Senast publicerat

Senast publicerat:

Efter larm om kränkningar – värnpliktiga skickades hem

500 värnpliktiga har skickats hem från Ledningsregementet i Enköping, rapporterar DN. Orsaken är att soldaterna har utsatts för kränkningar – både av befäl och av andra värnpliktiga. De vittnar bland annat om att de behövt delta i aktiviteter trots skador och sjukdom samt händelser där verksamhetssäkerheten åsidosatts.

Josefine Owetz

Antonia Sehlstedt/Försvarsmakten

2021-12-14

Foto: Antonia Sehlstedt/Försvarsmakten

Det var på måndagen den 13 december som samtliga värnpliktiga på Ledningsregementet skickades hem med omedelbar verkan, något som DN var först att rapportera om. I ett brev, som delats ut till de värnpliktiga på regementet, framgår att det finns problem med ”olämpligt beteende” och ”kränkningar” inom värnpliktsutbildningen och inom andra enheter på förbandet.

De värnpliktiga vittnar bland annat om brist på mat, att de behövt delta i aktiviteter trots skador och sjukdom samt händelser där verksamhetssäkerheten åsidosatts.

Liknande läsning:

– Vi har sett att det finns värnpliktiga som upplevt ett beteende som inte är okej hos oss på Ledningsregementet, säger regementets kommunikationschef Therese Timpson till DN.

I brevet står också att det råder en tystnadskultur som leder till att problemen inte uppmärksammas och hanteras. Anställda på förbandet kommer denna vecka att genomgå en utbildning och delta i seminarier kring olämpligt beteende och tystnadskultur.

– Utbildningen som genomförs är inledningen på ett långsiktigt förändringsprogram för hela regementet. Det övergripande långsiktiga målet är att skapa ett arbetsklimat med öppen och förtroendefull dialog mellan alla personalkategorier och en utbildningsmiljö som utgående från soldaternas förutsättningar bygger upp soldaterna svetsar samman fungerande krigsförband, säger Therese Timpson till Officerstidningen.

Enheterna ska också ta fram en plan för hur värnpliktsutbildningen kan startas upp och bedrivas på ett bättre sätt efter årsskiftet, enligt brevet.

För att hantera olämpligt beteende och tystnadskulturen har förbandet också tillsatt en arbetsgrupp som har i uppgift att ge rekommendationer till förbandsledningen om hur dessa problem kan hanteras.

Under 2022 ska all personal på regementet utbildas i frågor som rör olämpligt beteende och tystnadskultur.

– Vi behöver göra en genomlysning med våra anställda som utbildar värnpliktiga om pedagogik, hur man beter sig mot varandra men även hur vi belastar de värnpliktiga när de rycker in, säger Therese Timpson till DN.

Officerstidningen är Officersförbundets medlemstidning och bedriver självständig journalistisk bevakning av försvars- och säkerhetsfrågor.

Ämnen i artikeln: Värnplikt

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Officerstidningens nyhetsbrev kommer två gånger i månaden och ger dig nyheter från Officerstidningen direkt till din inkorg.

Senast publicerat:

Debatt

/ Organisationsutveckling

”Ge makten till krigsförbanden – innan det är för sent”

Intervju

/ Rymden

Rymdchefen: ”Mycket handlar om att lägga ett rymdpussel tillsammans med våra allierade”

Debatt

/ Utbildning

”Officersprogrammet behöver en repetitionsutbildning”

Aktuellt

/ Köldskador

Värnpliktiga vid Tolkskolan fick köldskador under övning – befäl larmar om tystnadskultur

Mest läst:

Aktuellt

/ Köldskador

Värnpliktiga vid Tolkskolan fick köldskador under övning – befäl larmar om tystnadskultur

Debatt

/ Utbildning

Försvarsmakten klar med kaliberöversyn – 5,56 fortsatt huvudkaliber

Kaliber 5,56 millimeter kommer fortsatt att vara huvudkaliber för Försvarsmaktens automatkarbiner. Det har arméchef Jonny Lindfors beslutat efter att en översyn av kalibervalet för de nya eldhandvapnen genomförts. För skarpskyttegevär och kulsprutor kommer kaliber 7,62 millimeter att gälla. Målet på sikt är dock att införa en mellankaliber för samtliga vapen.

Josefine Owetz

2026-03-04

Våren 2023 tecknade Försvarets materielverk, FMV, avtal med finska Sako om leverans av nya eldhandvapen till Försvarsmakten. Avtalet tecknades gemensamt med Finland och omfattar bland annat automatkarbiner i kaliber 5,56 och 7,62 millimeter.

Nyligen fattade arméchef generalmajor Jonny Lindfors, i egenskap av materielområdesansvarig, beslut om inriktningen för Försvarsmaktens kalibrar under 2020-talet. Beslutet innebär att 5,56 blir den kaliber som i huvudsak ska användas för automatkarbiner, medan 7,62 fortsatt ska användas för skarpskyttegevär och kulsprutor.

– Det betyder att huvudalternativet 5,56 är den kaliber som vi i huvudsak använder till våra eldhandvapen, säger regementsförvaltare Henrik Lundin, Försvarsmaktens införandeledare för nya eldhandvapen.

Sedan början av 2024 har en översyn av kalibervalet genomförts. Detta efter att arméchef Jonny Lindfors bedömde att kunskapsläget behövde analyseras på nytt, bland annat med hänsyn till de kaliberval som andra länder hade gjort. Enligt tidigare beslut skulle 7,62 vara huvudkaliber för Försvarsmaktens personal.

Det beslutsunderlag som då låg till grund för kalibervalet byggde på flera omfattande utredningar, bland annat från Totalförsvarets forskningsinstitut och FMV. En sammanställning gjordes 2018, och beslutet om den nya eldhandvapenfamiljen baserades på dessa slutsatser. ”Omvärldsläget, svensk försvars- och säkerhetspolitik samt den tekniska utvecklingen har alla genomgått stora förändringar. De slutsatser som drogs 2018 behöver sättas i kontext 2024”, skrev brigadgeneral Michael Carlén, dåvarande införandeledare för nya eldhandvapen, i ett nyhetsbrev om översynen.

Natointrädet är det som måste tas hänsyn till. Vi var i ett annat läge tidigare.

– Det var nödvändigt att vi gjorde en översyn för att fånga upp tidigare arbete med de nya värden och förutsättningar som finns idag. Det handlar om interoperabilitet, hur andra nationer gör och vilket val har de gjort. Vi måste matcha ihop det här, säger Henrik Lundin.

Den kanske mest avgörande förändringen är Sveriges medlemskap i Nato, vilket påverkar såväl operativa som logistiska överväganden, förklarar han. Det handlar om en logistisk helhet, både vad gäller tillverkning och kompatibilitet med andra allierades vapensystem. Ammunitionen måste också kunna delas och försörjas i ett gemensamt system med exempelvis transport och lastytor.

– Natointrädet är det som måste tas hänsyn till. Vi var i ett annat läge tidigare. Nu behöver vi ta hänsyn till det som är runt omkring oss. Interoperabilitet och logistik har legat högt upp i argumentationen. Det finns ekonomisk aspekt i det här också. En grövre kaliber är dyrare.

Ammunitionsstorlek är även en konkret fråga för den enskilde soldaten. Skillnaden i vikt mellan kalibrarna påverkar både bärförmåga och uthållighet.

– Med en mindre kaliber är det lättare att ta med sig mer ammunition om man ska förflytta sig. Det handlar om uthållighet i logistiklösningen och hur mycket man kan bära med sig. Tar vi 180 patroner i 5,56 och jämför med samma mängd 7,62 så väger det sistnämnda betydligt mer, säger Henrik Lundin.

En annan aspekt är uppföljningsskottet.

– Det andra skottet som du skjuter blir betydligt snabbare med 5,56. Det är också en utbildningsfråga. Oavsett ålder, kön och kroppsstorlek är det lättare att hantera en lättare kaliber än en tyngre. Det är flera faktorer som har spelat in i beslutet.

Samtidigt är beslutet inte ett ställningstagande mot 7,62, betonar Henrik Lundin. Tvärtom understryks i beslutet att båda kalibrarna behövs under överskådlig tid.

– Vi tar inte bort 7,62. Den behövs till skarpskyttegevär och kulsprutor, men också i en mindre del automatkarbiner där krav på verkan och skjutavstånd kräver det.

När det gäller nackdelar med 5,56 lyfts att den saknar verkan i keramiska skyddsplattor och har begränsad räckvidd.

– Räckvidden blir kortare än med 7,62. Det är en lättare projektil och det påverkar det praktiska skjutavståndet.

Men enligt Henrik Lundin måste kaliberfrågan sättas i ett systemperspektiv. Strid avgörs inte av ett enskilt vapensystem, utan av hur olika system samverkar på plutonsnivå.

– Striden avgörs inte med ett enskilt eldhandvapen utan sker kombinerat med skarpskyttegevär, kulspruta, granatgevär och pansarskott. De kompletterar varandra.

Detta har varit en hjärtefråga för många och det har varit ett stort engagemang.

Frågan om kalibervalet på eldhandvapen har varit en långvarig diskussion och något som engagerat många anställda i myndigheten, konstaterar Henrik Lundin, som välkomnar att det nu finns en fastställd inriktning.

– Det är bra att vi har ett beslut av arméchefen så att det kan bli tydligt för organisationen. Nu har personalen något att kunna förhålla sig till. Detta har varit en hjärtefråga för många och det har varit ett stort engagemang. Alla bidrag in i det här har påverkat slutresultatet på ett eller annat sätt.

Parallellt följer Sverige den internationella utvecklingen mot en möjlig mellankaliber, oftast beskriven i spannet mellan 5,56 och 7,62. Arbetet sker inom olika Natoforum där Försvarsmakten deltar.

– Vi har en närvaro i de här sammanhangen och tar del av vad andra nationer gör i sina utvecklingsarbeten. Jag tror på en mellankaliber, absolut. Målsättningen är att det ska finnas något sådant runt år 2030. Exakt om det är 6,5 eller 6,8 får framtiden utvisa, säger Henrik Lundin.

Fakta

Kaliberbeslutet

5,56 millimeter och 7,62 millimeter ska under 2020-talet vara Försvarsmaktens huvudkalibrar. 5,56 nyttjas till automatkarbin och 7,62 används till skarpskyttegevär och kulspruta. 7,62 används i undantagsfall till automatkarbin när krav på verkan och skjutavstånd kräver detta. Fortsatt utveckling av 7,62-ammunition ska genomföras med alla vapentyper för att skapa handlingsfrihet avseende kaliberval. Om och när Nato inför en mellankaliber ska Sverige på kort tid kunna följa efter. Inledningsvis ska kaliber 7,62 ersättas.

Källa: Kaliberbeslut 2026, FM 2026-1967:1

Läs mer:

Översyn av kalibervalet för nya eldhandvapen ska genomföras

Ämnen i artikeln: Vapen

Ur arkivet:

Aktuellt

/ Likabehandling