Senast publicerat
Senast publicerat:

Marinchef Ewa Skoog Haslum blir ny chef för operationsledningen

Regeringen har utsett marinchef konteramiral Ewa Skoog Haslum till ny chef för Försvarsmaktens operationsledning. Hon tar över efter Carl-Johan Edström, som numera är chef för Försvarsstaben och Högkvarteret.

Josefine Owetz
Marinchef konteramiral Ewa Skoog Haslum blir ny chef för operationsledningen. Här ombord på det brittiska hangarfartyget HMS Queen Elizabeth.

Foto: Anders Deros /Aftonbladet/TT

Den 24 oktober utsåg regeringen marinchef konteramiral Ewa Skoog Haslum till ny chef för Försvarsmaktens operationsledning. ”Ewa Skoog Haslum är en mycket meriterad blivande chef för enheten för ledning av operationer i Försvarsmaktens högkvarter”, säger Försvarsminister Pål Jonson (M) i ett pressmeddelande.

Ewa Skoog Haslum kommenterar sin nya befattning så här: 

– I det allvarliga omvärldsläge vi lever i och där Försvarsmakten inte bara ska öka sin förmåga utan även ständigt kunna nyttjas, är det oerhört hedrande med det stora förtroendet att leda Försvarsmaktens operationer och insatser, säger hon i en artikel på Försvarsmaktens webbplats.

Ewa Skoog Haslum är sedan 2020 marinchef. Innan dess var hon bland annat vicerektor vid Försvarshögskolan och chef för Fjärde sjöstridsflottiljen. Hon har också varit fartygschef på HMS Sundsvall och arbetat på Högkvarteret, däribland på insatsstaben och strategienheten.

Marinen kommer alltid att finnas i mitt hjärta.

– Marinen kommer alltid att finnas i mitt hjärta och jag har med mig det operationella perspektivet därifrån, men nu ska jag ansvara för en helhet där det multidomäna ska vägas samman, säger Ewa Skoog Haslum i artikeln.

ÖB Michael Claesson välkomnar regeringens beslut.

–  Ewa Skoog Haslum har helt rätt bakgrund, erfarenhet och kompetens för att  axla befattningen. Jag kan nu sätta fart i vår utveckling med ett starkt chefslag omkring mig, säger Michael Claesson i artikeln.

Ewa Skoog Haslum tillträder sin nya befattning den 15 november. Hon befordras i samband med det till viceamiral.

Liknande läsning:
Officerstidningen är Officersförbundets medlemstidning och bedriver självständig journalistisk bevakning av försvars- och säkerhetsfrågor.

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Officerstidningens nyhetsbrev kommer två gånger i månaden och ger dig nyheter från Officerstidningen direkt till din inkorg.

    Jag godkänner att Officerstidningen sparar mina uppgifter.

    ”Vi har landat i ett moraliskt ställningstagande där vi ser truppminor som ett nödvändigt ont för markstriden”, för att skydda befolkningen och minska förluster för egen trupp, skriver debattskribenterna i en slutreplik till Ulrika Modéer, generalsekreterare Svenska Röda korset.

    Josefine Owetz

    Foto: Natacha Pisarenko/AP/TT

    Frågan om Ottawakonventionen och Sverige handlar om två saker samtidigt. Ska svenska yrkesofficerare och soldater dömas till fängelse i Sverige för att man medverkar till försvaret av grannländer, i enlighet med landets lagar? Det var vår huvudingång i debattartikeln i Officerstidningen. Där välkomnar vi att Röda korset vill medverka i opinionsbildningen för att ändra lagstiftningen, till gagn ytterst för civila i Finland och Lettland. Så långt är vi överens med Ulrika Modéer.

    Nästa fråga handlar om ifall Sverige ska lämna Ottawakonventionen eller inte? Modéer säger nej, med hänvisning till att det är ett moraliskt ställningstagande, och hänvisar till en resa i Ukraina, men det är illustrerande att det var en resa på fritt ukrainskt område och inte de territorier där de ohyggliga följderna av en rysk ockupation kan ses. Vi har också landat i ett moraliskt ställningstagande där vi ser truppminor som ett nödvändigt ont för markstriden, för att skydda befolkningen och minska förluster för egen trupp.

    Med vilka andra metoder, som skulle innebära mindre skador på civilbefolkningen, kan en rysk framryckning på marken försvåras?

    Ansvarsbördan för att besvara Modéers slutfråga ”Om målet är att skydda civila i väpnad konflikt måste man fråga sig om det inte finns bättre alternativ” landar därmed inte på oss utan på Modéer och Svenska Röda korset; med vilka andra metoder, som skulle innebära mindre skador på civilbefolkningen, kan en rysk framryckning på marken försvåras, och dessutom, hur undvika de ökade förluster det skulle innebära för svenska förband om de tvingas strida utan stöd av truppminor?

    Patrik Oksanen, verksam som strategisk rådgivare på Centrum för totalförsvar och samhällets säkerhet vid Försvarshögskolan och resident senior fellow tankesmedjan Frivärld.
    Karlis Neretnieks, generalmajor (PA), tidigare rektor för Försvarshögskolan.
    Stefan Forss, docent vid finska Försvarshögskolan.

    Samtliga tre skribenter är ledamöter i Kungliga Krigsvetenskapsakademien

    Ur arkivet: