I dag presenterar försvarsberedningen sin slutrapport ”Stärkt försvarsförmåga, Sverige som allierad” om det svenska militära försvarets framtid. I rapporten konstateras att Natomedlemskapet och det allvarliga säkerhetspolitiska läget kräver ambitionshöjningar. Beredningens bedömning är att det säkerhetspolitiska läget har skärpts sedan förra året. Även om medlemskapet i Nato har förbättrat säkerheten så har hotet mot Sverige ökat.
– Ett väpnat angrepp mot Sverige eller våra allierade kan inte uteslutas. Det kan inte heller uteslutas att militära maktmedel eller hot om sådana kan användas mot Sverige eller våra allierade, säger Hans Wallmark (M), ordförande i försvarsberedningen, på en pressträff.
Liknande läsning:
Han underströk vikten av att samtliga åtta riksdagspartier står bakom rapporten och att det finns en bred politisk enighet. Detta är den fjärde och avslutande rapporten som denna beredning lägger fram.
– När det gäller försvarsberedningens förslag i vår slutrapport kan man enkelt sammanfatta det med att det gäller att fånga det som vi kan göra här och nu. Delvis har vi väl också blivit inspirerade av president Stubb när han var här på statsbesök. Vi kanske ska förbereda mer och prata mindre, sa Hans Wallmark.
Försvarsberedningen delar Försvarsmaktens analys och bejakar de förslag som myndigheten redovisat i bland annat överbefälhavarens militära råd. Dessa utgör grunden i de förslag som beredningen lämnar. Utöver ÖB:s militära råd föreslår försvarsberedningen ytterligare åtgärder för att stärka krigsorganisationen.
Det handlar bland annat förslag om att tidigarelägga brigaduppbyggnaden och beredningen vill se fyra brigader till 2030. I ÖB:s militära råd i höstas sa Försvarsmakten att det var nödvändigt att skjuta på färdigställandet av de två återstående brigaderna till 2035 på grund av de stora stödpaketen till Ukraina.
Men försvarsberedningen vill se en tidigareläggning av brigaderna, med inriktningen att ha tre mekaniserade brigader och en infanteribrigad ”i allt väsentligt operativa” år 2030, skriver beredningen.
Ett nytt krigsförband i form av ett Norrlandsinfanteriregemente föreslås bildas. Det ska tillföras krigsorganisationen 2025 och vara operativt senast 2032. Det ska ha i uppgift att försvara, fördröja och skydda viktiga områden.
– Jag vill understryka att det här innebär inte att vi lägger några förslag om nya organisationsenheter, utan vi satsar och bygger utifrån det befintliga, sa Hans Wallmark.
Jag vill understryka att det här innebär inte att vi lägger några förslag om nya organisationsenheter, utan vi satsar och bygger utifrån det befintliga.
Ytterligare förslag handlar om en utveckling av förmågan till långräckviddig bekämpning, med anskaffning av en första raketartillerienhet till 2030.
Beredningen vill se en utökad grundutbildning av värnpliktiga, från dagens 8.000 till 10.000 värnpliktiga år 2030 och 12.000 år 2032. En ytterligare utökning till 14.000 värnpliktiga år 2035 ska övervägas.
För marinens del föreslås en förstärkt personaltillgång att säkerställa det operativa nyttjandet. Beredningen har identifierat att det finns brist på personal i flottan i dag och vill att personaltillgången ska stärkas så att fartygen kan vara ute till sjöss mer.
Därutöver föreslås en utökad luftvärnsförmåga, genom fortsatt utveckling och leverans till luftvärnsbataljonerna och att i allt väsentligt full förmåga med luftvärnssystem 103 uppnås. Därtill påbörjas anskaffning av brigadluftvärn, vilket omfattar eldenheter inklusive luftvärnsrobotar, spaningsradar och stridsledningssystem.
– Vi tar hela det som ÖB har i sitt militära råd, till det adderar vi till och kompletterar på bredden med ytterligare luftvärnsförmåga. Det handlar framför allt om system som kan bekämpa UAV:er och helikoptrar. Det är erfarenheter som vi bär med oss från den fruktansvärda fullskaliga invasionen i Ukraina, sa Hans Wallmark.
”Försvarsberedningen föreslår därför att ytterligare luftvärn anskaffas i form av till exempel luftvärnsautomatkanoner, enkla korträckviddiga luftvärnsrobotar eller system med andra verkansformer”, skriver beredningen i rapporten och tillägger att även ytterligare luftvärn utöver det beredningen föreslår bör övervägas.
Peter Hultqvist (S), Lars Wistedt (SD), Hanna Gunnarsson (V), Mikael Larsson (C) Mikael Oscarsson (KD), Emma Berginger (MP) under en pressträff på fredagen där försvarsberedningens slutbetänkande presenteras.
Foto: Claudio Bresciani/TT.
Partierna i beredningen är överens om att öka försvarsbudgeten till 185 miljarder 2030 i löpande priser. Jämfört med vad som tidigare beslutas om innebär det ett tillskott på 52,8 miljarder kronor fram till 2030.
Detta innebär att anslagen till det militära försvaret föreslås utökas med ytterligare 20 miljarder utöver ÖB:s militära råd. Med tillskottet beräknas försvarsbudgeten nå 2,6 procent av BNP, enligt Natos definition. Centerpartiet anser att det behövs 3 procent.
Det är en brist att det inte finns en överenskommelse om finansieringen
Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet skriver i en avvikande uppfattning att de skulle vilja ha med ett resonemang i rapporten om hur tillskotten ska finansieras.
– Det är en brist att det inte finns en överenskommelse om finansieringen när det gäller det här omfattande förslaget, sa Peter Hultqvist och pekade på ekonomiska osäkerheter och osäkerheter i genomförandet av förslagen i rapporten, som en följd av bland annat prishöjningar.
Försvarsbereredningens slutrapport, med förslag på inriktning och ekonomi för totalförsvaret åren 2025–2030, kommer att utgöra grunden för det kommande försvarsbeslutet i höst.
Föreslagna tillskott till det militära försvaret.
Foto: Försvarsberedningen.
En som inte är nöjd med försvarsberedningens slutrapport är Patrik Oksanen, resident senior fellow på tankesmedjan Frivärld. Han kommenterar försvarsberedningens rapport så här:
– Det här är ännu en i raden av misslyckanden för svensk beslutsprocess kring försvar och säkerhet. Konstruktionen är gjord för nedrustning, och att göra alla delaktiga i besparingen. Här har bromsen och försiktigheten i att hålla i pengar alltid trumfat risker och förmåga. Det gjorde att försvarsberedningarna drog ned när riskerna ökade, och sedan när andelen av BNP väl började gå upp så har det varit för lite och för sent. Den här rapporten är inget undantag. Jag kan nu bara hoppas att regeringen till sist förstår att de styr riket och att risktagningen Sverige gör i den här tiden, när det kommer till egen förmåga, är alldeles för stor, säger Patrik Oksanen.
Om jag inte missförstått det verkar försvarsberedningen köra över Försvarsmaktens råd om sekventiell tillväxt inom armén
Oscar Jonsson, doktor i rysk krigföring vid Försvarshögskolan, tycker genomgående att kvaliteten på rapporten är väldigt god och välkomnar ambitionsökningen, men anser inte att det är den är tillräcklig gentemot omvärldsläget. Även han är orolig för finansieringen.
– Om jag inte missförstått det verkar försvarsberedningen köra över Försvarsmaktens råd om sekventiell tillväxt inom armén. Det innebär kraftsplittring eftersom fyra halva brigader kan ha sämre förmåga än två fulla. Det innebär också att andra saker får lägre prioritet. Helheten behövs, säger Oscar Jonsson.
Bland de positiva delarna i rapporten framhåller han särskilt satsningarna på luftvärn, UAV:er, långräckviddig bekämpning, raketartilleri samt uthållighet vad gäller lagerhållning av ammunition och förnödenheter.
Men även om de föreslagna satsningarna på luftvärnsförmågan är välkomna betonar han det finns en stor risk för fördyringar – och att kostnaderna för dyra system äter upp behov inom andra områden.
– Luftvärn är extremt kostsamt och behöver både fler system, för att kunna täcka en större yta, och uthållighet. Min känsla är att det är många stora, dyra och långsiktiga system som ska beställas och en farhåga är att de äter upp budgeten så kittet som håller allt tillsammans inte blir tillräckligt, säger han och fortsätter:
– Jag är också oroad över det potentiella glappet mellan retorik och praktik. Det är en sak att säga att drönare är viktiga, men en annan att kunna bekämpa och bygga dem i skala med beväpning och sensorer, säger Oscar Jonsson.
Fakta
Försvarsberedningens förslag
• Tre mekaniserade brigader och en infanteribrigad i allt väsentligt operativa 2030.
• Ett nytt fältförband, Norrlands infanteriregemente, i krigsorganisationen.
• Utbildning av värnpliktiga utökas från 8.000 till 10.000 år 2030 och 12.000 år 2032.
• Marinens personal förstärks.
• Utökad luftvärnsförmåga.
• Satsning på flygbaser för att kunna sprida ut stridsflyget.
• Mer ammunition och reservdelar, fler jakt- och kryssningsrobotar.
• Nya territorialförband, organiserade i ett tjugotal kompanier och plutoner.
• Mer repetitionsutbildning för krigsorganisationens krav.
• Förstärkning till de frivilliga försvarsorganisationerna.
• Utökning av officersutbildningen.
Källa: Försvarsberedningen
