Senast publicerat
Senast publicerat:

Utbildningschefen: ”Beslutet innebär inte att vi sänker kadettersättningen”

Även officersaspiranter som läser med särskilda förmåner under officersutbildningen får ta del av den höjda kadettersättningen. ”Men för att inte kadettersättning och grundlön ska innebära ett lönepåslag gör vi, precis som tidigare, ett avdrag på lönen som motsvarar den skattefria kadettersättningen så att grundlönen bibehålls”, säger Michael Cherinet, Försvarsmaktens utbildningschef.

Josefine Owetz
Johan Nilsson/TT
Vissa kan läsa till specialistofficer och reservofficer med särskilda förmåner under utbildningen. Det innebär att man behåller sin grundlön minus ett bruttolöneavdrag. Detta avdrag höjdes nyligen, något som skapat missnöje hos berörda kadetter.

Den som har arbetat som soldat, sjöman eller civilanställd i Försvarsmakten i minst ett år kan studera till officer med särskilda förmåner. För soldater och sjömän innebär det att man behåller sin grundlön, minus ett bruttolöneavdrag, under utbildningen. Utöver det får de dagersättningen som tillkommer alla kadetter. Denna ersättning höjde regeringen i våras, från 140 till 170 kronor om dagen.

Höjningen innebär att den totala inkomst som kadetter med särskilda förmåner har – grundlön plus dagsersättning – skulle bli högre än den lön som de har haft som anställda innan studierna. Den 6 september kom ett beslut som justerar löneavdraget till 7 500 kronor, vilket motsvarar ökningen i dagersättning.

– Beslutet innebär inte att Försvarsmakten har sänkt kadettersättningen och beslutet innebär inte att de som studerar med särskilda förmåner får mindre i lönekuvertet än vad de hade som anställda innan studierna. Beslutet innebär att de som varit anställda soldater eller sjömän, eller civila, även fortsatt erbjuds att studera med bibehållen lön, säger generalmajor Michael Cherinet, Försvarsmaktens utbildningschef, som är den som har fattat beslutet och fortsätter:

– Kadettersättningen beslutas av regeringen och styrs i officersförordningen och den ska alla som går på våra skolor få. Men för att inte kadettersättning och grundlön ska innebära ett lönepåslag gör vi ett avdrag på lönen som motsvarar den skattefria kadettersättningen. Det är det som är bruttolöneavdraget, ett avdrag som vi gör på lönen före skatt

» Beslutet innebär inte att den som studerar med särskilda förmåner får mindre i lönekuvertet än vad de hade som anställda innan studierna. «

Varför höjs bruttolöneavdraget med 1 500 kronor? Vad innebär det i plånboken för kadetter med särskilda förmåner?

– Kadettersättningen har höjts med 1050 kronor i månaden. Vi har gjort ett avdrag med 1 500 kronor i månaden, från 6 000 till 7 500 kronor. Skillnaden är att de 7 500 kronorna är avdrag på lönen före skatt. När man betalar skatt på de 1 500 kronorna så motsvarar det de skattefria
1 050 kronorna. När vi räknar på detta så man får ut lika mycket på lönekontot som innan beslutet. Det är ingen skillnad.

Varför kan inte kadetter med särskilda förmåner få även den höjda kadettersättningen?

– Om vi inte hade gjort avdraget så hade soldater som läser med särskilda förmåner blivit dubbelkompenserade för kostnadsutvecklingen, dels genom höjd kadettersättning och dels genom att lönerna har höjts i linje med ÖB dagorder. Det är fortsatt ett förmånligt erbjudande som Försvarsmakten har till de anställda, att få studera med bibehållen lön.

Beslutet gäller från den 1 september och omfattar samtliga officersaspiranter som läser grundläggande officersutbildning med särskilda förmåner. Officerstidningen har varit i kontakt med flera kadetter som är missnöjda med beslutet. Utöver besvikelse över själva beslutet är många kritiska till den uteblivna informationen från arbetsgivaren.

Liknande läsning:

– Jag förstår att flera har blivit besvikna av detta beslut, kadetter har hört av sig till både till mig och till mina medarbetare med frågor. Vi hade behövt varit tydligare och snabbare med informationen. Det får vi hantera nu. Vissa har fått information om beslutet via sociala medier vilket självklart inte är acceptabelt. I grunden handlar detta om en administrativ åtgärd, som fattades för sent. Nu försöker vi nå ut med information till de kadetter som går på skolorna i våra egna kanaler, säger Michael Cherinet.

» Vissa tolkade det som att de skulle få löneförhöjning när de började plugga, sedan justerade vi löneavdraget och då uppfattade de att de blev av med en löneförhöjning «

Höjningen av dagsersättning skedde i maj, det vill säga 4 månader före det att det här beslutet togs, varför dröjde det så pass länge?

– Det var olyckliga omständigheter. Det har varit ett högt tryck i Försvarsstaben under det här året. Vi fattade beslutet så pass sent att några hann påbörja utbildningen med den höjda kadettersättningen men med det låga bruttolöneavdraget. Vissa tolkade det som att de skulle få löneförhöjning när de började plugga, sedan justerade vi löneavdraget och då uppfattade de att de blev av med en löneförhöjning. Jag förstår att man kan ha tyckt att det här har varit otydligt. Då är det viktigt att förstå att den förmån man har som anställd är att få studera vidare med bibehållen lön, säger han och tillägger att inga kadetter kommer att bli återbetalningsskyldiga: 

– Det är vi som har gjort fel så ingen ska lida för det. Ingen kommer att behöva betala tillbaka något.

Varför har inte detta beslut samverkats med arbetstagarorganisationerna?

– Det är en administrativ åtgärd. Den innebär ingen ändring av tidigare villkor. Jag såg inte att det här var en fråga för formell samverkan. Däremot hade det varit vettigt att orientera om beslutet så att det inte hade missuppfattats så som det har gjorts.

Något som har väckt reaktioner i sociala medier bland försvarsmaktsanställda och försvarsdebattörer är en formulering i beslutet. ”Den höjda ersättningen innebär också att nettoinkomsten efter studier riskerar att bli lägre eller i samma nivå som under studietiden, det vill säga ingen eller mycket liten löneutveckling sker vid anställning som officer”, står det i övervägandet bakom beslutet.

Att löneutvecklingen när man går från kadett till officer riskerar att bli för liten –  varför är detta ett problem?

– Den formuleringen är korrekt för en del, men i sammanhanget är den överflödig. De som varit anställda som soldater under lång tid, de har löner som är närmare de löner som är i nivå med ingångslönen till specialistofficer. Men det spelar ingen roll för det här beslutet egentligen. Det var en överflödig motivbild.

Försvarsmakten har redan i dag svårt att fylla utbildningsplatserna. Är detta beslut rätt åtgärd för ökad rekrytering till specialistofficersutbildningarna?

– I grunden handlar det om att vi även fortsatt erbjuder GSS och civila att plugga med bibehållen grundlön. Det är så man måste se det. Det är ett förmånligt erbjudande att plugga med lön, säger Michael Cherinet.

» Missnöjet bland officersaspiranterna som studerar under särskilda förmåner under sin skoltid är högst begriplig. «

I en skriftlig kommentar skriver Officersförbundets förbundsdirektör Johan Hansson: ”Missnöjet bland officersaspiranterna som studerar under särskilda förmåner under sin skoltid vid specialistofficersutbildningarna är högst begriplig. Att ändra förutsättningarna till det sämre när man gjort ett viktigt yrkesval och påbörjat sin utbildning skapar frustration och förvåning, inte minst för de direkt berörda”, skriver han och fortsätter:

”Beslutet kommer särskilt illa i en tid då Försvarsmakten behöver stabilitet och förutsägbarhet bland personalen när det gäller löner och villkor. Inte minst när personalen har börjat skönja positiva villkorsförändringar. Försvarsmakten var ensam i sitt beslut – ett beslut man också ensam kan rätta till.”, skriver Johan Hansson, Officersförbundets förbundsdirektör.

Den 2 oktober publicerade Officerstidningen ett öppet brev från kadetter som riktas till ÖB Micael Bydén och Michael Cherinet. I brevet uppmanar kadetter på flera av Försvarsmaktens skolor att Försvarsmakten ska ompröva det fattade beslutet.

Intervjun med Michael Cherinet gjordes den 2 oktober, men innan det öppna brevet inkom till Försvarsmakten och före publiceringen på Officerstidningen.se. Officerstidningen har efter intervjun erbjudit myndigheten möjlighet att replikera på det öppna brevet.

FAKTA

Förmåner Officersutbildning
Under officersutbildningen får alla kadetter en dagersättning på 170 kronor per dag. Den betalas ut månadsvis. Den som arbetat som soldat, sjöman (kontinuerligt eller tidvis) eller civilanställd i Försvarsmakten i minst ett år när utbildningen till specialistofficer eller reservofficer påbörjas har möjlighet till studier med särskilda förmåner. Som soldat eller sjöman behåller du din grundlön, utan lönetak, minus 7 500 kronor bruttolöneavdrag. Som civilanställd behåller du din grundlön, upp till ett lönetak om 30 000 kronor, minus 7 500 kronor bruttolöneavdrag.

Följande förmåner ingår och är skattefria:

• Mat och boende
• Sjukvård och akut tandvård
• Resor vid in- och utryckning
• En hemresa per tjänstgöringsfri helg
• Tillgång till kläder och utrustning som behövs
• Dessutom ingår Försvarsmaktens försäkringsskydd. 

Källa: Försvarsmakten

Officerstidningen är Officersförbundets medlemstidning och bedriver självständig journalistisk bevakning av försvars- och säkerhetsfrågor.

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Officerstidningens nyhetsbrev kommer två gånger i månaden och ger dig nyheter från Officerstidningen direkt till din inkorg.

    Jag godkänner att Officerstidningen sparar mina uppgifter.

    Han var ett välkänt ansikte i media som expert på kriget i Ukraina – tills han blev ökänd som ”toppmilitären som greps i razzia”, misstänkt för brott mot rikets säkerhet. Närmare tre år efter att överstelöjtnant Johan Huovinen greps är misstankarna mot både honom och frun Lena avskrivna – och livet börjar återgå till det normala.

    Annica Ögren
    Johan Huovinen
    Även om gripandet 2023 har satt spår i Johan Huovinen säger han att det samtidigt stärkt hans relation med frun Lena.

    Foto: Margareta Bloom Sandebäck

    Johan Huovinen sitter bakåtlutad i en av mässens soffor på Försvarshögskolan, FHS, i Stockholm. Han är klädd i en ljusgrå kostym. Det har gått nästan två och ett halvt år sedan vi sågs för att göra detta personporträtt. Han är sig lik, bortsett från håret som har hunnit bli lite gråare.

    När vi träffades senast, hösten 2023, ringde Johan Huovinens telefon i ett. Då var han klädd i sin marinblå uniform och svarade på frågor om den senaste utvecklingen i kriget i Ukraina.

    – Ibland kan det ringa fem gånger om dagen från olika mediehus, förklarade han då.

    På det högra ficklocket på uniformen hade han fäst ryska generalstabsakademins utbildningstecken, vit och rombformad med en örn på. Ovanför den i höjd med bröstet syntes det ukrainska märket ”znak poshany” som på engelska blir ”badge of honour”, som Johan Huovinen tilldelades 2015 av dåvarande ukrainska försvarsministern Stepan Poltorak. Att han placerade det ryska tecknet under det ukrainska på uniformen var en symbolhandling, berättade han.

    – Jag tycker att jag har förtjänat det och är stolt över att jag gått där. Jag ställer ju inte upp på det ryska styret, men det talar om vad jag kan, sa Johan Huovinen då.

    Jag ställer ju inte upp på det ryska styret, men det talar om vad jag kan.

    Jobbet som lärare i militärstrategi vid Institutionen för krigsvetenskap och militärhistoria på Försvarshögskolan hade han vid den tidpunkten haft i ett år. Kontoret låg på markplan och delades med ”den andra finnen” som han själv beskrev det, överstelöjtnant Joakim Paasikivi.

    De båda blev efter Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina 2022 snabbt välkända ansikten i media som experter på kriget. Johan Huovinen har synts i intervjuer i SVT:s Aktuellt, i TV4:s Nyhetsmorgon, i Sveriges Radio, SvD och DN. Arbetet som militär lärare var en annorlunda roll för honom, som närmast kom från en treårig tjänst som militär rådgivare vid Sveriges ständiga delegation vid OSSE, Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa, i Wien.

    – Jag har aldrig varit lärare förut och jag har heller aldrig pratat med media tidigare egentligen. Jag har gjort kanske två eller tre intervjuer tidigare någon gång på rysk tv, på ryska, that’s it, sa han då.

    Men mycket har hänt sedan den oktoberdagen. Och vi återkommer dit snart.

    Johan Huovinen föddes 1967 och växte upp i ett hus i Bålsta utanför Stockholm i en familj med föräldrar och två yngre syskon. Mamman jobbade som lärare och pappan drev en bilfirma och arbetade senare som flygplanstekniker.

    Några officerare har inte funnits i familjen. Militäryrket var heller inget som han själv eftersträvade som barn.

    – Jag ville bli polis. Det var min dröm.

    Under sommarloven från Sigtunaskolan humanistiska läroverket jobbade han extra i den kiosk som hans föräldrar om somrarna drev vid ett bad i Bålsta. Rätt ofta stannade de patrullerande poliserna i området för en fikapaus.

    – Jag brukade prata med dem och blev väl lite fascinerad. Någon gång fick jag också åka med på en kvällspatrull, det tyckte jag var kul.

    Johan Huovinen

    Johan Huovinen tog examen från Ryska federationens väpnade styrkors generalstabs­akademi i Moskva med högsta betyg.

    Foto: Margareta Bloom Sandebäck

    För att skynda på processen mot Polishögskolan ansökte han om att få mönstra tidigare och beta av värnplikten så tidigt som möjligt. Men under värnpliktstjänstgöringen på Norrbottens regemente förändrades drömmen.

    – Det var väl äventyret som lockade: utbildningen, att få gå i befattning och ordning och reda. En organiserad strukturerad verksamhet.

    Nästan direkt efter muck började han jobba på Roslagens luftvärnskår, Lv 3, i Norrtälje där han stannade tills regementet lades ned 2000. I någon slags panik över framtiden anmälde han sig som frivillig till kontingenten, KS 03, i Kosovo för att skaffa sig lite betänketid.

    – Det var väl ett flyktbeteende, men det var också det som ledde fram till att jag senare hamnade på Must.

    Det var väl ett flyktbeteende, men det var också det som ledde fram till att jag senare hamnade på Must.

    För väl hemma från missionen låg ett kuvert på köksbordet. Det visade sig att Militära underrättelse- och säkerhetstjänsten, Must, skulle sätta upp en ny internationell underrättelseavdelning med ansvar för bland annat Kosovo och Bosnien. Johan Huovinen sökte sig dit och arbetade där fram till 2004. Efter det läste den högre officersutbildningen på Försvarshögskolan, följt av två år som elev – och som tredje svensk någonsin – vid den Ryska federationens väpnade styrkors generalstabsakademi i Moskva. Han lämnade med högsta betyg.

    Tillsammans med fru och två småbarn flyttade familjen sedan till Moskva där han de tre kommande åren var Sveriges armé- och flygattaché i Ryssland men även i Belarus.

    – De fem åren var den lyckligaste tiden i livet. Barnen var små, vi hade inte samma stress som många andra med hämtning och lämning eftersom Lena kunde vara hemma med dem. Vi var ute på ett enda äventyr hela familjen, med möjlighet att resa. Det var en bra tid.

    Att tala ryska är än idag inga problem, säger han, trots att han inte skulle kalla sig själv för flytande.

    – Jag tycker man ska vara ödmjuk inför språk. Det finns alltid någon som kan det bättre.

    Under åren som attaché representerade han Sveriges intressen under en period som präglades av kriget i Georgien 2008 och där Sverige hade avbrutit de bilaterala och militärdiplomatiska förhållandena med Ryssland.

    – Det var en svår balansgång där en del av jobbet var att återupprätta relationerna och en annan del att utbyta information, ta emot besök från de övriga 104 länderna som hade militärattachéer i Ryssland. Och samtidigt skulle man försöka komma ut och se saker i landet.

    Under dessa år påbörjade Ryssland dessutom en stor militär reform som lett fram till där vi är idag, vilket Johan Huovinen följde i detalj under sin tid i landet. 2014 till 2017 jobbade han även tre år som EU:s första militära rådgivare i Ukraina. Ett uppdrag som han trivdes med.

    – Uppdraget var väldigt fritt, det var att samverka med interlokutörer och att rapportera till EU. Jag fick träffa alla möjliga människor, samarbeta med försvarsattachéer och rådgivare, internationella organisationer och ukrainska generalstaben, säkerhetstjänsten SBU och alla frivilligorganisationer. Det gav en enorm inblick i ett land som varit under stor press sedan 2014, om vad som fungerade och inte. Kontakter jag har nytta av än i dag.

    Några dagar efter vår intervju i oktober 2023 skulle den här artikeln gå till tryck. I ett mejl den 16 oktober skriver Johan Huovinen att ”Jag läser detta ikväll och så får du svar under morgondagen, senast”. Men något svar kommer aldrig. Följande gryning, runt klockan fem på morgonen den 17 oktober står Johan Huovinen, som varje morgon i badrummet och rakar sig, till ljudet av den ukrainska piloten Denys Davidovs YouTube-kanal, med nästan en miljon prenumeranter.

    – Min fru är så otroligt trött på det där. ”Nej, inte den mannen igen” brukar hon säga. ”Skaffa hörlurar”.

    Men just den här morgonen hinner hon inte säga något. I stället reagerar Johan Huovinen på ett ljud från ytterdörren och börjar gå mot hallen. Halvvägs framme möts han av nationella insatsstyrkan som stormar in, ledd av Säpo. En av männen skriker ”polis, polis, ta det lugnt” och visar upp en polisbricka.

    Johan Huovinen grips och förs till Kronobergshäktet, misstänkt för grov obehörig befattning med hemlig uppgift, ett brott mot rikets säkerhet. Det innebär att någon utan lov skaffar sig eller röjer uppgifter om Sveriges försvar som kan skada Sveriges säkerhet om uppgifterna röjs för främmande makt. Brottet kan ge fängelse i upp till fyra år. Även frun Lena, som under 28 år jobbat på Försvarets radioanstalt, FRA, grips och misstänks för samma brott.

    Johan Huovinen

    ”Jag trivs bra med mitt jobb idag. Men de allra roligaste eller mest spännande uppdragen är så klart sådant som jag inte kan prata om”, säger Johan Huovinen.

    Foto: Margareta Bloom Sandebäck

    Efterföljande dygn försöker jag kontakta Johan Huovinen igen. Officerstidningen har pressläggning och citaten från intervjun några dagar tidigare behöver hans godkännande. Media känner ännu inte till att han sitter inlåst i en cell, utan någon möjlighet till kontakt med omvärlden.

    Ett dygn senare kommer en push-notis från Expressen i mobilen. ”Svensk toppmilitär och hans fru gripna i razzia” intill en pixlad bild som jag känner igen. Artikeln ställs.

    I åtta veckor satt Johan Huovinen häktad med fulla restriktioner utan kontakt med omvärlden och det skulle dröja nästan ett år innan åklagaren avskrev honom från utredningen. Under tiden i häktet hann han tänka tillbaka på vår intervju och om artikeln ändå publicerades till slut, berättar han när vi ses igen.

    – Allt det här har ju att göra med min bakgrund såklart. Och det är klart att jag hann tänka att artikeln skulle kunna stärka misstanken mot mig.

    Allt det här har ju att göra med min bakgrund såklart. Och det är klart att jag hann tänka att artikeln skulle kunna stärka misstanken mot mig.

    Men sedan september 2024 är Johan Huovinen att betrakta som juridiskt oskyldig. Gripandet har satt spår i honom och påverkat hans relationer med kollegor och vänner. Han beskriver att många till en början tog avstånd och att han upplevde att hans förtroende var borta. Planen då var att rida ut stormen de sista åren till pension, vilket man inom Försvarsmakten kan ta ut som 61-åring.

    Men så här nästan två år efter att Johan Huovinen kom tillbaka till sin tjänst på Försvarshögskolan – och snart tre år efter gripandet – har något hänt. Förutom att han flyttat upp en våning på jobbet till ett eget kontorsrum och att kontorskollegan Joakim Paasikivi gått i pension, har hans telefon börjat ringa igen. Media fortsätter att ställa frågor om kriget i Ukraina och vänner har börjat höra av sig.

    Och i början av juli i år meddelar chefsåklagaren i fallet, Per Lindqvist, att utredningen läggs ned, inkluderat misstankarna mot Johans fru Lena. ”Jag har lagt ned förundersökningen på grund av att brott inte kan styrkas. Skälet är att det inte är möjligt att i alla delar förhöra de vittnen som är nödvändiga. Vittnena är på grund av sekretess förhindrade att förhöras om vissa uppgifter”, skriver chefsåklagaren i ett pressmeddelande.

    Upplever du att du har lyckats vända på skutan nu?

    – Ja, det tycker jag. Samtidigt finns det ju de som säger ”ingen rök utan eld”. Och det finns ingen transparens i detta. Jag kan inte transparent förklara vad som ligger bakom. Det skulle annars kanske lägga saker till rätta.

    Så, vad var det som hände? Hela rättsfallet har omgärdats av omfattande sekretess och Johan Huovinen är belagd med yppandeförbud, vilket hindrar honom från att kunna berätta om fallet. Det är frustrerande, förklarar han.

    – Det finns ju en story där även om jag inte har något med den att göra.

    Har du en förhoppning om att alla uppgifter ska komma fram till slut?

    – Ja, och det finns en del som pekar på det. Vi får se. Det hade känts bra och som en slags återupprättelse.

    Johan Huovinen

    Foto: Margareta Bloom Sandebäck

    Fakta

    JOHAN HUOVINEN

    Ålder: 58 år.

    Yrke: Lärare i militär strategi på Försvarshögskolan.

    Familj: Fru och två vuxna barn.

    Bor: Lägenhet på Östermalm i Stockholm.

    Läser: ”Baltikums befrielse” av Tobias Berglund och Niclas Sennerteg.

    Lyssnar på just nu: ”Sommar i P1” med bland andra Martin Kragh.

    Karriär i urval:
    1986: Värnplikt, gruppchef, I 19/P 5.

    1991: Officersexamen, därefter instruktör robot 70-pluton, Lv 3.

    1997–1998: Stf Sektionschef S5/BA 09 och BA 10, Bosnien.

    2000: Sektions­chef S5/KS 03, Kosovo.

    2009–2012: Sveriges armé- och flyg­attaché i Ryssland.

    2014–2017: EU:s militära rådgivare i Ukraina.

    2017–2022: Militärrådgivare vid Sveriges ständiga delegation till OSSE i Wien.

    2022–: Militär lärare på FHS.

    Ur arkivet: