Senast publicerat
Senast publicerat:

Replik: ”En generalist räcker inte – officersrollen kräver mer”

Johan Hansson, Officersförbundets förbundsdirektör

Foto: Niklas Englund/Försvarsmakten.

Detta är en insändare. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Kommendör Anders Widén, verksam som programchef över Officersprogrammet, OP, vid Försvarshögskolan, replikerade den 13 juni på mitt inlägg i Officerstidningen nr 2/2025. Jag har tidigare betonat, och gör det ånyo, att akademiseringen av Officersutbildningen är av godo. Men det innebär inte att den valda designen och utbildningsplanen är optimal. Jag skrev tidigare i mitt inlägg följande:

Det finns en risk med nuvarande utbildningsdesign och karriärutveckling gällande officerskollektivet, då bland annat OP har relativt generella examensmål samt att kraven för vidare befordran inte ställer adekvata krav på funktionell yrkesutveckling och yrkeskurser. OP och Högre officersprogrammet (HOP), räcker inte som formell utbildning för att bli en professionell mer senior officer.  Kurs- och examensmål bör ses över samtidigt som yrkesutvecklingen behöver systematiseras på ett sätt som ökar professionalismen inför ett alltmer utmanande slagfält i en instabil omvärld.

Det jag menar med detta synsätt är i stort vad överstelöjtnant Urban Schöön och fil dr/RO Karl Ydén förespråkar i deras replik i Officerstidningen den 30 juni – att den verksamhetsförlagda utbildningen (VFU) ges ett allt tydligare innehåll som återspeglar kadettens behov av kommande kunskaper och färdigheter som officer i en given försvarsgren, truppslag eller funktion. Det vill säga – av en amfibieofficer ska man som OF 1 förväntas kunna leda amfibieförbandens strid på plutonsnivå, och inom några år på kompaninivå. Likväl som vi förväntar oss att den unga sjöofficeren på nivån OF 1 kan verka på bryggan i en korvett.

Jag menar därmed att alla övriga kadetter och deras utbildning (…) måste skärskådas och bättre anpassas till den funktionen och verksamhet de kommer att leda som OF 1.

Att OP inte är optimalt designat för huvuddelen av officerskollektivet bevisas indirekt redan idag genom att till exempel blivande sjöofficerare har en helt egen sjökrigsvetenskaplig utbildning och profil med specifika kurser både inom den skolförlagda (SFU) och den verksamhetsförlagda utbildningen. Därutöver har den krigsvetenskapliga profilen en helt egen variant med inslag av uppdragsutbildning för gruppen stridspiloter, där examen nås först efter cirka 5 år.

Jag menar därmed att alla övriga kadetter och deras utbildning – till huvuddel blivande arméofficerare – måste skärskådas och bättre anpassas till den funktionen och verksamhet de kommer att leda som OF 1. Därför är nog luftvärnsofficeren ett så bra exempel, eftersom det moderna luftvärnet består av mycket komplexa system som kräver så mycket mer än en relativt grund och bred akademisk grundutbildning.

Jag förespråkar därför att den nuvarande yrkesexamina på grundnivå ses över med nya kurser både vad gäller SFU och VFU och att de anpassas till verksamheten vid respektive truppslag och funktion.  Jag menar vidare att det utöver OP måste finnas relevant fortbildning och yrkesutbildning, inte minst för befordran ock krigsplacering på nivån kapten/OF 2.

Sammanfattningsvis bejakar jag flerbefälssystemet och dess uppdelning av yrkesofficeren mellan officer och specialistofficer samt att det är i specialistofficerskåren som den djupa specifika kunskapen ska finnas. Men jag är samtidigt bekymrad över att officeren allt för länge har setts som en generalist där behovet av yrkeskunskaper är underordnat.

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Officerstidningens nyhetsbrev kommer två gånger i månaden och ger dig nyheter från Officerstidningen direkt till din inkorg.

    Jag godkänner att Officerstidningen sparar mina uppgifter.

    Sverige och Finland får en ledande roll i Natos utveckling av framtidens militära kommunikation. Samtidigt ska Försvarsmakten få ett eget rikstäckande 5G-nät. På Södra skånska regementet, P 7, demonstrerades under onsdagen hur tekniken kan användas i fält.

    Maria Widehed
    Försvarsmakten har, med stöd av FMV, fått regeringens uppdrag att etablera en innovationsplattform för utveckling och utvärdering av nästa generations trådlösa nätverk.

    Foto: Emil Malmborg

    Överste Annelie Olausson, regementschef vid Södra Skånska regementet, P 7, står vid södra skjutfältet på Revingehed.

     – Det är bara att se på fältet här. Vi har ju jättedålig täckning.

    Under exempelvis regementets dag räcker kapaciteten i de befintliga mobilnäten inte alltid till. För en brigad under uppbyggnad, som skapat sitt eget ledningsstödssystem LSS Echo där 5G är en viktig del, behöver teknik snabbt komma på plats.

    –  Det handlar om att kunna känna att vi har en säker kommunikation. Med säker menar jag inte bara krypterad, utan också att man kan lita på att den har den kapacitet som behövs i det område där vi ska slåss, säger Annelie Olausson.

    Bakom henne har några soldater just rest en ställning med kommunikationsutrustning. Ett hundratal personer från bland annat försvarsindustrin och andra länders försvarsmyndigheter har följt arbetet, sju minuter tog det.

    På skjutfältet visas sedan flera sätt att upprätta kommunikationsförbindelser. En drönare kan lägga ut fiberoptisk kabel, medan en fordonsburen mast används för att förstärka täckningen. Sverige och Finland har fått en gemensam ledarroll inom en av fem innovationsmiljöer som Nato har etablerat för att utveckla och testa ny teknik för militär användning. Uppdraget innebär att länderna ska bidra till utvecklingen av framtidens säkra och motståndskraftiga kommunikationslösningar.

    Satsningen ingår i Natos ”Rapid Adoption Action Plan”, som ska förkorta tiden från att en teknisk lösning identifieras till att den kan införas och användas operativt. Enligt Nato ska innovationsmiljöerna göra det möjligt att pröva ny teknik i realistiska militära miljöer, med användarna involverade i utvecklingen.

    Sverige och Finland får ledande roll i Natos utveckling av framtidens militära kommunikation / Försvarsmakten får eget 5G-nät:

    Försvarsmakten får ett eget 5G-nät som byggs, utvecklas och förvaltas i nära samarbete med Telia och Ericsson.

    Foto: Emil Malmborg

    Som en del av satsningen får Försvarsmakten, med stöd av Försvarets materielverk, FMV, ett eget 5G-nät som byggs, utvecklas och förvaltas av Telia och Ericsson. Samtidigt etableras en innovationsplattform där ny teknik snabbare ska kunna omsättas till operativ militär förmåga.

    Det rikstäckande nätet ska kunna förstärkas vid militära baser och kompletteras med tillfälliga lösningar i fält, vid förbandsplatser och krisflygbaser. Tekniken ska också kunna användas ombord på exempelvis transportflygplan, amfibiebåtar och fregatter.

    – Det är det bästa av två världar – man drar nytta av den befintliga och kommersiella innovationen, men man särskiljer så det blir en dedikerad försvarsförmåga med helt annat skydd, säger Telias vd Anders Olsson.

    Det handlar dock inte om att ersätta Försvarsmaktens befintliga militära kommunikationssystem. Den nya 5G-förmågan ska bli ytterligare ett sätt att överföra information mellan förband, sensorer och ledningssystem.

    – Det stora är att vi inte bygger ett helt eget system med egna master och allting, utan använder den infrastruktur som finns, säger Rebecca Ihrfors, chef verksamhetsområde Ledningssystem vid Försvarets materielverk.

    Sverige och Finland får ledande roll i Natos utveckling av framtidens militära kommunikation / Försvarsmakten får eget 5G-nät: 
Anders Olsson, vd Telia Sverige

    "Det är det bästa av två världar – man drar nytta av den befintliga och kommersiella innovationen, men man särskiljer så det blir en dedikerad försvarsförmåga med helt annat skydd", säger Telias vd Anders Olsson om satsningen.

    Foto: Emil Malmborg

    Hon beskriver hur 5G ska kunna användas tillsammans med bland annat fiber, satellitkommunikation och radio. Om en förbindelse störs eller slås ut ska kommunikationen kunna fortsätta via en annan.

    – Vi måste bli mycket duktigare på att ha flera olika transmissionsformer.

    Målet är att förbanden inte ska behöva hantera varje byte av kommunikationsväg manuellt.

    – Du som soldat eller officer ute i fält ska kunna ha ungefär samma upplevelse som när du kliver av ett flygplan i ett annat land. Telefonen söker upp ett nytt nät och sedan fungerar den igen, säger Rebecca Ihrfors.

    Ju närmare ryska gränsen du kommer, desto mindre vill du kanske använda de näten

    För Annelie Olausson är frågan om tillgänglig kommunikation särskilt viktig när förbanden ska verka utanför Sverige.

    Hon pekar på att mobilnäten i de områden där armén kan behöva strida inte nödvändigtvis är utbyggda på samma sätt som hemma, exempelvis i Baltikum. Det finns också säkerhetsrisker med att förlita sig på befintlig infrastruktur.

    – Ju närmare ryska gränsen du kommer, desto mindre vill du kanske använda de näten, på grund av risken för att de är avlyssnade eller komprometterade på något sätt.

    Sverige och Finland får ledande roll i Natos utveckling av framtidens militära kommunikation / Försvarsmakten får eget 5G-nät: 
Överste Annelie Olausson, chef för Södra skånska regementet (P 7)

    "Det handlar om att kunna känna att vi har en säker kommunikation. Med säker menar jag inte bara krypterad, utan också att man kan lita på att den har den kapacitet som behövs i det område där vi ska slåss", säger överste Annelie Olausson, chef för P 7.

    Foto: Emil Malmborg

    Annelie Olausson beskriver hur P 7 har arbetat med att testa ny teknik, men att begränsningar i mandat och upphandlingsprocesser kan bromsa utvecklingen.

    – Och tid är det vi inte har. Det finns en styrka i att bedriva utvecklingen så här nära dem som faktiskt upplever det militära problemet. Du får ett annat tempo i det, säger hon.

    Att förkorta tiden från teknisk utveckling till operativ användning är också ett av huvudsyftena med Nato Innovation Range.

    En IT-säkerhetslösning som fungerar utmärkt i vanliga fall kan vara jättedålig i fält

    – Tidigare har vi brutit ner behoven till tekniska krav, mött industrin och fått in en produkt som fungerar precis som det var tänkt. Sedan kommer den ut till förbanden och de säger: ”Vad är det här? Så här jobbar inte vi”, säger Rebecca Ihrfors och fortsätter:

    – En IT-säkerhetslösning som fungerar utmärkt i vanliga fall kan vara jättedålig i fält. Om vi förstår det tidigt vinner vi väldigt mycket tid.

    Förmågan att korta tiden mellan upptäckt, beslut och handling är ett av de viktigaste målen med satsningen. Avancerad 5G innebär en förbättrad möjlighet att koppla samman. Information om fiendens positioner och rörelser kan snabbt delas mellan sensorer, förband och ledningssystem.

    Tekniken öppnar också upp för så kallad ”sensing”, där kommunikationsinfrastruktur kan användas för att upptäcka exempelvis drönare. Ute på Revingehed demonstrerades under onsdagen Ericssons nya teknik Isac, Integrated sensing and communication, som i tidigare tester har kunnat upptäcka små drönare på kilometeravstånd med hjälp av 5G-nätets radioutrustning.

    Sverige och Finland får ledande roll i Natos utveckling av framtidens militära kommunikation / Försvarsmakten får eget 5G-nät: 
Rebecca Ihrfors, FMV

    "Det stora är att vi inte bygger ett helt eget system med egna master och allting, utan använder den infrastruktur som finns", säger Rebecca Ihrfors, chef verksamhetsområde Ledningssystem vid Försvarets materielverk.

    Foto: Emil Malmborg

    Rebecca Ihrfors beskriver hur man genom säkra kommunikationsförbindelser och gemensamma digitala molnlösningar framgent kan få tillgång till en helt annan lägesbild. Man följer bland annat användningen av det ukrainska systemet Delta, som samlar information från bland annat drönare, sensorer och förband i en gemensam digital lägesbild som kan delas mellan olika delar av försvaret.

    – I Sverige har du ju idag en lägesbild över ditt system – stridsledningscentralen har en, sjöövervakningscentralen har en. Vi försöker lära oss hur Delta och andra system fungerar. Vi lär oss väldigt mycket, både från Ukraina och Mellanöstern. Med samma lägesbild kan man genomföra multidomänoperationer mycket snabbare.

    Försvarsmaktens nya 5G-nät ska byggas ut successivt, men någon tidsplan för när nätet ska vara fullt utbyggt har ännu inte presenterats. Förhoppningen är att flera av de nya kommunikationslösningarna ska kunna börja användas under de närmaste åren.

    – Under 2027 och 2028 tror jag att det kommer att hända väldigt mycket. Men det kommer att ta tid innan det här finns ute hos alla förband, säger Rebecca Ihrfors.

    Fakta

    Natos fem innovationsmiljöer

    Nato Innovation Range består av fem pilotmiljöer som ska påskynda utveckling, testning och införande av ny teknik för militär användning. Satsningen ingår i Natos Rapid Adoption Action Plan.

    Sverige och Finland: Future connectivity. Säkra och motståndskraftiga kommunikationsnät för militär användning.

    Estland: Cyber testbed. Utveckling och testning av cyber- och IT-lösningar.

    Lettland: Uncrewed systems. Obemannade system och teknik för att bekämpa drönare.

    Italien: Underwater environment. Undervattenssystem och marin teknik.

    Nederländerna: Shallow waters. Autonoma marina system och säkerhet på havsbotten i grunda vatten.

    Källa: Nato

    Ur arkivet: