Senast publicerat

Senast publicerat:

Anställdas bild av Försvarsmakten som arbetsgivare ska fördjupas i ny studie

I höst ska runt 50 medarbetare från olika delar av organisationen djupintervjuas om hur de uppfattar Försvarsmakten som arbetsgivare. Undersökningen, som genomförs på uppdrag av Försvarsstabens hr-avdelning, ska ge fördjupade insikter om vad de anställda är nöjda med – och vad som behöver utvecklas.

Josefine Owetz

2025-11-19

Den 1 oktober publicerades en artikel på Försvarsmaktens intranät Emilia med rubriken: ”Är du intresserad av att delta i en undersökning om Försvarsmaktens som arbetsgivare?”. I texten framgår att det hösten 2025 ska genomföras en enkät där medarbetare får möjlighet att dela sina erfarenheter och synpunkter om hur det är att arbeta i Försvarsmakten.

”Undersökningen ska ge en fördjupad och mer grundlig förståelse för hur Försvarsmakten uppfattas som arbetsgivare samt vad som kan utvecklas. Vi kommer specifikt att titta på arbetsgivarerbjudandet och vad som uppfattas som positivt och vad som upplevs saknas”, skriver Moa Björck, tillförordnad sektionschef vid arbetsgivarutvecklingssektionen på Försvarsstabens hr-avdelning, i en skriftlig kommentar.

Runt 50 anställda från olika delar av Försvarsmakten ska djupintervjuas i arbetet. Moa Björck berättar att de som frivilligt anmäler sig till undersökningen först får svara på ett antal screeningfrågor om kön, organisationsenhet, personalkategori samt hur nöjd man är med Försvarsmakten som arbetsgivare på en skala från 1 till 10 för att få en bred representativitet.

”Därefter görs ett urval och intervjutider bokas in”, skriver hon. Intervjuerna görs av undersökningsföretaget Beyond Research.

Vi kommer specifikt att titta på arbetsgivarerbjudandet och vad som uppfattas som positivt och vad som upplevs saknas.

Är 50 individer tillräckligt för att besvara frågor om hur Försvarsmakten uppfattas som arbetsgivare?

”Undersökningen bygger på 50 djupintervjuer, cirka åtta per målgrupp. Det är ett antal som är tillräckligt för att uppnå kunskapsmättnad, det vill säga det antal där nya intervjuer bekräftar tidigare resultat och inte längre tillför ny information. Metoden gör det möjligt att få fördjupade insikter i medarbetares erfarenheter, drivkrafter och upplevelser av Försvarsmakten som arbetsgivare som inte alltid fångas i enkäter”, skriver Moa Björck.

Genom samtalen hoppas Försvarsmakten få en förståelse för hur medarbetare upplever sin arbetsmiljö, kultur och ledarskap.

Vad ska denna undersökning besvara som inte omhändertas i Försvarsmaktens återkommande medarbetarundersökning, FM Vind?

”FM Vind ger en bredare bild av Försvarsmakten kopplat till exempelvis arbetsmiljö, ovälkommet beteende och arbetsverktyg. I den här undersökningen vill vi få en förståelse för hur man uppfattar Försvarsmakten som arbetsgivare och vad vi erbjuder våra anställda samt hur vi kan förbättra detta, både ur ett rekrytera- och behållaperspektiv.”

Liknande läsning:

Hur skiljer sig den här undersökningen från FM Vind och andra enkäter som de anställda redan svarar på idag?

”Det här är en mer djupgående undersökning än FM Vind, och är specifikt avgränsad till frågor kring Försvarsmaktens arbetsgivarerbjudande. FM Vind har i huvudsak ett kvantitativt och brett upplägg med svarsalternativ som utgår från skalor för att ge resultat på en övergripande nivå. Den nya undersökningen utgår istället från en frågeguide där man under en timme har en diskussion med utvalda representanter för att få en djupare förståelse för hur Försvarsmakten uppfattas som arbetsgivare, och vi får även möjligheten att ställa följdfrågor och utforska svaren på detaljnivå.”

I artikeln på Emilia om undersökningen har anställda i kommentarsfältet lyft frustration över att ännu en undersökning ska genomföras – och vissa skriver att Försvarsmakten redan idag borde ha en insikt i hur man uppfattas som arbetsgivare av de anställda.

Vad tänker ni om kritiken som inkommit på undersökningen i artikeln?

”Vi vet att det finns en frustration i organisationen kopplat till våra anställdas arbetssituation. Det ser vi i våra mätningar och vi har därmed också full förståelse för att det kommer reaktioner när fler undersökningar genomförs. Samtidigt måste vårt utvecklingsarbete som arbetsgivare bygga på bra underlag och när vi nu tittar närmare på just arbetsgivarerbjudandet så ska undersökningen ses som en fördjupning och ett komplement till andra undersökningar för att kunna driva det arbetet vidare med större träffsäkerhet”, skriver Moa Björck.

Officerstidningen är Officersförbundets medlemstidning och bedriver självständig journalistisk bevakning av försvars- och säkerhetsfrågor.

Ämnen i artikeln: Forskning

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Officerstidningens nyhetsbrev kommer två gånger i månaden och ger dig nyheter från Officerstidningen direkt till din inkorg.

Förbandsnära teknikutveckling på stridslaboratoriet

Mest läst:

Aktuellt /

Valet 2026

Vad vill partierna med försvaret?

Förbundsnytt /

Rapport

”Rekrytera, behåll” – rapport från europeiska försvarsmakter

Aktuellt /

Utveckling

Förbandsnära teknikutveckling på stridslaboratoriet

Aktuellt /

MSU24

Bildspecial: Här är delarna som ingår i nya uniformssystemet

Aktuellt

Köldskador

Bristande riskhantering bidrog till köldskador

Otillräckliga vinterkängor, bristande riskhantering och attitydproblem. Det bidrog till de många köldskador som uppstod under vinterutbildning i Arvidsjaur och Boden i januari, enligt en utvärdering från Arméstaben. Nu vidtas åtgärder med regeländringar och en översyn av utbildningen Kallt väder.

Linda Sundgren

2026-09-08

Den gångna vintern var periodvis mycket kall och i Försvarsmakten rapporterades ett stort antal köldskador i samband med övning och utbildning. Under vinterutbildningen den 5–16 januari på Norrlands dragonregemente, K 4, i Arvidsjaur och Norrbottens regemente, I 19 i Boden, deltog 497 befäl, kadetter och värnpliktiga från olika förband. Temperaturen sjönk periodvis ner till 37 minusgrader och av deltagarna drabbades 83 individer (17 procent) av minst en köldskada. Majoriteten av skadorna, 47 stycken, var av första graden på en fyrgradig skala, vilket i rapporten beskrivs som ”vit hud, känselbortfall och inte alltid smärta”.

I nio fall var skadorna av tredje graden med ”blågrå missfärgning och ibland nekros” (sjuklig cell- och vävnadsdöd, red. anm). I den utredning av skadeutfallet som Arméstaben genomfört, pekas flera brister ut som bidragande orsaker till skadorna. Däribland befälens hantering av de risker som uppträdande i kyla medför. Riskbedömningar hade upprättats, men planerade åtgärder omsattes inte i praktiken fullt ut.

– Man behöver kanske ha någonstans där soldaterna kan gå in och värma sig och upprätta värmeslingor som soldaterna får springa för att hålla värmen. Kanske bör man heller inte öva åtta timmar med bara uppehåll för 45 minuters lunch när det är 37 minusgrader. Det har vidtagits åtgärder, men inte i tillräcklig omfattning, säger förvaltare Joakim Giöbel, chef för Försvarsmaktens marksäkerhetsavdelning på Arméstaben, som var ordförande i utredningen.

Ibland har det också funnits en inställning att det är mesigt att gå in och värma sig.

Han drar slutsatsen att befälen underskattade riskerna med att öva i extrem kyla.

– Jag menar att man kanske måste acceptera att vissa moment inte kan genomföras vid extremt låga temperaturer, säger han och tillägger:

– Ibland har det också funnits en inställning att det är mesigt att gå in och värma sig.

Enligt Joakim Giöbel kan den pressade situation som organisationen befinner sig i öka risken för skador. Belastningen i organisationen är hög och det finns en förväntan på snabb utveckling.

– Både ÖB och Försvarsmaktsförvaltaren är ju jättetydliga, vi ska ha riskaptit och våga chansa lite. Jag tror inte att ÖB är nöjd med den här mängden köldskador, men budskapet om riskaptit kan uppfattas olika av befälen i organisationen. En del förstår det som att du kan tänja på gränserna ibland, medan andra kanske tror att du ska ta alla risker alltid. Individer vill göra sitt bästa, men ibland blir det lite fel, säger han.

Även brister i personlig utrustning och annan materiel bidrog till skadeutfallet. Enligt rapporten uppvisade samtliga förband brister i sin materiel avseende funktion och status. Bland annat är den vinterkänga som soldaterna använder, vinterkänga 90, inte anpassad för extremt låga temperaturer, säger Joakim Giöbel:

– Den tål inte mer än minus 20 eller minus 25 grader. Vinterkängor är något vi behöver se över.

Utredningen pekar också på problem med civil utrustning som soldaterna köpt in själva. Av rapporten framgår inte vilken typ av utrustning eller vilka problem det handlar om, men Joakim Giöbel är kritisk till att soldater tillåts använda egen utrustning i verksamheten.

– Vem garanterar att den utrustning som soldaterna köper in tål en viss kyla? Och vem kontrollerar att utrustningen är rätt för den verksamhet som ska bedrivas i ett visst klimat? Chefen Försvarsstaben har gett sitt godkännande för egna inköp, men vi har varit stora motståndare till det, säger han.

Under vinterutbildningen var det också problem med vissa fordon som inte fungerade.

– I en bandvagn där soldaterna skulle gå in och värma sig fungerade inte värmaren. Om det berodde på okunskap eller om grundtillsynen inte var korrekt utförd vet vi inte.

Deltagarna i vinterutbildningen som hölls i januari hade genomgått utbildningen Kallt väder inför avresan. Den ska ge kunskap om hur man uppträder i låga temperaturer på ett säkert sätt för att förebygga skador. Men under de intervjuer som genomfördes i samband med utvärderingen hade många deltagare svårt att återge vad utbildningen handlade om och uppgav att de inte hade känt sig förberedda.

Kallt väder genomfördes antingen enskilt digitalt eller som en genomgång i större grupper. Flera av de intervjuade saknade lärarledda diskussioner i mindre grupper och praktiska övningsmoment kopplade till utbildningen.

– Om du inte har övat att ta av dig kängor och strumpor och stoppa in fötterna i armhålan när det är minus 5 så kommer det inte att vara lättare i 30 minusgrader. Det räcker inte att bara läsa sig till hur man ska göra, man måste öva praktiskt också, säger Joakim Giöbel.

I utredningen uttalar sig också stabsläkaren vid K 4 om Kallt väder. Enligt honom är utbildningen för omfattande och har tyngdpunkt på fel saker. För stor vikt läggs vid köldskadors utveckling och konsekvenser, medan förebyggande åtgärder och upptäckt av tidiga symptom får för lite utrymme.

Joakim Giöbel berättar att det nu pågår ett arbete för att minska risken för förfrysningsskador och öka medvetenheten om de utmaningar som låga temperaturer medför.

– I SäkR 2026 (Säkerhetsreglemente, red. anm) har vi gjort en ny riskbedömningsmall som vi håller på att implementera. Vi kommer att resa ut till fem platser i landet och utbilda på det här, säger Joakim Giöbel och fortsätter:

– Vi ska också prata med Vinterenheten om utbildningen Kallt väder och vad vi ska göra med den. Någon slags förändring är nödvändig och de som går utbildningen behöver genomföra praktiska moment kopplade till utbildningen.

Läs mer:

Värnpliktiga vid Tolkskolan fick köldskador under övning – befäl larmar om tystnadskultur

Läs mer:

Stor ökning av antalet köldskador i Försvarsmakten i vinter

Ämnen i artikeln: Köldskador

Ur arkivet:

Aktuellt /

Rekrytering