Senast publicerat

Senast publicerat:

Anställdas bild av Försvarsmakten som arbetsgivare ska fördjupas i ny studie

I höst ska runt 50 medarbetare från olika delar av organisationen djupintervjuas om hur de uppfattar Försvarsmakten som arbetsgivare. Undersökningen, som genomförs på uppdrag av Försvarsstabens hr-avdelning, ska ge fördjupade insikter om vad de anställda är nöjda med – och vad som behöver utvecklas.

Josefine Owetz

2025-11-19

Den 1 oktober publicerades en artikel på Försvarsmaktens intranät Emilia med rubriken: ”Är du intresserad av att delta i en undersökning om Försvarsmaktens som arbetsgivare?”. I texten framgår att det hösten 2025 ska genomföras en enkät där medarbetare får möjlighet att dela sina erfarenheter och synpunkter om hur det är att arbeta i Försvarsmakten.

”Undersökningen ska ge en fördjupad och mer grundlig förståelse för hur Försvarsmakten uppfattas som arbetsgivare samt vad som kan utvecklas. Vi kommer specifikt att titta på arbetsgivarerbjudandet och vad som uppfattas som positivt och vad som upplevs saknas”, skriver Moa Björck, tillförordnad sektionschef vid arbetsgivarutvecklingssektionen på Försvarsstabens hr-avdelning, i en skriftlig kommentar.

Runt 50 anställda från olika delar av Försvarsmakten ska djupintervjuas i arbetet. Moa Björck berättar att de som frivilligt anmäler sig till undersökningen först får svara på ett antal screeningfrågor om kön, organisationsenhet, personalkategori samt hur nöjd man är med Försvarsmakten som arbetsgivare på en skala från 1 till 10 för att få en bred representativitet.

”Därefter görs ett urval och intervjutider bokas in”, skriver hon. Intervjuerna görs av undersökningsföretaget Beyond Research.

Vi kommer specifikt att titta på arbetsgivarerbjudandet och vad som uppfattas som positivt och vad som upplevs saknas.

Är 50 individer tillräckligt för att besvara frågor om hur Försvarsmakten uppfattas som arbetsgivare?

”Undersökningen bygger på 50 djupintervjuer, cirka åtta per målgrupp. Det är ett antal som är tillräckligt för att uppnå kunskapsmättnad, det vill säga det antal där nya intervjuer bekräftar tidigare resultat och inte längre tillför ny information. Metoden gör det möjligt att få fördjupade insikter i medarbetares erfarenheter, drivkrafter och upplevelser av Försvarsmakten som arbetsgivare som inte alltid fångas i enkäter”, skriver Moa Björck.

Genom samtalen hoppas Försvarsmakten få en förståelse för hur medarbetare upplever sin arbetsmiljö, kultur och ledarskap.

Vad ska denna undersökning besvara som inte omhändertas i Försvarsmaktens återkommande medarbetarundersökning, FM Vind?

”FM Vind ger en bredare bild av Försvarsmakten kopplat till exempelvis arbetsmiljö, ovälkommet beteende och arbetsverktyg. I den här undersökningen vill vi få en förståelse för hur man uppfattar Försvarsmakten som arbetsgivare och vad vi erbjuder våra anställda samt hur vi kan förbättra detta, både ur ett rekrytera- och behållaperspektiv.”

Liknande läsning:

Hur skiljer sig den här undersökningen från FM Vind och andra enkäter som de anställda redan svarar på idag?

”Det här är en mer djupgående undersökning än FM Vind, och är specifikt avgränsad till frågor kring Försvarsmaktens arbetsgivarerbjudande. FM Vind har i huvudsak ett kvantitativt och brett upplägg med svarsalternativ som utgår från skalor för att ge resultat på en övergripande nivå. Den nya undersökningen utgår istället från en frågeguide där man under en timme har en diskussion med utvalda representanter för att få en djupare förståelse för hur Försvarsmakten uppfattas som arbetsgivare, och vi får även möjligheten att ställa följdfrågor och utforska svaren på detaljnivå.”

I artikeln på Emilia om undersökningen har anställda i kommentarsfältet lyft frustration över att ännu en undersökning ska genomföras – och vissa skriver att Försvarsmakten redan idag borde ha en insikt i hur man uppfattas som arbetsgivare av de anställda.

Vad tänker ni om kritiken som inkommit på undersökningen i artikeln?

”Vi vet att det finns en frustration i organisationen kopplat till våra anställdas arbetssituation. Det ser vi i våra mätningar och vi har därmed också full förståelse för att det kommer reaktioner när fler undersökningar genomförs. Samtidigt måste vårt utvecklingsarbete som arbetsgivare bygga på bra underlag och när vi nu tittar närmare på just arbetsgivarerbjudandet så ska undersökningen ses som en fördjupning och ett komplement till andra undersökningar för att kunna driva det arbetet vidare med större träffsäkerhet”, skriver Moa Björck.

Officerstidningen är Officersförbundets medlemstidning och bedriver självständig journalistisk bevakning av försvars- och säkerhetsfrågor.

Ämnen i artikeln: Forskning

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Officerstidningens nyhetsbrev kommer två gånger i månaden och ger dig nyheter från Officerstidningen direkt till din inkorg.

Senast publicerat:

Aktuellt /

Fortifikationsverket

Fortifikationsverkets generaldirektör: ”Infrastruktur är en förmåga – inte en belastning”

Aktuellt /

Flygvapnet

Jonas Wikman: ”Vi måste skapa en organisation som kan stå mitt i stormen”

Aktuellt /

Marinen

Johan Norlén: ”Nu blir det handling bakom orden om marinens tillväxt”

Aktuellt /

Armén

Jonny Lindfors: ”Jag hoppas att alla i armén känner vilka steg vi har tagit”

Jonas Wikman: ”Vi måste skapa en organisation som kan stå mitt i stormen”

Flygvapnet fyller 100 år samtidigt som nya flygsystem införs, rymdförmågan byggs upp och Natobidrag genomförs. Men enligt flygvapenchef Jonas Wikman är den viktigaste utmaningen en annan: att skapa en organisation som klarar ett säkerhetsläge som är oförutsägbart och där tempot aldrig går tillbaka till det normala.

Josefine Owetz

2026-07-09

Flygvapenchef generalmajor Jonas Wikman sitter uppe på däck ombord på HMS Carlskrona och blickar ut över Visby hamn. I likhet med Försvarsmaktens övriga representanter har han ett hektiskt schema i Almedalen och deltar i många panelsamtal.

Men innan dagens seminarier tar vid, bland annat ett med rubriken ”Nästa generations luftstrid i en multidomänkontext”, ska han summera hur det första halvåret av 2026 har varit för flygvapnet.

– Jag tycker att läget är gott. Vi har ett bra och intensivt år. Organisationen är satt under press med stora externa och interna förväntningar på vad vi ska åstadkomma, både vad gäller förmågeutveckling och den säkerhetsmiljö vi lever i. Men jag känner att vi levererar. Det handlar om flygvapnets nästa steg, införandet av nya plattformar och nya förmågor.

Bland vårens större händelser för flygvapnet lyfter Jonas Wikman bidraget till Natos Air Policing på Island, som är en del av luftförsvaret i Arktisområdet. Under årets första månader bemannade en kontingent från Skaraborgs flygflottilj alliansens incidentberedskap. I februari deltog svenska flygbasjägare i den danska övningsserien Arctic Endurance 26 på Grönland för att stärka säkerheten i området och öva försvaret av Natos norra flank.

– Det känns nästan som länge sedan nu, men det är bara några månader sedan som vi genomförde det, i en tid då säkerhetssituationen i Arktis var väldigt aktuell.

Vi har en aktivitet i vårt närområde som gör att vi har daglig skarp verksamhet pågående.

Samtidigt pågår ständigt incidentberedskapen på hemmaplan, med flera insatser hittills i år. Den 13 juni meddelade Försvarsmakten att flygvapnet dagen innan genomfört dubbla insatser mot ryska stridsflyg nära svenskt luftrum.

– Vi har en aktivitet i vårt närområde som gör att vi har daglig skarp verksamhet pågående. Det är utmanande, men samtidigt känner jag att vi levererar på de uppdrag vi har, även när det gäller att utveckla framtida förmågor, säger Jonas Wikman och fortsätter:

– Jag känner mig trygg med var vi är och vart vi är på väg. Min bild är också att vi har en organisation som är stolt över vad vi åstadkommer med de förutsättningar vi har. Så här ett halvår in så kunde jag inte vara mer stolt över mitt flygvapen än vad jag är just nu – ett flygvapen som dessutom fyller 100 år i år.

Samtidigt som verksamheten pågår för fullt firar flygvapnet sitt 100-årsjubileum. Jonas Wikman medger att han först såg jubileumsåret som ytterligare en uppgift i en redan full kalender, men i stället har det blivit något helt annat.

– Det har blivit ett sätt att stärka oss. Vi har fått anledning att beskriva vilka vi är, träffa varandra och bygga laget flygvapnet. Jag önskar att vår egen personal ser flygvapnet med samma ögon som omvärlden gör. För när man står där varje dag så känns kanske allting som ett motstånd och som en övermäktig uppgift. Men när man står utanför och betraktar oss så är det ett väl fungerande maskineri som levererar på en högre nivå än vad folk förväntar sig. Och det önskar jag att organisationen får känna ibland. Jag tror och hoppas att 100-årsfirandet är ett tillfälle för att göra det.

Flygvapnet reformeras i en tid när reform krävs, och det känns väldigt bra.

För flygvapnet är 2026 också ett år då flera materielprojekt har börjat levereras eller är i slutet på en anskaffningsprocess. Jonas Wikman lyfter bland annat införandet av Jas 39 Gripen E, de nya radarspanings- och ledningsflygplanen, S 106, GlobalEye, transportflygplanen C 390 och TP 106 och det nya skolflygplanet SK 40. Samtidigt sker flera satsningar inom rymdområdet och i maj skickades Försvarsmaktens första militära spanings- och övervakningssatellit upp i rymden.

– Det är väldigt vältajmat. Vi tar steget in i en ny generation krigföringsförmåga där rymden, Gripen E och GlobalEye är byggda för att fungera tillsammans med armén, marinen och våra allierade i Nato inom ramen för multidomäna operationer, säger han och fortsätter:

– Vi har tagit viktiga steg inom rymdområdet och har blivit en operatör i rymden på riktigt under det här året. Rymdförmågan är till för att vi ska bättre ha en kapacitet att koppla ihop de olika domänerna och nationerna. Flygvapnet reformeras i en tid när reform krävs, och det känns väldigt bra.

Hur ser det ut med flygvapnets personalförsörjning?

– Personalförsörjning är fortsatt en begränsande faktor för oss och kommer att vara det under lång tid. Med det sagt tycker jag att vi har gjort betydande framsteg. Vi har gjort en grundlig analys baserat på personalens iakttagelser och gett oss på flera områden som vi har haft särskilda problem med.

Han lyfter den satsning som gjorts inom teknikerområdet det senaste året och det stora arbetet som går under namnet ”Framåt”. Under 2023 genomfördes en stor översyn på personalområdet i flygvapnet. Arbetet tog frågor som avtal, arbetsmiljö, materiel och lön. Jonas Wikman fattade därefter beslut om ett direktiv med åtgärder som nu ska införas för att skapa en mer hållbar arbetssituation för flygvapnets anställda.

Vi kommer aldrig att bli klara och det viktiga är inte att allt blir gjort. Det viktiga är att rätt saker blir gjorda.

– Vi har fortsatt prioriterat arbetet inom det vi kallar ”Framåt”. Jag är stenhård på att följa upp alla åtgärderna. De följs upp kvartalsvis och vi räknar med att vi ska få ett väldigt bra resultat. Jag tycker att vi är på rätt väg, men det tar lång tid och vi har mer jobb kvar att göra.

En fråga som han återkommer till under intervjun är balansen mellan uppgifter och resurser. Jonas Wikman menar att Flygstaben länge har försökt väga uppgifter mot resurser, men att dagens säkerhetsläge kräver ett annat synsätt.

– Vi kommer aldrig att kunna planera bort friktioner och osäkerheter i en snabbt föränderlig omvärld. Vi behöver därför bli en organisation som kan leva i kaos och må bra i kaos. Vi kommer aldrig att bli klara och det viktiga är inte att allt blir gjort. Det viktiga är att rätt saker blir gjorda.

Han beskriver det med uttrycket ”Embrace the Chaos”, att acceptera att nya uppgifter och förändringar inte är undantag utan det nya normala. Målet är därför inte att allt ska hinnas med, utan att organisationen ska prioritera rätt och känna att ett väl utfört arbete är alldeles tillräckligt.

– Man måste kunna gå hem när arbetsdagen är slut och känna att man gjort ett bra jobb och är uppskattad, även om hela uppgiften inte är löst. Vi som chefer och ledare ska känna förtroende för att organisationen gör rätt prioriteringar.

I grunden handlar det om uppdragstaktik, konstaterar han. I en tid när omvärlden förändras snabbare än planeringscyklerna behöver högre chefer styra mot önskade effekter snarare än detaljerade planer. Förbanden ska få frihet att själva avgöra hur målen bäst nås utifrån den verklighet de möter.

– Det är ute på förbanden som kraften finns. Vi måste vidta åtgärder för att skapa en organisation som kan stå mitt i stormen. För det här är en dynamik som kommer att bestå en generation framåt. Vi vet vilka effekter vi ska uppnå: vi ska avskräcka, vi ska kunna försvara oss och vi ska utbilda förbanden till en viss nivå. Jag har fullt förtroende för att organisationen gör rätt saker.

Vi är uppskattade för det vi gör och det är personalen som har åstadkommit det.

En av de största förändringarna i flygvapnet märks dock inte i nya flygplan, utan i hur organisationen är uppbyggd. Flygvapnet har det senaste året gått från två separata grund- och krigsorganisationer till en sammanhållen organisation där personalen redan tjänstgör i sina krigsbefattningar.

– Det innebär att alla anställda normalt redan befinner sig på den befattning de har i alla konfliktnivåer. Vi har en plan, leder med en order mot en chef. Jag är helt trygg med att det är rätt väg att gå. Vi är i en tid där vi har ett hot att hantera hela tiden och det kommer inte finnas en brytning mellan fred, kris och krig, utan det är en flytande skala. Vi kan inte omorganisera några gånger per år. Det här känns jättebra.

Har du något medskick till flygvapnets anställda?

– Jag kunde inte vara stoltare över flygvapnet, det är helt ärligt från mitt hjärta. Det är lätt att gå rakryggad här genom Almedalen med detta flygvapen i ryggen. Vi har verkligen levererat, både i det skarpa och i förmågeutvecklingsperspektivet. Vi är uppskattade för det vi gör och det är personalen som har åstadkommit det. Varje gång människor utifrån möter flygvapnet slås de av lagandan och kamratskapet. Det är tillsammans vi löser våra uppgifter.