Senast publicerat

Senast publicerat:

Marinens nya arbetsfartyg ska få fler förmågor

Marinens nya arbetsfartyg kommer att få fler förmågor och kunna verka under svårare förhållanden än befintliga plattformar. Det säger Susanne Nordman, projektledare för anskaffning av arbetsfartyg vid Försvarets materielverk. I vår levereras också nya hamnbogserare till marinen samtidigt som ett nytt trängfartygssystem är under utveckling.

Redaktionen

2024-03-12

FMV har tecknat kontrakt med leverantören Astilleros Armon Vigo SA för leverans av två nya arbetsfartyg. Konceptbild av fartygen. Bild: FMV

Dagens arbetsfartyg, HMS Pelikanen i Karlskrona och HMS Furusund på Berga/Muskö, har delvis olika förmågor: Pelikanen är i huvudsak avsedd för torped- och robotbärgning medan Furusund främst används vid dykeri, bärgning och undervattensarbeten.

De två nya arbetsfartygen som ska ersätta befintliga plattformar planeras att överlämnas till Försvarsmakten 2027 och 2028.

– De nya arbetsfartygen kommer ha utrustning som dagens arbetsfartyg plus lite till. Utrustningen är moderniserad och fartygen ska ur ett miljöperspektiv bli bättre och säkrare att jobba från vid exempelvis bärgning av övningstorpeder och bottenarbeten, säger , säger Susanne Nordman, projektledare för anskaffning av arbetsfartyg vid Försvarets materielverk och fortsätter:

– De ska också kunna operera under svårare förhållanden med högre vågor och på större djup och det blir möjligt att stödja andra marina enheter med logistik från denna plattform.

» Utrustningen är moderniserad och fartygen ska ur ett miljöperspektiv bli bättre och säkrare att jobba från vid exempelvis bärgning av övningstorpeder och bottenarbeten. «

I år ska marinen även tillföras fyra nya hamnbogserare. Två av dem skulle levererats redan i december 2023, men nu planeras i stället för en samlad överlämning av alla fyra hamnbogserare under våren.

– Just nu ligger de i Oskarshamn för att militariseras och rustas. De byggdes på ett civilt varv utanför Sverige och därför kunde vi inte slutföra alla installationer där. När de är klara för leverans ska två av dem gå till Karlskrona och två till Berga/Muskö, säger Susanne Nordman.

På sikt är planen att Försvarsmakten även tillförs ett nytt trängfartygssystem, berättar Susanne Nordman.

Liknande läsning:

– Konceptarbetet pågår med hög intensitet och sedan följer upphandling och byggnation. Trängfartygen är de sista fartygen som ska beställas i den här serien.

FAKTA

Fakta om de nya arbetsfartygen (preliminära uppgifter)

Längd: 50 meter

Bredd: 10,5 meter

Djupgående: 3 meter

Hastighet: 14 knop

Isklass: 1C (lätta isförhållanden, 15 – 30 centimeter)

Källa: FMV

Officerstidningen är Officersförbundets medlemstidning och bedriver självständig journalistisk bevakning av försvars- och säkerhetsfrågor.

Ämnen i artikeln: Marinen

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Officerstidningens nyhetsbrev kommer två gånger i månaden och ger dig nyheter från Officerstidningen direkt till din inkorg.

Fortsatt problem med skaderapporteringen – tio år efter bytet till Prio

Mest läst:

Aktuellt /

Jämställdhet

Noak utreds – årets konferens nära att ställas in

Aktuellt /

Armén

Hundratals miljoner saknades i arméns planering

Intervju /

Jonas Hård af Segerstad

Utbildningschefen: ”Vi behöver precision och inte bara stort antal”

Intervju /

Försvarsdebatt

Taktisk: ”Jag vill att myndigheten ska bli bättre”

Aktuellt

Nato

Försvarsmakten får eget 5G-nät – Sverige och Finland leder Natosatsning

Sverige och Finland får en ledande roll i Natos utveckling av framtidens militära kommunikation. Samtidigt ska Försvarsmakten få ett eget rikstäckande 5G-nät. På Södra skånska regementet, P 7, demonstrerades under onsdagen hur tekniken kan användas i fält.

Maria Widehed

2026-11-05

Överste Annelie Olausson, regementschef vid Södra Skånska regementet, P 7, står vid södra skjutfältet på Revingehed.

– Det är bara att se på fältet här. Vi har ju jättedålig täckning.

Under exempelvis regementets dag räcker kapaciteten i de befintliga mobilnäten inte alltid till. För en brigad under uppbyggnad, som skapat sitt eget ledningsstödssystem LSS Echo där 5G är en viktig del, behöver teknik snabbt komma på plats.

– Det handlar om att kunna känna att vi har en säker kommunikation. Med säker menar jag inte bara krypterad, utan också att man kan lita på att den har den kapacitet som behövs i det område där vi ska slåss, säger Annelie Olausson.

Bakom henne har några soldater just rest en ställning med kommunikationsutrustning. Ett hundratal personer från bland annat försvarsindustrin och andra länders försvarsmyndigheter har följt arbetet, sju minuter tog det.

På skjutfältet visas sedan flera sätt att upprätta kommunikationsförbindelser. En drönare kan lägga ut fiberoptisk kabel, medan en fordonsburen mast används för att förstärka täckningen. Sverige och Finland har fått en gemensam ledarroll inom en av fem innovationsmiljöer som Nato har etablerat för att utveckla och testa ny teknik för militär användning. Uppdraget innebär att länderna ska bidra till utvecklingen av framtidens säkra och motståndskraftiga kommunikationslösningar.

Satsningen ingår i Natos ”Rapid Adoption Action Plan”, som ska förkorta tiden från att en teknisk lösning identifieras till att den kan införas och användas operativt. Enligt Nato ska innovationsmiljöerna göra det möjligt att pröva ny teknik i realistiska militära miljöer, med användarna involverade i utvecklingen.

Som en del av satsningen får Försvarsmakten, med stöd av Försvarets materielverk, FMV, ett eget 5G-nät som byggs, utvecklas och förvaltas av Telia och Ericsson. Samtidigt etableras en innovationsplattform där ny teknik snabbare ska kunna omsättas till operativ militär förmåga.

Det rikstäckande nätet ska kunna förstärkas vid militära baser och kompletteras med tillfälliga lösningar i fält, vid förbandsplatser och krisflygbaser. Tekniken ska också kunna användas ombord på exempelvis transportflygplan, amfibiebåtar och fregatter.

– Det är det bästa av två världar – man drar nytta av den befintliga och kommersiella innovationen, men man särskiljer så det blir en dedikerad försvarsförmåga med helt annat skydd, säger Telias vd Anders Olsson.

Det handlar dock inte om att ersätta Försvarsmaktens befintliga militära kommunikationssystem. Den nya 5G-förmågan ska bli ytterligare ett sätt att överföra information mellan förband, sensorer och ledningssystem.

– Det stora är att vi inte bygger ett helt eget system med egna master och allting, utan använder den infrastruktur som finns, säger Rebecca Ihrfors, chef verksamhetsområde Ledningssystem vid Försvarets materielverk.

Hon beskriver hur 5G ska kunna användas tillsammans med bland annat fiber, satellitkommunikation och radio. Om en förbindelse störs eller slås ut ska kommunikationen kunna fortsätta via en annan.

– Vi måste bli mycket duktigare på att ha flera olika transmissionsformer.

Målet är att förbanden inte ska behöva hantera varje byte av kommunikationsväg manuellt.

– Du som soldat eller officer ute i fält ska kunna ha ungefär samma upplevelse som när du kliver av ett flygplan i ett annat land. Telefonen söker upp ett nytt nät och sedan fungerar den igen, säger Rebecca Ihrfors.

Ju närmare ryska gränsen du kommer, desto mindre vill du kanske använda de näten

För Annelie Olausson är frågan om tillgänglig kommunikation särskilt viktig när förbanden ska verka utanför Sverige.

Hon pekar på att mobilnäten i de områden där armén kan behöva strida inte nödvändigtvis är utbyggda på samma sätt som hemma, exempelvis i Baltikum. Det finns också säkerhetsrisker med att förlita sig på befintlig infrastruktur.

– Ju närmare ryska gränsen du kommer, desto mindre vill du kanske använda de näten, på grund av risken för att de är avlyssnade eller komprometterade på något sätt.

Annelie Olausson beskriver hur P 7 har arbetat med att testa ny teknik, men att begränsningar i mandat och upphandlingsprocesser kan bromsa utvecklingen.

– Och tid är det vi inte har. Det finns en styrka i att bedriva utvecklingen så här nära dem som faktiskt upplever det militära problemet. Du får ett annat tempo i det, säger hon.

Att förkorta tiden från teknisk utveckling till operativ användning är också ett av huvudsyftena med Nato Innovation Range.

En IT-säkerhetslösning som fungerar utmärkt i vanliga fall kan vara jättedålig i fält

– Tidigare har vi brutit ner behoven till tekniska krav, mött industrin och fått in en produkt som fungerar precis som det var tänkt. Sedan kommer den ut till förbanden och de säger: ”Vad är det här? Så här jobbar inte vi”, säger Rebecca Ihrfors och fortsätter:

– En IT-säkerhetslösning som fungerar utmärkt i vanliga fall kan vara jättedålig i fält. Om vi förstår det tidigt vinner vi väldigt mycket tid.

Förmågan att korta tiden mellan upptäckt, beslut och handling är ett av de viktigaste målen med satsningen. Avancerad 5G innebär en förbättrad möjlighet att koppla samman. Information om fiendens positioner och rörelser kan snabbt delas mellan sensorer, förband och ledningssystem.

Tekniken öppnar också upp för så kallad ”sensing”, där kommunikationsinfrastruktur kan användas för att upptäcka exempelvis drönare. Ute på Revingehed demonstrerades under onsdagen Ericssons nya teknik Isac, Integrated sensing and communication, som i tidigare tester har kunnat upptäcka små drönare på kilometeravstånd med hjälp av 5G-nätets radioutrustning.

Rebecca Ihrfors beskriver hur man genom säkra kommunikationsförbindelser och gemensamma digitala molnlösningar framgent kan få tillgång till en helt annan lägesbild. Man följer bland annat användningen av det ukrainska systemet Delta, som samlar information från bland annat drönare, sensorer och förband i en gemensam digital lägesbild som kan delas mellan olika delar av försvaret.

– I Sverige har du ju idag en lägesbild över ditt system – stridsledningscentralen har en, sjöövervakningscentralen har en. Vi försöker lära oss hur Delta och andra system fungerar. Vi lär oss väldigt mycket, både från Ukraina och Mellanöstern. Med samma lägesbild kan man genomföra multidomänoperationer mycket snabbare.

Försvarsmaktens nya 5G-nät ska byggas ut successivt, men någon tidsplan för när nätet ska vara fullt utbyggt har ännu inte presenterats. Förhoppningen är att flera av de nya kommunikationslösningarna ska kunna börja användas under de närmaste åren.

– Under 2027 och 2028 tror jag att det kommer att hända väldigt mycket. Men det kommer att ta tid innan det här finns ute hos alla förband, säger Rebecca Ihrfors.

Fakta

Natos fem innovationsmiljöer

Nato Innovation Range består av fem pilotmiljöer som ska påskynda utveckling, testning och införande av ny teknik för militär användning. Satsningen ingår i Natos Rapid Adoption Action Plan.

Sverige och Finland: Future connectivity. Säkra och motståndskraftiga kommunikationsnät för militär användning.

Estland: Cyber testbed. Utveckling och testning av cyber- och IT-lösningar.

Lettland: Uncrewed systems. Obemannade system och teknik för att bekämpa drönare.

Italien: Underwater environment. Undervattenssystem och marin teknik.

Nederländerna: Shallow waters. Autonoma marina system och säkerhet på havsbotten i grunda vatten.

Källa: Nato

Ämnen i artikeln: Nato

Ur arkivet:

Aktuellt /

Samverkan