga medlemsavgifter till EU. Budgeten ligger åtta miljarder euro, varav 2,7 miljarder är avsedda för forskning och 5,3 miljarder till utvecklingsprojekt.
