Senast publicerat
Senast publicerat:

Införandet av nya skidor ska påbörjas

Försvarsmakten ska påbörja utrullningen av den nya skidmodellen M/25 till förband. Till en början är det framför allt de nordliga arméförbanden som tilldelas nya skidor. Samtidigt ses beståndet av M/40, Vita blixten, över. De skidor som inte är lönsamma att byta reservdelar på kommer att kasseras och succesivt ersättas med M/25.

Linda Sundgren
Den nya skidan tillverkas i Finland av KSF Sport Oy och anskaffning har skett via Natos stöd- och upphandlingsorganisation.

Foto: FMV

Av de 5 000 par skidor med stavar som Försvarets materielverk beställt har 4 000 par levererats till Försvarsmakten. Nu ska utrullningen av M/25 till förband inledas och initialt är det de nordliga arméförbanden som får ta emot skidorna.

I en artikel i Officerstidningen den 11 november uppgav Linnea Andersson, chefsingenjör personlig utrustning inom verksamhetsområde logistik vid Försvarets materielverk, FMV, att den nya skidan är tillverkad i plast och har fjäll på undersidan som gör den vallningsfri och med minimalt underhåll.

Den är framtagen för att kunna förflytta sig snabbt i djup snö i plattlandskap och är bredare och längre än de klassiska skidorna Vita blixten.

– De skidor som vi har i Försvarsmakten ställer andra krav än civila skidor, vilket gör att en del användare uppfattar dem som otympliga och opraktiska. De skidor som Försvarsmakten har behöver kunna bära soldater med tung packning i djup snö, vilket gör att såväl längd som bredd behöver vara anpassade för att klara detta, skriver Försvarsmaktens logistikchef brigadgeneral Claes Isoz till Officerstidningen.

De skidor som Försvarsmakten har behöver kunna bära soldater med tung packning i djup snö

Logistikchef Claes Isoz fortsätter:

– Skidorna behöver också ha en bindning som inte kräver speciella skor eller pjäxor. När förbandet övergår från skidåkning till tjänst till fots får det inte innebära att soldaterna måste byta skor.

Han uppger också att det parallellt med införandet av M/25 görs en översyn av beståndet av Vita blixten.

Liknande läsning:

– Vi kommer att anskaffa en del reservdelar till Vita blixten för att kunna använda de skidor som vi bedömer är tillräckligt bra. I de fall där det inte är kostnadseffektivt att byta delar kommer de skidorna att kasseras och succesivt ersättas med skidan M/25, skriver Claes Isoz.

Skidorna tillverkas av finska leverantören KSF Sport Oy.

Officerstidningen är Officersförbundets medlemstidning och bedriver självständig journalistisk bevakning av försvars- och säkerhetsfrågor.

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Officerstidningens nyhetsbrev kommer två gånger i månaden och ger dig nyheter från Officerstidningen direkt till din inkorg.

    Jag godkänner att Officerstidningen sparar mina uppgifter.

    ”Vi har landat i ett moraliskt ställningstagande där vi ser truppminor som ett nödvändigt ont för markstriden”, för att skydda befolkningen och minska förluster för egen trupp, skriver debattskribenterna i en slutreplik till Ulrika Modéer, generalsekreterare Svenska Röda korset.

    Josefine Owetz

    Foto: Natacha Pisarenko/AP/TT

    Frågan om Ottawakonventionen och Sverige handlar om två saker samtidigt. Ska svenska yrkesofficerare och soldater dömas till fängelse i Sverige för att man medverkar till försvaret av grannländer, i enlighet med landets lagar? Det var vår huvudingång i debattartikeln i Officerstidningen. Där välkomnar vi att Röda korset vill medverka i opinionsbildningen för att ändra lagstiftningen, till gagn ytterst för civila i Finland och Lettland. Så långt är vi överens med Ulrika Modéer.

    Nästa fråga handlar om ifall Sverige ska lämna Ottawakonventionen eller inte? Modéer säger nej, med hänvisning till att det är ett moraliskt ställningstagande, och hänvisar till en resa i Ukraina, men det är illustrerande att det var en resa på fritt ukrainskt område och inte de territorier där de ohyggliga följderna av en rysk ockupation kan ses. Vi har också landat i ett moraliskt ställningstagande där vi ser truppminor som ett nödvändigt ont för markstriden, för att skydda befolkningen och minska förluster för egen trupp.

    Med vilka andra metoder, som skulle innebära mindre skador på civilbefolkningen, kan en rysk framryckning på marken försvåras?

    Ansvarsbördan för att besvara Modéers slutfråga ”Om målet är att skydda civila i väpnad konflikt måste man fråga sig om det inte finns bättre alternativ” landar därmed inte på oss utan på Modéer och Svenska Röda korset; med vilka andra metoder, som skulle innebära mindre skador på civilbefolkningen, kan en rysk framryckning på marken försvåras, och dessutom, hur undvika de ökade förluster det skulle innebära för svenska förband om de tvingas strida utan stöd av truppminor?

    Patrik Oksanen, verksam som strategisk rådgivare på Centrum för totalförsvar och samhällets säkerhet vid Försvarshögskolan och resident senior fellow tankesmedjan Frivärld.
    Karlis Neretnieks, generalmajor (PA), tidigare rektor för Försvarshögskolan.
    Stefan Forss, docent vid finska Försvarshögskolan.

    Samtliga tre skribenter är ledamöter i Kungliga Krigsvetenskapsakademien

    Ur arkivet: