Senast publicerat
Senast publicerat:

Regeringen satsar 15 miljarder på territoriellt luftvärn

Satsningarna på luftvärnsområdet fortsätter. Försvarsmakten ska bredda sin luftvärnsförmåga och bygga upp territoriella luftvärnsförband. Det meddelade regeringen i samband med Folk och försvars rikskonferens i Sälen.

Josefine Owetz
Försvarsminister Pål Jonson (M) och statsminister Ulf Kristersson (M) på en pressträff under Folk och försvars rikskonferens på Högfjällshotellet i Sälen.

Foto: Henrik Montgomery/TT

Regeringen har gett Försvarsmakten i uppgift att börja bygga upp den territoriella luftvärnsförmågan. Tidigare har luftvärnets främsta uppgift varit att skydda militära förband och militär infrastruktur. Nu ska Försvarsmakten producera förband som ska kunna skydda både militära förband och civil infrastruktur.

– Sverige befinner sig i det allvarligaste säkerhetspolitiska läget i modern tid. Med denna breda satsning på territoriellt luftvärn stärker vi skyddet av hela samhället, från våra militära förband till städer och kritisk infrastruktur, säger statsminister Ulf Kristersson (M) i ett pressmeddelande.

Satsningen presenterades på en pressträff på Folk och försvars rikskonferens i Sälen på söndagen. Det territoriella luftvärnet ska skapa bättre förutsättningar att skydda städer, civila objekt som broar och järnvägsknutar samt kritisk infrastruktur som kärn- och vattenkraftverk mot hot från luften.  

Erfarenheterna från kriget i Ukraina visar med all tydlighet hur avgörande ett robust och uthålligt luftvärn är.

– Erfarenheterna från kriget i Ukraina visar med all tydlighet hur avgörande ett robust och uthålligt luftvärn är. Genom att bygga upp territoriella luftvärnsförband kompletterar vi det befintliga luftförsvaret och stärker skyddet av mobilisering och krigsförband. Det höjer tröskeln mot angrepp, stärker Sveriges försvarsförmåga och bidrar samtidigt till Natos samlade avskräckning och försvar, säger försvarsminister Pål Jonson (M).

Det territoriella luftvärnet ska vara korträckviddigt, bestå av förband i kompanistorlek och vara rörliga eller knutna till avgränsade geografiska områden. Det ska bygga på enklare system som kan användas av soldater utan särskild utbildning.

Satsningen uppgår till ett värde av cirka 15 miljarder kronor. En första beställning till industrin planeras under första kvartalet 2026 och ytterligare anskaffningar kommer därefter att ske successivt.

Myndigheten för civilt försvar och Försvarsmakten har sedan tidigare fått i uppdrag att gemensamt ge en bedömning av hur civil infrastruktur kan skyddas mot hot från luften och ge förslag på skyddsåtgärder. Uppdraget ska redovisas den 16 februari 2026.

Liknande läsning:

Sedan tidigare har regeringen fattat beslut om anskaffning av luftvärn för 40 miljarder kronor. Det handlar bland annat om nytt medel- och korträckviddigt luftvärn för brigaderna och ett nytt buret korträckviddigt luftvärn samt luftvärnsammunition (Patriot) och antidrönarförmåga. Utöver detta kommer luftvärn till Visbykorvetterna och de kommande fartygen i Luleåklass.

Officerstidningen är Officersförbundets medlemstidning och bedriver självständig journalistisk bevakning av försvars- och säkerhetsfrågor.

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Officerstidningens nyhetsbrev kommer två gånger i månaden och ger dig nyheter från Officerstidningen direkt till din inkorg.

    Jag godkänner att Officerstidningen sparar mina uppgifter.

    Försvarsmakten stärker sin förmåga inom långräckviddig precisionsbekämpning genom anskaffning av det amerikanska raketartillerisystemet Himars. Första leveransen väntas ske under 2027.

    Linda Sundgren
    Himars
    Oscar Elardt, FMV, Finlands försvarsminister Antti Häkkänen, Sveriges försvarsminister Pål Jonson och Johan Pekkari, arméchef.

    Foto: August Järpemo/Försvarsmakten

    I september kom beskedet att regeringen ger Försvarsmakten i uppdrag att anskaffa det amerikanska raketartillerisystemet Himars (High Mobility Artillery Rocket System – M142). Det ska stärka Försvarsmaktens möjlighet att verka över stora ytor och på större avstånd jämfört med dagens system. Chefen för armén, generalmajor Johan Pekkari, välkomnar regeringens beslut:

    – Att vi nu anskaffar Himars och får långräckviddig precisionsbekämpningsförmåga på marken är viktigt – inte bara för armén utan för Försvarsmakten som helhet och för våra allierade, säger han i en artikel på Försvarsmaktens webbplats.

    Himars är ett välbeprövat amerikanskt hjulburet raket- och robotsystem som används i både USA och i flera andra Natoländer. Systemets förmåga och effekt bestäms till stor del av vilken robot eller raket det laddas med, men med den ammunition som finns idag är räckvidden mellan 80 och 300 kilometer, enligt uppgift på Försvarsmaktens webbplats. Systemet monteras på ett 6×6-lastbilschassi och har en besättning på 3 personer.

    – Systemet kommer organiseras som ett raketartilleriförband i den division som upprättats i enlighet med försvarsbeslut 24. Det ger divisionen förmåga att påverka motståndaren på det taktiska djupet bortom motståndarens främre linjer, säger Johan Pekkari i artikeln på Försvarsmaktens webbplats.

    Himars är ett av de mest relevanta och moderna systemen för precisionsbekämpning på marken, framförallt eftersom det kombinerar lång räckvidd, hög precision, stor rörlighet och relativt liten logistisk belastning.

    Himars-systemet produceras av den amerikanska leverantören Lockheed Martin. Första leveranserna kommer att ske under 2027. Kostnaden för anskaffningen är runt sju miljarder kronor och finansieras genom Försvarsmaktens ordinarie investeringsplan.

    – Himars är ett av de mest relevanta och moderna systemen för precisionsbekämpning på marken, framförallt eftersom det kombinerar lång räckvidd, hög precision, stor rörlighet och relativt liten logistisk belastning, säger Oscar Elardt, avdelningschef armé systemledning på Försvarets materielverk i ett uttalande på myndighetens webbplats.

    Himars

    Foto: FMV

    Ur arkivet: