Senast publicerat
Senast publicerat:

Stor satsning på det militära försvaret i höstbudgeten

Försvarsbudgeten utökas med över 27 miljarder kronor nästa år jämfört med i år, till 119 miljarder, det framgår av höstens budgetproposition. På en pressträff nyligen framhöll regeringen behovet av att Försvarsmakten satsar på personalområdet, bland annat genom åtgärder för att behålla och rekrytera personal och att antalet utbildningsplatser på Officersprogrammet ökar.

Josefine Owetz
Anders Wiklund/TT
Försvarsminister Pål Jonson (M) höll den 11 september en pressträff tillsammans med de försvarspolitiska talespersonerna från samarbetspartierna om budgetnyheter inom försvarsområdet.

I budgetpropositionen som regeringen presenterar i dag, den 20 september, förstärks försvarsbudgeten med ytterligare 700 miljoner nästa år. Tillsammans med uppräkningar och tidigare beslut om mer resurser innebär det att anslagen till det militära försvaret ökar med 27 miljarder kronor till totalt 119 miljarder 2024.

Ett område som pekas ut som i behov av förstärkning är Försvarsmaktens personalförsörjning. Framför allt beskrivs bemanningen i flygvapnet som problematisk.

”Den fortsatta bristen på personal, exempelvis flygstridsledare, flygtekniker och piloter, utgör flygvapnets största begränsning. Den tidigare bristen på piloter har ökat under 2022, framför allt som en följd av att ett trettiotal piloter är tjänstlediga från Försvarsmakten. Som en följd redovisar Försvarsmakten att flygvapnets förmåga att utbilda och vidmakthålla de berörda krigsförbanden har nedgått markant. Antalet flygtimmar för Jas 39 har under 2022 sjunkit med 12 procent vilket enligt Försvarsmakten beror uteslutande på pilotbrist”, står det i budgetpropositionen.

Enligt ett pressmeddelande från försvarsdepartementet den 11 september ska omprioriteringar mellan anslagen 2024–2025 och beräknade tillskott under 2026 göra det möjligt för särskilda satsningar på personalområdet för att öka personaltillväxten och ”omhänderta effekterna av nya kollektivavtal och beslut om lön och tillägg.”

Betydelsen av att Försvarsmakten har resurser för att både rekrytera och behålla personal betonades på en pressträff den 11 september där några av budgetnyheterna inom försvarsområdet presenterades.

– Här har vi frigjort medel som gör att vi kan göra satsningar, sa Mikael Oscarsson, försvarspolitisk talesperson för Kristdemokraterna, på pressträffen.

Regeringen ser också ett behov av ett större inflöde av officerare med hänvisning till tillväxt och kommande pensionsavgångar. Fler officerare ska utbildas genom att antalet platser på Officersprogrammet ökar från 250 till 275 årligen. Även antalet värnpliktiga ska bli fler för att senast år 2025 uppgå till 8 000.

Liknande läsning:

Budgetpropositionen för 2024 medger fortsatt stora investeringar i försvarsmateriel, bland annat fortsätter anskaffningen av Archer och medelräckviddigt och buret luftvärn. Utvecklingen av nya ytstridsfartyg ska påbörjas och ett nytt taktiskt transportflygplan ska ”skyndsamt anskaffas” för att ersätta TP 84 Hercules.

Resursförstärkningarna ska också ge Försvarsmakten möjlighet att komma tillrätta med problemen med personlig utrustning.

Enligt uppgifter i Dagens Nyheter ska också cirka två miljarder kronor gå till att ersätta materiel för totalt 19 miljarder kronor som skänkts till Ukraina.

Med de ökade anslagen når Sverige Natos mål om en försvarsbudget på två procent av BNP 2024. Under 2025 och 2026 beräknas cirka 1,25 respektive 7,4 miljarder kronor tillföras det militära försvaret.

Officerstidningen söker försvarsminister Pål Jonson för en kommentar.

Officerstidningen är Officersförbundets medlemstidning och bedriver självständig journalistisk bevakning av försvars- och säkerhetsfrågor.

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Officerstidningens nyhetsbrev kommer två gånger i månaden och ger dig nyheter från Officerstidningen direkt till din inkorg.

    Jag godkänner att Officerstidningen sparar mina uppgifter.

    Luftvärnsregementet, Lv 6, i Halmstad ska etablera ett detachement på Gotland från den 1 juli 2027. Syftet är att hantera den stora tillväxten inom luftvärnsområdet och att stärka Gotlands luftförsvar.

    Josefine Owetz
    Utbildningen på Gotland kommer att vara inriktad på brigad- och territorialluftvärn.

    Foto: Alexander Gustavsson/Försvarsmakten

    Armén ser ett behov av utökad luftvärnsförmåga i Sverige och för att klara det behöver fler värnpliktiga utbildas inom luftvärn. Att etablera luftvärnsutbildning på fler platser är ett sätt att öka produktionen, skriver Försvarsmakten i ett pressmeddelande den 21 oktober.

    – Det säkerhetspolitiska läget kräver förmåga här och nu parallellt med fortsatt anpassning. Det gäller armén i allmänhet och på Gotland i synnerhet. Som en del av arméns förmågeuppbyggnad kommer armén från 2027 genomföra kontinuerlig grundutbildning av luftvärnsförband på Gotland. Utbildningen medger höjd kontinuerlig beredskap till verkan inom luftdomänen, säger arméchef generalmajor Johan Pekkari i pressmeddelandet.

    Arméstaben har gett Luftvärnsregementet, Lv 6, i uppdrag att starta ett detachement på Gotland från den 1 juli 2027.

    – Det finns idag bara ett luftvärnsregemente i Sverige, Luftvärnsregementet i Halmstad. För att klara av den stora tillväxten inom luftvärnet behöver vi bli fler som jobbar med luftvärn och grunden till det är utbildning, säger överste Sofia Westermark, chef för Luftvärnsregementet, i pressmeddelandet.

    En stark luftvärnförmåga är oerhört viktig för att försvara ön

    Sedan i somras utbildas luftvärnssoldater vid Gotlands regemente, P 18, med hjälp av personal från Lv 6. När detachementet är på plats nästa sommar tar Lv 6 över ansvaret och redan året därefter ska verksamheten utökas. Utbildningen kommer att vara inriktad på brigad- och territorialluftvärn.

    – Gotlands strategiska läge och vikt för Natos försvar i Östersjöregionen kan inte nog understrykas, och en stark luftvärnförmåga är oerhört viktig för att försvara ön. En etablering av luftvärnsutbildning på Gotland kommer att förstärka vår beredskap och vår förmåga att försvara Gotland och dess invånare, säger överste Andreas Gustafsson, chef för Gotlands regemente, i pressmeddelandet.

    Fakta


    Brigadluftvärn: Luftvärnskompanier som utgör en del av en armébrigad eller stridsgrupp och vars främsta syfte är att skydda brigaden mot hot från luften. 

    Territorialluftvärn: Territorialluftvärnet ska komplettera övrigt luftvärn genom att finnas på många geografiska platser och bestå av korträckviddiga luftvärnssystem samt antidrönarsystem.

    Källa: Försvarsmakten

    Ur arkivet: