Senast publicerat
Senast publicerat:

Utbildningschefen: ”Beslutet innebär inte att vi sänker kadettersättningen”

Även officersaspiranter som läser med särskilda förmåner under officersutbildningen får ta del av den höjda kadettersättningen. ”Men för att inte kadettersättning och grundlön ska innebära ett lönepåslag gör vi, precis som tidigare, ett avdrag på lönen som motsvarar den skattefria kadettersättningen så att grundlönen bibehålls”, säger Michael Cherinet, Försvarsmaktens utbildningschef.

Josefine Owetz
Johan Nilsson/TT
Vissa kan läsa till specialistofficer och reservofficer med särskilda förmåner under utbildningen. Det innebär att man behåller sin grundlön minus ett bruttolöneavdrag. Detta avdrag höjdes nyligen, något som skapat missnöje hos berörda kadetter.

Den som har arbetat som soldat, sjöman eller civilanställd i Försvarsmakten i minst ett år kan studera till officer med särskilda förmåner. För soldater och sjömän innebär det att man behåller sin grundlön, minus ett bruttolöneavdrag, under utbildningen. Utöver det får de dagersättningen som tillkommer alla kadetter. Denna ersättning höjde regeringen i våras, från 140 till 170 kronor om dagen.

Höjningen innebär att den totala inkomst som kadetter med särskilda förmåner har – grundlön plus dagsersättning – skulle bli högre än den lön som de har haft som anställda innan studierna. Den 6 september kom ett beslut som justerar löneavdraget till 7 500 kronor, vilket motsvarar ökningen i dagersättning.

– Beslutet innebär inte att Försvarsmakten har sänkt kadettersättningen och beslutet innebär inte att de som studerar med särskilda förmåner får mindre i lönekuvertet än vad de hade som anställda innan studierna. Beslutet innebär att de som varit anställda soldater eller sjömän, eller civila, även fortsatt erbjuds att studera med bibehållen lön, säger generalmajor Michael Cherinet, Försvarsmaktens utbildningschef, som är den som har fattat beslutet och fortsätter:

– Kadettersättningen beslutas av regeringen och styrs i officersförordningen och den ska alla som går på våra skolor få. Men för att inte kadettersättning och grundlön ska innebära ett lönepåslag gör vi ett avdrag på lönen som motsvarar den skattefria kadettersättningen. Det är det som är bruttolöneavdraget, ett avdrag som vi gör på lönen före skatt

» Beslutet innebär inte att den som studerar med särskilda förmåner får mindre i lönekuvertet än vad de hade som anställda innan studierna. «

Varför höjs bruttolöneavdraget med 1 500 kronor? Vad innebär det i plånboken för kadetter med särskilda förmåner?

– Kadettersättningen har höjts med 1050 kronor i månaden. Vi har gjort ett avdrag med 1 500 kronor i månaden, från 6 000 till 7 500 kronor. Skillnaden är att de 7 500 kronorna är avdrag på lönen före skatt. När man betalar skatt på de 1 500 kronorna så motsvarar det de skattefria
1 050 kronorna. När vi räknar på detta så man får ut lika mycket på lönekontot som innan beslutet. Det är ingen skillnad.

Varför kan inte kadetter med särskilda förmåner få även den höjda kadettersättningen?

– Om vi inte hade gjort avdraget så hade soldater som läser med särskilda förmåner blivit dubbelkompenserade för kostnadsutvecklingen, dels genom höjd kadettersättning och dels genom att lönerna har höjts i linje med ÖB dagorder. Det är fortsatt ett förmånligt erbjudande som Försvarsmakten har till de anställda, att få studera med bibehållen lön.

Beslutet gäller från den 1 september och omfattar samtliga officersaspiranter som läser grundläggande officersutbildning med särskilda förmåner. Officerstidningen har varit i kontakt med flera kadetter som är missnöjda med beslutet. Utöver besvikelse över själva beslutet är många kritiska till den uteblivna informationen från arbetsgivaren.

Liknande läsning:

– Jag förstår att flera har blivit besvikna av detta beslut, kadetter har hört av sig till både till mig och till mina medarbetare med frågor. Vi hade behövt varit tydligare och snabbare med informationen. Det får vi hantera nu. Vissa har fått information om beslutet via sociala medier vilket självklart inte är acceptabelt. I grunden handlar detta om en administrativ åtgärd, som fattades för sent. Nu försöker vi nå ut med information till de kadetter som går på skolorna i våra egna kanaler, säger Michael Cherinet.

» Vissa tolkade det som att de skulle få löneförhöjning när de började plugga, sedan justerade vi löneavdraget och då uppfattade de att de blev av med en löneförhöjning «

Höjningen av dagsersättning skedde i maj, det vill säga 4 månader före det att det här beslutet togs, varför dröjde det så pass länge?

– Det var olyckliga omständigheter. Det har varit ett högt tryck i Försvarsstaben under det här året. Vi fattade beslutet så pass sent att några hann påbörja utbildningen med den höjda kadettersättningen men med det låga bruttolöneavdraget. Vissa tolkade det som att de skulle få löneförhöjning när de började plugga, sedan justerade vi löneavdraget och då uppfattade de att de blev av med en löneförhöjning. Jag förstår att man kan ha tyckt att det här har varit otydligt. Då är det viktigt att förstå att den förmån man har som anställd är att få studera vidare med bibehållen lön, säger han och tillägger att inga kadetter kommer att bli återbetalningsskyldiga: 

– Det är vi som har gjort fel så ingen ska lida för det. Ingen kommer att behöva betala tillbaka något.

Varför har inte detta beslut samverkats med arbetstagarorganisationerna?

– Det är en administrativ åtgärd. Den innebär ingen ändring av tidigare villkor. Jag såg inte att det här var en fråga för formell samverkan. Däremot hade det varit vettigt att orientera om beslutet så att det inte hade missuppfattats så som det har gjorts.

Något som har väckt reaktioner i sociala medier bland försvarsmaktsanställda och försvarsdebattörer är en formulering i beslutet. ”Den höjda ersättningen innebär också att nettoinkomsten efter studier riskerar att bli lägre eller i samma nivå som under studietiden, det vill säga ingen eller mycket liten löneutveckling sker vid anställning som officer”, står det i övervägandet bakom beslutet.

Att löneutvecklingen när man går från kadett till officer riskerar att bli för liten –  varför är detta ett problem?

– Den formuleringen är korrekt för en del, men i sammanhanget är den överflödig. De som varit anställda som soldater under lång tid, de har löner som är närmare de löner som är i nivå med ingångslönen till specialistofficer. Men det spelar ingen roll för det här beslutet egentligen. Det var en överflödig motivbild.

Försvarsmakten har redan i dag svårt att fylla utbildningsplatserna. Är detta beslut rätt åtgärd för ökad rekrytering till specialistofficersutbildningarna?

– I grunden handlar det om att vi även fortsatt erbjuder GSS och civila att plugga med bibehållen grundlön. Det är så man måste se det. Det är ett förmånligt erbjudande att plugga med lön, säger Michael Cherinet.

» Missnöjet bland officersaspiranterna som studerar under särskilda förmåner under sin skoltid är högst begriplig. «

I en skriftlig kommentar skriver Officersförbundets förbundsdirektör Johan Hansson: ”Missnöjet bland officersaspiranterna som studerar under särskilda förmåner under sin skoltid vid specialistofficersutbildningarna är högst begriplig. Att ändra förutsättningarna till det sämre när man gjort ett viktigt yrkesval och påbörjat sin utbildning skapar frustration och förvåning, inte minst för de direkt berörda”, skriver han och fortsätter:

”Beslutet kommer särskilt illa i en tid då Försvarsmakten behöver stabilitet och förutsägbarhet bland personalen när det gäller löner och villkor. Inte minst när personalen har börjat skönja positiva villkorsförändringar. Försvarsmakten var ensam i sitt beslut – ett beslut man också ensam kan rätta till.”, skriver Johan Hansson, Officersförbundets förbundsdirektör.

Den 2 oktober publicerade Officerstidningen ett öppet brev från kadetter som riktas till ÖB Micael Bydén och Michael Cherinet. I brevet uppmanar kadetter på flera av Försvarsmaktens skolor att Försvarsmakten ska ompröva det fattade beslutet.

Intervjun med Michael Cherinet gjordes den 2 oktober, men innan det öppna brevet inkom till Försvarsmakten och före publiceringen på Officerstidningen.se. Officerstidningen har efter intervjun erbjudit myndigheten möjlighet att replikera på det öppna brevet.

FAKTA

Förmåner Officersutbildning
Under officersutbildningen får alla kadetter en dagersättning på 170 kronor per dag. Den betalas ut månadsvis. Den som arbetat som soldat, sjöman (kontinuerligt eller tidvis) eller civilanställd i Försvarsmakten i minst ett år när utbildningen till specialistofficer eller reservofficer påbörjas har möjlighet till studier med särskilda förmåner. Som soldat eller sjöman behåller du din grundlön, utan lönetak, minus 7 500 kronor bruttolöneavdrag. Som civilanställd behåller du din grundlön, upp till ett lönetak om 30 000 kronor, minus 7 500 kronor bruttolöneavdrag.

Följande förmåner ingår och är skattefria:

• Mat och boende
• Sjukvård och akut tandvård
• Resor vid in- och utryckning
• En hemresa per tjänstgöringsfri helg
• Tillgång till kläder och utrustning som behövs
• Dessutom ingår Försvarsmaktens försäkringsskydd. 

Källa: Försvarsmakten

Officerstidningen är Officersförbundets medlemstidning och bedriver självständig journalistisk bevakning av försvars- och säkerhetsfrågor.

Sommar, semester och lite tid över? Här följer en lista på 10 reportage och intervjuer i Officerstidningen som du kanske har missat eller inte hunnit läsa tidigare

Josefine Owetz
Rickard ”Bronco” Wilhelmsson

Rickard Wilhelmsson har har en lång bakgrund inom specialförbanden. Sedan förra året är han försvarsmaktsförvaltare.

Foto: Margareta Bloom Sandebäck

  1. Rickard ”Bronco” Wilhelmsson: ”Det är klart att det vi gör är farligt”

Som ÖB:s högra hand vill försvarsmaktsförvaltare Rickard ”Bronco” Wilhelmsson bidra till att förändra hur Försvarsmakten tänker, tränar och leder. Mindre teori, mer praktik – och soldater som tränas tills de misslyckas. I centrum står också det han kallar ”riskaptit” – förmågan att genom erfarenhet och träning våga ta kalkylerade risker.

Läs mötet här

251217-PaulWennerholm-0588-1

Vagnchefen ”Bars”, skytten ”Bugor” och laddaren ”Bulgar” i 21:a mekaniserade brigaden.

Foto: Paul Wennerholm

2. ”Ryssarna har stenkoll på era fordon”

Det svenska pansaret var ryggraden under offensiven in i ryska Kursk, höll linjerna i Donbass och kan ha slagit rekord i världens längsta stridsvagnsträff. När Officerstidningen besöker den ukrainska ”svenskbrigaden” hyllas Sveriges stridsfordon – men de riktar också en varning till kollegorna i Försvarsmakten om vad ryssarna har lärt sig under krigsåren.

Läs reportaget här

Statsflygskvadronen

Överstelöjtnant Olof Stenbergh, chef för statsflygskvadronen.

Foto: Margareta Bloom Sandebäck

3. Statsflyget mot nya höjder

Statsflygskvadronen på Arlanda står inför flera stora förändringar. Nuvarande Gulfstreamflygplan ersätts av flygplan från Bombardier, organisationen ska växa kraftigt och på sikt ska skvadronen också tillföras flygvapnets nya radarspanings- och ledningsflygplan S 106 GlobalEye. Det innebär modernare flygplan, nya uppgifter och betydligt fler anställda.

Läs reportaget här

Rymdchefen_Porträttbild-Anders Sundeman

Anders Sundeman tillträdde som Försvarsmaktens nya rymdchef i september 2025.

Foto: Försvarsmakten

4. Rymdchefen: ”Mycket handlar om att lägga ett rymdpussel tillsammans med våra allierade”

Att bygga rymdförmåga handlar om att arbeta multidomänt med fokus på land, hav, luft och cybermiljö. Uppbyggnadstakten har skyndats på och präglas av den snabba teknikutvecklingens möjligheter och nya hot. Det säger Försvarsmaktens rymdchef flottiljamiral Anders Sundeman.

Läs intervjun här

Flygvapnets cyberförsvar

”Idag är det viktigt att man förstår att även strids­­­­vagnar har IP-­adresser och går att hacka”, säger ­Christof­­­fer Pierrou, cyberförsvarsförvaltare.

Foto: Margareta Bloom Sandebäck

5. Fokus på femte domänen i Flygvapnets cyberförsvar

Flygvapnet växlar upp i cyberdomänen – den femte arenan för krigföring. På Uppsala garnison byggs förmågan att upptäcka, förstå och försvara flygvapnets system mot angrepp i realtid. ”Vi behöver dem som är skickliga på att kriga med hjärnan”, säger cyberförsvarsförvaltare Christoffer Pierrou.

Läs reportaget här

f17_vader_flygtornetinne_allatre1

Major Charlotte Boström, kapten Malin Bohman och kapten Josefin Jönsson är tre av femton anställda på väderavdelningen på F 17.

Foto: Linn Bergbrant

6. Meteorologerna som avgör när flyget kan lyfta

Högt ovanför marken på Blekinge flygflottilj, F 17, sitter meteorologerna. Med blicken fäst på kartor och siffror ger de stöd till planering och genomförande av insatser och militära operationer. Men nyrekryteringen till yrket går trögt – en trend som nu håller på att vända.

Läs reportaget här

Daniel Smith

En av slutsatserna i Daniel Smiths avhandling är att soldater följer ledare som ger dem redskap att fatta egna beslut.

Foto: Filip Erlind

7. ”Soldater följer chefer som de anser vara värda att följa”

I krigets kaos är det avgörande att soldater fortsätter att samverka och fatta beslut. Major Daniel Smith gjorde sina doktorandstudier på motorcykel längs Ukrainas frontlinje. I höstas disputerade han vid Försvarshögskolan, FHS, med en avhandling som utmanar tidigare forskning om vad som möjliggör sammanhållning i strid.

Läs intervjun här

Aurora 26 pressade logistiken

På Transportenheten jobbar militärer och civila tillsammans för att lösa transportuppdrag under Aurora 26.

Foto: Filip Erlind

8. Aurora 26 pressade logistiken

Värdlandsstöd och logistik var i fokus under försvarsmaktsövningen Aurora 26 med 18 000 deltagare och mängder av materiel i rörelse. Planeringen av operativa transporter var klar i god tid innan övningsstarten, men kriget i Mellanöstern medförde flera sena ändringar. Det satte extra press på Transportenheten vid Försvarsmaktens logistik, som hanterade logistiken under övningen.

Läs reportaget här

Tystnadskultur

På arbetsplatser med tystnadskultur riskerar den som för fram kritik att hamna i social och karriärmässig karantän.

Foto: Björn Öberg

9. Många anställda i Försvarsmakten upplever tystnadskultur

Varannan anställd i Försvarsmakten har upplevt tystnadskultur och ju högre upp i organisationen man kommer desto mer utbrett är det. Arbetsställen som präglas av den här typen av problem riskerar att tappa i förtroende och bli mindre effektiva än andra. Det visar forskning om tystnadskultur och destruktivt ledarskap som publicerats de senaste åren.

Läs fördjupningen här

margaretabsandeback_251210_MBS9509-weboptimised

Att förenkla processerna kring anskaffningar är ett måste för att Försvarets materielverk ska klara av att möta den ökande mängden uppdrag, säger Mikael Granholm.

Foto: Margareta Bloom Sandebäck

10. FMV:s generaldirektör: ”Vi behöver förenkla vårt samarbete med Försvarsmakten”

Försvarets materielverk, FMV, har de senaste åren flerdubblat beställningarna mot industrin och anställt ett tusental nya medarbetare. Samtidigt är myndigheten på väg att minska antalet militära befattningar eftersom det nuvarande målet inte bedöms kunna nås. Det säger generaldirektör Mikael Granholm.

Läs intervjun här

Ur arkivet: