Senast publicerat

Senast publicerat:

Kemikaliehanteringen i Försvarsmakten ska förbättras efter år av omfattande brister

Sedan 2022 har 74 avvikelser rörande Försvarsmaktens kemikaliehantering registrerats. Det handlar bland annat om bristande skydd vid förvaring, felaktig märkning och ofullständiga säkerhetsdatablad. Nu pågår ett projekt inom Försvarsmaktens logistik för att åtgärda problemen.

Linda Sundgren

2024-08-30

Samtliga försvarsgrenar använder farliga kemiska produkter i sin verksamhet. Det kan handla om oljeprodukter, avfettningsmedel, lacker, lim och medel för rengöring. Hur den här sortens produkter ska hanteras är reglerat i såväl svensk som europeisk lagstiftning (reach-förordningen) och syftar till att undvika skador på hälsa och miljön. Men enligt Försvarsinspektören för hälsa och miljö (FIHM) finns brister i myndighetens handhavande. Av de 170 platsbesök vid miljöfarlig verksamhet som FIHM genomfört sedan 2022, har 74 avvikelser rörande kemiska produkter registrerats. Det berättar Anita Hartikainen, senior inspektör vid FIHM.

– Jag har jobbat här sedan 2008 och har stött på den här typen av brister i varierande mängd sedan dess. Också mina kollegor stöter ofta på detta, säger hon.

Den vanligaste avvikelsen enligt FIHM:s statistik rör förvaringen av kemiska produkter. Många gånger brister det sekundära skyddet vilket innebär att om en förpackning går sönder riskerar innehållet att läcka ut och kontaminera den omgivande miljön genom exempelvis en öppen golvbrunn. Näst vanligast är brister i säkerhetsdatabladen. Säkerhetsdatablad innehåller information om produkterna och hur de ska hanteras på ett säkert sätt. De ska finnas lätt tillgängliga och hållas uppdaterade.

– Hur allvarliga bristerna är varierar, men om kemiska produkter läcker ut i naturen kan det bli mycket allvarligt. Vi rekommenderar att de inte är äldre en tre år eftersom det händer så mycket på det här området, säger Anita Hartikainen.

Liknande läsning:

Försvarsmakten kan inte följa de lagar och förordningar som finns om kemikaliehantering

Även chefen för Försvarsmaktens marksäkerhetssektion, överstelöjtnant Jon Hermansson, har uppmärksammat brister i myndighetens kemikaliehantering. De avvikelser han får kännedom om handlar framför allt om säkerhetsdatabladen, säger han.

– Rätt säkerhetsdatablad ska finnas i Prio och man ska få ut dem per automatik när en ny produkt hämtas ut, men det fungerar inte alltid. Det finns mig veterligen heller inget system för automatisk uppdatering av säkerhetsdatabladen.

Enligt Jon Hermansson har problemen funnits i många år och de förbättringar som förväntades i samband med införandet av Prio har inte införlivats.

– Meningen var att det skulle bli enklare att komma åt säkerhetsdatabladen när Prio infördes, men så har det inte blivit. Kemikaliehanteringen verkar också ha hamnat lite mellan stolarna i samband med de senaste årens omorganiseringar.

En annan som reagerat på Försvarsmaktens kemikaliehantering är Försvarsmaktens centrala skyddsombud, Anders Salenbo. Han menar att bristerna är både oroande och systematiska.

– Försvarsmakten kan inte följa de lagar och förordningar som finns om kemikaliehantering, säger han. Framför allt blir det tydligt när det kommer in nya produkter eftersom säkerhetsdatabladen inte uppdateras i Försvarsmaktens systemen i rätt omfattning. Ibland saknas det information om produkten och ibland är informationen felaktig. Det här är allvarligt för både dem som ska använda produkterna och för de som ska transportera dem.

Nu har ett projekt inletts för att åtgärda bristerna under ledning av Försvarsstabens logistikavdelning. De har i dagsläget inget att tillföra om projektet, men meddelar via sin kommunikatör, Carina Olsson, att arbetet fortgår under hösten och flera möten är inbokade. Under senare delen av året ska en plan levereras med konkreta åtgärder för hur man ska komma tillrätta med de problem och risker som finns med kemikaliehanteringen.

Marksäkerhetschef Jon Hermansson säger att han räknar med att det ska finnas resultat att redovisa innan året är slut.

– Innan årsskiftet genomförs ÖB verksamhetssäkerhetsuppföljning. Då förväntar jag mig att Försvarsmakten kan redovisa vilka åtgärder som vi planeras för att åtgärda dem. Min sektion har inte resurser att delta direkt i det här projektet, så vi får förlita oss på att andra gör det de ska.

Fakta

Registrerade brister i Försvarsmaktens kemikaliehantering

Sedan 2022 har Försvarsinspektören för hälsa och miljö genomfört 170 platsbesök vid miljöfarlig verksamhet. Vid dessa besök noterades 74 avvikelser om kemiska produkter fördelat på följande brister:

• Förvaring eller sekundärt skydd inomhus (25).

• Säkerhetsdatablad (24).

• Förvaring eller sekundärt skydd utomhus (11).

• Märkning (10).

• Cisterner (1-2).

• Samförvaring av produkter (1).

• Övrigt (1).

Officerstidningen är Officersförbundets medlemstidning och bedriver självständig journalistisk bevakning av försvars- och säkerhetsfrågor.

Ämnen i artikeln: Kemikalier

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Officerstidningens nyhetsbrev kommer två gånger i månaden och ger dig nyheter från Officerstidningen direkt till din inkorg.

Johan Huovinen: ”Det finns de som säger: Ingen rök utan eld”

Mest läst:

Reportage /

Kriget i Ukraina

”Ganska lätt att överleva en drönare”

Aktuellt /

Organisationsutveckling

Försvarsmakten reformerar den centrala ledningen

Intervju /

Forskning

David Bergman: ”Jag kan prata både militäriska och akademiska”

Aktuellt /

Arbetsmiljö

Låga sjuktal i Försvarsmakten – Officersförbundet: Ger inte hela bilden

Aktuellt

Köldskador

Bristande riskhantering bidrog till köldskador

Otillräckliga vinterkängor, bristande riskhantering och attitydproblem. Det bidrog till de många köldskador som uppstod under vinterutbildning i Arvidsjaur och Boden i januari, enligt en utvärdering från Arméstaben. Nu vidtas åtgärder med regeländringar och en översyn av utbildningen Kallt väder.

Linda Sundgren

2026-09-08

Den gångna vintern var periodvis mycket kall och i Försvarsmakten rapporterades ett stort antal köldskador i samband med övning och utbildning. Under vinterutbildningen den 5–16 januari på Norrlands dragonregemente, K 4, i Arvidsjaur och Norrbottens regemente, I 19 i Boden, deltog 497 befäl, kadetter och värnpliktiga från olika förband. Temperaturen sjönk periodvis ner till 37 minusgrader och av deltagarna drabbades 83 individer (17 procent) av minst en köldskada. Majoriteten av skadorna, 47 stycken, var av första graden på en fyrgradig skala, vilket i rapporten beskrivs som ”vit hud, känselbortfall och inte alltid smärta”.

I nio fall var skadorna av tredje graden med ”blågrå missfärgning och ibland nekros” (sjuklig cell- och vävnadsdöd, red. anm). I den utredning av skadeutfallet som Arméstaben genomfört, pekas flera brister ut som bidragande orsaker till skadorna. Däribland befälens hantering av de risker som uppträdande i kyla medför. Riskbedömningar hade upprättats, men planerade åtgärder omsattes inte i praktiken fullt ut.

– Man behöver kanske ha någonstans där soldaterna kan gå in och värma sig och upprätta värmeslingor som soldaterna får springa för att hålla värmen. Kanske bör man heller inte öva åtta timmar med bara uppehåll för 45 minuters lunch när det är 37 minusgrader. Det har vidtagits åtgärder, men inte i tillräcklig omfattning, säger förvaltare Joakim Giöbel, chef för Försvarsmaktens marksäkerhetsavdelning på Arméstaben, som var ordförande i utredningen.

Ibland har det också funnits en inställning att det är mesigt att gå in och värma sig.

Han drar slutsatsen att befälen underskattade riskerna med att öva i extrem kyla.

– Jag menar att man kanske måste acceptera att vissa moment inte kan genomföras vid extremt låga temperaturer, säger han och tillägger:

– Ibland har det också funnits en inställning att det är mesigt att gå in och värma sig.

Enligt Joakim Giöbel kan den pressade situation som organisationen befinner sig i öka risken för skador. Belastningen i organisationen är hög och det finns en förväntan på snabb utveckling.

– Både ÖB och Försvarsmaktsförvaltaren är ju jättetydliga, vi ska ha riskaptit och våga chansa lite. Jag tror inte att ÖB är nöjd med den här mängden köldskador, men budskapet om riskaptit kan uppfattas olika av befälen i organisationen. En del förstår det som att du kan tänja på gränserna ibland, medan andra kanske tror att du ska ta alla risker alltid. Individer vill göra sitt bästa, men ibland blir det lite fel, säger han.

Även brister i personlig utrustning och annan materiel bidrog till skadeutfallet. Enligt rapporten uppvisade samtliga förband brister i sin materiel avseende funktion och status. Bland annat är den vinterkänga som soldaterna använder, vinterkänga 90, inte anpassad för extremt låga temperaturer, säger Joakim Giöbel:

– Den tål inte mer än minus 20 eller minus 25 grader. Vinterkängor är något vi behöver se över.

Utredningen pekar också på problem med civil utrustning som soldaterna köpt in själva. Av rapporten framgår inte vilken typ av utrustning eller vilka problem det handlar om, men Joakim Giöbel är kritisk till att soldater tillåts använda egen utrustning i verksamheten.

– Vem garanterar att den utrustning som soldaterna köper in tål en viss kyla? Och vem kontrollerar att utrustningen är rätt för den verksamhet som ska bedrivas i ett visst klimat? Chefen Försvarsstaben har gett sitt godkännande för egna inköp, men vi har varit stora motståndare till det, säger han.

Under vinterutbildningen var det också problem med vissa fordon som inte fungerade.

– I en bandvagn där soldaterna skulle gå in och värma sig fungerade inte värmaren. Om det berodde på okunskap eller om grundtillsynen inte var korrekt utförd vet vi inte.

Deltagarna i vinterutbildningen som hölls i januari hade genomgått utbildningen Kallt väder inför avresan. Den ska ge kunskap om hur man uppträder i låga temperaturer på ett säkert sätt för att förebygga skador. Men under de intervjuer som genomfördes i samband med utvärderingen hade många deltagare svårt att återge vad utbildningen handlade om och uppgav att de inte hade känt sig förberedda.

Kallt väder genomfördes antingen enskilt digitalt eller som en genomgång i större grupper. Flera av de intervjuade saknade lärarledda diskussioner i mindre grupper och praktiska övningsmoment kopplade till utbildningen.

– Om du inte har övat att ta av dig kängor och strumpor och stoppa in fötterna i armhålan på en kamrat när det är minus 5 så kommer det inte att vara lättare i 30 minusgrader. Det räcker inte att bara läsa sig till hur man ska göra, man måste öva praktiskt också, säger Joakim Giöbel.

I utredningen uttalar sig också stabsläkaren vid K 4 om Kallt väder. Enligt honom är utbildningen för omfattande och har tyngdpunkt på fel saker. För stor vikt läggs vid köldskadors utveckling och konsekvenser, medan förebyggande åtgärder och upptäckt av tidiga symptom får för lite utrymme.

Joakim Giöbel berättar att det nu pågår ett arbete för att minska risken för förfrysningsskador och öka medvetenheten om de utmaningar som låga temperaturer medför.

– I SäkR 2026 (Säkerhetsreglemente, red. anm) har vi gjort en ny riskbedömningsmall som vi håller på att implementera. Vi kommer att resa ut till fem platser i landet och utbilda på det här, säger Joakim Giöbel och fortsätter:

– Vi ska också prata med Vinterenheten om utbildningen Kallt väder och vad vi ska göra med den. Någon slags förändring är nödvändig och de som går utbildningen behöver genomföra praktiska moment kopplade till utbildningen.

Läs mer:

Värnpliktiga vid Tolkskolan fick köldskador under övning – befäl larmar om tystnadskultur

Läs mer:

Stor ökning av antalet köldskador i Försvarsmakten i vinter

Ämnen i artikeln: Köldskador

Ur arkivet:

Aktuellt /

Materiel