Senast publicerat
Senast publicerat:

Bly från ammunition kan tas upp i kroppen

I en ännu opublicerad rapport från FOI avråds Försvarsmakten att använda blyad ammunition vid skjutövningar inomhus eller under övningar i strid i bebyggelse. Särskilt försiktiga bör kvinnor i fertil ålder vara. Försvarsmakten använder i dag såväl blyad som oblyad ammunition under övning.

Redaktionen
Joel Thungren / Försvarsmakten
Bly finns i både tändhattar och projektiler. Vid avfyrning hettas metallerna upp och det bildas blyhaltig rök och damm som kan tas upp i kroppen via lungorna.

Bly är en giftig metall som kan orsaka skador på såväl nervsystem som njurar och hjärt- och kärlsystem hos vuxna. När det gäller foster och barn kan skador inträffa redan vid mycket låga nivåer och enligt arbetsmiljölagen får gravida kvinnor inte exponeras för bly i arbetet över huvud taget. Inom försvaret sker exponering av bly vid bland annat skjutövningar med blyad ammunition. Bly finns i både tändhattar och projektiler. Vid avfyrning hettas metallerna upp och det bildas blyhaltig rök och damm som kan tas upp i kroppen via lungorna. År 2013 genomfördes en studie under en SIB-övning (strid i bebyggelse) för att undersöka hur övningsdeltagarna – fem instruktörer och fyrtiotre kadetter – påverkades av den blyexponering de utsattes för. Övningen pågick i nio dagar, var relativt lågintensiv, genomfördes delvis utomhus och delvis med blyfri ammunition. Ändå såg forskarna mätbara förändringar av blyhalten i blodet hos deltagna.

– Vi tog blodprover före och efter övningen, säger Fabian Taube, docent i experimentell arbets- och miljömedicin vid Göteborgs universitet och verksam vid Försvarsmedicincentrum i Göteborg. Även om förhållandena under övningen var relativt gynnsamma såg vi ökade halter av bly i blodet hos både kadetter och de skytteinstruktörer som följde kadetterna på nära håll. Halterna översteg dock inte nuvarande svenska gränsvärden för bly i blodet. 

 

» Bly håller farten bättre genom luften, smörjer vapnet och sliter inte så mycket på pipan. «

Med hjälp av forskare vid Karolinska institutet har Försvarsmedicincentrum nu gått vidare med nya analyser baserade på mätdata från 2013. Syftet var att ta reda på hur blyhalterna i blodet skulle påverkas om deltagarna fortsatte att öva på samma sätt över en längre tid. Model-leringen genomfördes med en matematisk beräkningsmodell och utifrån antagandet att kadetterna upprepade övningen elva gånger under ett år och att skytteinstruktörerna deltog vid tjugofyra övningstillfällen under samma tidsperiod. Resultaten, som publicerades i International Journal of Hygiene and Environmental Health i juni, visar att halten bly i blodet byggs upp över tid med toppar strax innan julledigheten och inför sommaruppehållet. Linda Schenk, docent i toxikologisk riskhantering vid Karolinska institutet i Stockholm, är den som genomfört model-leringen av datan. 

– Ingen av deltagarna fick så höga blyvärden att det översteg Arbetsmiljöverkets gränsvärden, säger hon. Men då ska man komma ihåg att gränsvärden bestäms utifrån både hälsoeffekter och vad som är socioekonomiskt och tekniskt möjligt. För gravida kvinnor och foster som blyexponeras finns inga säkra nivåer. 

Foster och barn är särskilt känsliga för exponering av bly. Om den som är gravid eller ammar har bly i blodet kan det överföras till barnet via moderkakan eller bröstmjölken. I rapporten bedöms kvinnor i fertil ålder som en riskgrupp i sammanhanget eftersom det oftast dröjer en tid innan en graviditet kan konstateras. 

– Foster är exceptionellt känsliga för exponering av bly och forskningsstudier visar att det kan leda till bland annat lägre IQ och hämma barnets utveckling. Det är därför det finns särskilda regler gällande blyexponering i arbetslivet för kvinnor i fertil ålder. Försvarsmakten bör vara mycket restriktiv med användning av blyad ammunition och när så sker vidta alla försiktighetsåtgärder för att minska exponeringen, säger Linda Schenk.

Liknande läsning:

Kapten Urban Lindfors, materielområdesansvarig för burna vapensystem på Armé-
staben i Enköping, berättar att Försvarsmakten använder såväl blyad som oblyad ammunition under övning. År 2020 var 65 procent av de skarpa skott av kaliber 5,56 som avfyrades oblyad ammunition, så kallad miljöammunition, medan resterande var blyad. Att blyad ammunition fortfarande används, trots kunskap om blyets negativa effekter, har flera orsaker. 

– Bly håller farten bättre genom luften, smörjer vapnet och sliter inte så mycket på pipan. Dessutom är blyprojektiler mjukare än miljöammunition vilket minskar risken för rikoschetter och det finns heller inte miljöammunition till alla kalibrar och projektiltyper. Men alla lösa skott av kaliber 5,56 är blyfria, säger Urban Lindfors.

När det handlar om ammunition med kaliber 7,62 använde Försvarsmakten 20 procent miljöammunition år 2020. Vid senare års beställningar har dock endast blyad ammunition av den kalibern beställts. 

– Försvarsmakten var i behov av snabba leveranser och då fick vi köpa den ammunition som FMV hade i avtal. För huvuddelen av brukarna har vi inte sett bly i ammunitionen som något stort problem för hälsan eftersom mätningar visar att vi håller oss inom de gränsvärden som finns. Men vi var bland de första i världen att införa blyfri ammunition och kommer fortsätta sträva efter att minska användningen av bly, Urban Lindfors.  

FOI:s rapport om blyexponering vid skjutövningar med blyad ammunition ska färdigställas under hösten. Enligt den bör Försvarsmakten använda miljöammunition vid skjutövningar med finkalibrig ammunition inomhus och vid SIB-övningar.

– Jag håller med om att endast blyfri ammunition bör användas vid övning i SIB och på inomhusskjutbanor. Samtidigt skulle Försvarsmakten behöva göra fler mätningar vid olika typer av övningar för att få en ännu bättre bild av hur blyhalten i blodet varierar över tid, framförallt hos kvinnliga deltagare, säger Fabian Taube

FAKTA

Forskarnas rekommendationer för minskad blyexponering under skjutövningar 
• Använd miljöammunition 
• God ventilation
• Följ de bestämmelser som reglerar städning efter skjutövningar med blyad ammunition
• Var noga med handhygienen 
• Öva inte för länge

Officerstidningen är Officersförbundets medlemstidning och bedriver självständig journalistisk bevakning av försvars- och säkerhetsfrågor.

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Officerstidningens nyhetsbrev kommer två gånger i månaden och ger dig nyheter från Officerstidningen direkt till din inkorg.

    Jag godkänner att Officerstidningen sparar mina uppgifter.

    Svenska folkets förtroende för Försvarsmakten noterar rekord för sjätte året i rad, medan förtroendet för Nato varierar beroende på partitillhörighet. Viljan att försvara andra Natoländer militärt är generellt stor bland svenskar, men det finns tydliga skillnader beroende på vilket land det handlar om. Minst är viljan att hjälpa Turkiet, Ungern och USA.

    Karl Ydén
    SOM-undersökningen 2025
    Den turkiske presidentens agerande under Sveriges ansökningsprocess till Nato kan ha påverkat allmänhetens intresse av att försvara Turkiet militärt, skriver analysförfattaren Karl Ydén.

    Foto: Christine Olsson/TT

    Efter 2016 har svenskarnas förtroende för försvaret stärkts markant. I 2000-talets inledning var det fler som uppgav ett bristande förtroende för försvaret än tvärtom i SOM-institutets nationella undersökningar. Den så kallade förtroendebalansen (andelen med förtroende minus andelen med bristande förtroende) hamnade ofta under nollstrecket. En rimlig tolkning är att det negativa förtroendet under 2000-talets inledning berodde på dåvarande försvarspolitik, där flera regeringar ville skära i försvarsutgifterna respektive omforma försvaret för primärt småskalig internationell krishantering.

    Senast i 2016 års SOM-undersökning noterades ett negativt förtroende för försvaret, därefter inleddes en anmärkningsvärd förstärkning av försvarsförtroendet. I 2025 års undersökning, som presenterades under försommaren, noterades en förbättrad förtroendebalans för nionde året i rad: +56 (en uppgång från +51 i 2024 års undersökning). Det var dessutom sjätte året i rad som svenskarnas förtroende för försvaret noterade ”All time high”.

    Det stärkta förtroendet för försvaret har utvecklats under en period då svensk säkerhetspolitik radikalt förändrats i och med kursändringen från alliansfrihet till Natoansökan 2022 och inträdet i Nato 2024. Förtroendet för försvaret omfattar hela det svenska samhället. Oavsett om resultaten delas upp på partisympati, ålder eller kön så åtnjuter försvaret ett stort förtroende. Historiskt är sympatisörer till Sverigedemokraterna den grupp som förändrat sin inställning till försvaret mest. De var tydligt negativa under en rad år, men deras förtroende för försvaret har stärkts kraftigt sedan försvarspolitiken åter inriktades mot försvar av Sverige, upprustning och återupptagen värnpliktsutbildning. Alla riksdagspartiers sympatisörer uppvisar en positiv förtroendebalans för försvaret.

    Förtroendet för försvaret ­omfattar hela det svenska samhället. Oavsett om resultaten delas upp på parti­sympati, ålder eller kön så åtnjuter försvaret ett stort förtroende.

    Allra störst förtroende uppger sympatisörer till Centerpartiet: 78 procent av dessa uppger sig ha stort förtroende för försvaret, medan endast en procent uppger litet förtroende (+77 i förtroendebalans, upp från +67 i 2024 års undersökning). Nästan lika stort förtroende uppger sympatisörer till Liberalerna (förtroendebalans +76), följt av sympatisörer till Moderaterna (+70) respektive Kristdemokraterna (+64). Socialdemokratiska sympatisörer noterar +59 i förtroendebalans, följt av sympatisörer till Miljöpartiet (+52) respektive Sverigedemokraterna (+49). Vänsterpartiets sympatisörer noterar förtroendebalans +25, en uppgång från 2024 års resultat (+18), men klart under +42 i 2022 års undersökning. Förtroendetappet efter 2022 kan bero på Sveriges förändrade Natorelation, eftersom Vänsterpartiets sympatisörer är tydligt mer negativt inställda till Nato än övriga riksdagspartiers.

    Före Rysslands annekteringar i östra Ukraina 2014 var svenskarna överlag klart negativa till ett svenskt Natomedlemskap, i regel var motståndarna två till tre gånger fler än förespråkarna. Efter den ryska aggressionen 2014 ökade Natostödet så att opinionen vägde jämnt mellan för och emot. Rysslands militära angrepp på Ukraina i februari 2022 följdes snabbt av ett dubblerat stöd för att Sverige skulle söka medlemskap i Nato, samtidigt som Natomotståndet halverades. Sverige lämnade in ansökan i maj 2022. Efter ett drygt år av Natomedlemskap noterar svenskarnas förtroende för Nato förtroendebalans +37, ett stort förtroende men ändå inte i närheten av förtroendet för försvaret.

    Befolkningens förtroende för Nato är betydligt mer polariserat jämfört med det för försvaret. En ytterligare skillnad är att medan svenskarnas förtroende för försvaret blir stadigt större, så har förtroendet för Nato varierat.

    En förklaring kan möjligen vara att Nato de senaste åren kan uppfattas vara mindre stabilt än tidigare. Trumpadministrationen har uttryckt stor skepsis gentemot Nato, både för otillräckliga resurser i flertalet medlemsländer och för vad som uppfattas som otillräckligt stöd i USA:s pågående krig mot Iran. Trump har dessutom flera gånger uttryckt att USA ska tilltvinga sig Grönland från Natokollegan Danmark. Donald Trump har uttryckt att USA borde utträda ur Nato och hur alliansens framtid ser ut kan anses mer osäkert än på mycket länge.

    Statistik SOM-undersökningen 2025

    Natoländer vi bör avstå från att skicka soldater till. Frågan löd ”Är det några av Natos medlems­länder som Sverige inte bör sända svenska soldater till om det landet blir utsatt för ett väpnat angrepp? (Du kan kryssa i flera alternativ)”. Antalet svarande var 1 873 personer.

    Källa: Den nationella SOM-undersökningen 2025

    Bland de traditionella borgerliga allianspartiernas sympatisörer uppgår förtroendebalansen för Nato till +54 (Centerpartiet), +62 (Moderaterna), +64 (Kristdemokraterna) och +71 (Liberalerna). Bland de rödgröna partiernas sympatisörer är förtroendet för Nato klart minst hos Vänsterpartiet (-27), följt av Miljöpartiet (+22) och Socialdemokraterna (+36). Förtroendebalansen för Nato bland Sverigedemokraternas sympatisörer uppgår till +35.

    Journalisten Tomas Ramberg gjorde i Dagens Nyheter (8 mars 2024) den poängfulla observationen att det bland svenska Natoförespråkare finns två olika förhållningssätt, ett ideologiskt respektive ett pragmatiskt.

    Den mer ideologiska positionen intas framför allt av borgerliga sympatisörer som länge uppfattat västvärlden som Sveriges självklara värdegemenskap. För dem är det naturligt att solidariskt tillhöra Nato för att försvara dessa värden och de ser att Sverige äntligen ”kom hem” i och med Natomedlemskapet.

    Det pragmatiska perspektivet omfattar främst socialdemokrater med en annan historisk syn på Sveriges roll i världen. Natomedlemskap ses av dessa pragmatiker mer som en försäkring mot ett aggressivt Ryssland. Stödet är mindre ideologiskt, mindre entusiastiskt och mer villkorat av rådande hotbild. Bland de pragmatiska Natoförespråkarna finns sannolikt många före detta motståndare som bytte åsikt efter Rysslands attack mot Ukraina 2022. Det är sannolikt att den pragmatiska hållningen även omfattar en del Sverigedemokratiska sympatisörer, som uttrycker ett tydligt mindre Natoförtroende än vad de borgerliga partiernas gör.

    Preciseras frågan till vilka länder Sverige bör hjälpa genom att sända svenska soldater i händelse av angrepp framträder dock ett mer fragmenterat landskap – svenskarnas vilja varierar stort beroende på vilket land som frågan gäller.

    Dynamiken framträder ännu tydligare om man börjar gräva djupare i innebörden av Natomedlemskap. I SOM-undersökningen syns intressanta variationer i viljan att försvara andra Natoländer.

    89 procent av svenskarna instämmer i påståendet ”Sverige borde försvara ett annat Natoland om det attackeras” och 94 procent håller med om att ”andra Natoländer bör försvara Sverige om vi attackeras”. Bland svenskarna finns således en god generell uppslutning kring Natos ömsesidiga försvarsförpliktelse i artikel 5.

    Preciseras frågan till vilka länder Sverige bör hjälpa genom att sända svenska soldater i händelse av angrepp framträder dock ett mer fragmenterat landskap – svenskarnas vilja varierar stort beroende på vilket land som frågan gäller.

    I fråga om de nordiska länderna är det mycket få svenskar, cirka tre procent, som svarar att Sverige inte bör hjälpa genom att sända svenska soldater. Motståndet är större, cirka sju procent, när frågan avser andra västeuropeiska länder eller Kanada. Ställs frågan angående EU-länder på Balkan eller i Östeuropa ökar andelen ovilliga ytterligare något, till mellan 8 och 19 procent.

    sdlETMKfs0iLWw-nh

    Stödet för att Sverige ska skaffa egna kärnvapen är lågt hos befolkningen. Bilden visar Svenska Freds manifestation mot kärnvapen med anledning av 80-årsdagen av atombomben över den japanska staden Hiroshima.

    Foto: Christine Olsson/TT

    Avslutningsvis ska kärnvapenfrågan kort beröras. I Natos doktrin har kärnvapenavskräckning länge utgjort en hörnsten, vilket har använts som argument mot ett svenskt Natomedlemskap.

    I Nato är det främst USA som har kärnvapen och utan dessa amerikanska resurser skulle Europa sakna tillräcklig vedergällningsförmåga i en militär konflikt med Ryssland, där kärnvapen skulle användas. Ryssland har upprepade gånger under Ukrainakriget hotat med kärnvapen (”militärtekniska åtgärder”).

    Sverige bedrev för övrigt efter andra världskriget ett eget kärnvapenprogram, för vilket undertecknandet av FN:s icke-spridningsavtal 1968 blev slutet.

    Den ökade osäkerheten om USA:s framtid i Nato har återfört kärnvapenfrågan till debatten och SOM-undersökningen ställde därför frågan ”Bör Sverige skaffa egna kärnvapen?” Resultatet visar på stort motstånd i opinionen. 67 procent av svenskarna uppger sig vara mycket eller ganska negativa till tanken på svenska kärnvapen och endast 13 procent är mycket eller ganska positiva (opinionsbalans -54). Minst är motståndet bland SD-sympatisörer, där 21 procent är positiva och 51 procent negativa. Störst motstånd finns bland Vänsterpartiets sympatisörer, varav 6 procent är positiva respektive 86 procent är negativa till svenska kärnvapen.

    Ur arkivet: