Senast publicerat
Senast publicerat:

Uppgörelsen om försvaret klar

Försvaret får 13 miljarder kronor extra, enligt försvarsuppgörelsen i mitten av september. Det innebär bland annat ett artilleriregemente i Kristinehamn, två mindre infanteriregementen samt fyra nya korvetter till marinen.

Linda Sundgren
TT
Regeringen är nu överens med samarbetspartierna från januariöverenskommelsen, Centerpartiet och Liberalerna, om att skjuta till 13 extra miljarder till försvaret.

Enligt den försvarsuppgörelse som regeringspartierna slöt tillsammans med Centerpartiet och Liberalerna i september ska försvaret tillföras 13 miljarder kronor extra. Enligt uppgifter i Dagens nyheter innebär det bland annat att ett artilleriregemente etableras i Kristinehamn mellan 2021 och 2025 och att två mindre infanteriregementen upprättas under perioden 2022 till 2026 i Östersund, Sollefteå-Härnösand eller Falun. Jas Gripen utrustas med långräckviddiga robotar för bekämpande av markmål och marinen får fyra nya korvetter, varav de två sista ska beställas innan 2030.

– Min bedömning är att det med den här uppgörelsen råder enighet kring innehåll och ekonomi under perioden 2021 till 2025. Uppgörelsen är designad för att samla ett brett stöd i riksdagen, säger Allan Widman, försvarspolitisk talesperson för Liberalerna. 

Liknande läsning:

Den låsning som funnits kring försvarsekonomin och som handlat om behovet av ytterligare förstärkning under andra halvan av 2020-talet, löstes genom en senareläggning av det beslutet.

– Den stora konflikten under hela våren har varit budgeten för 2026 till 2030 där M och KD velat ha ytterligare fem plus fem miljarder under 2026 och 2027. Det har vi löst genom att skjuta fram beslutet till en kontrollpunkt efter valet 2022, säger Allan Widman.

Moderaterna är mer försiktiga i sina utlåtanden efter uppgörelsen. I ett uttalande i DN den 18 september sa Pål Jonson, försvarspolitisk talesperson i Moderaterna, följande:

– Det är ett steg i rätt riktning att det blir mer ekonomiska medel till försvaret. Men vi ser en risk för underfinansiering och vi saknar planeringsramar för åren 2026 och 2027. Vi vill ju genomföra hela Försvarsberedningens förslag och de råd som överbefälhavaren har lämnat.

Även en myndighet för kontroll av hur Försvarsmakten hanterar tillförda medel föreslås inrättas. Myndigheten ingick i Försvarsberedningens förslag till förstärkt försvar.

– Det blir en liten expertmyndighet som ska vara på plats 2023. Den ekonomiska kontrollen är en mycket viktig del i det här säger Allan Widman.

Försvarsminister Peter Hultqvist (S) kommenterar uppgörelsen så här till DN:

– Med utgångspunkt från den så arbetar vi nu vidare med att ta fram en försvarsinriktningsproposition. Vår ambition är att den ska beslutas av riksdagen innan jul.

Försvarsbeslutet kommer att gälla åren 2021–2025.

Officerstidningen är Officersförbundets medlemstidning och bedriver självständig journalistisk bevakning av försvars- och säkerhetsfrågor.

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Officerstidningens nyhetsbrev kommer två gånger i månaden och ger dig nyheter från Officerstidningen direkt till din inkorg.

    Jag godkänner att Officerstidningen sparar mina uppgifter.

    Åtta värnpliktiga från Tolkskolan vid Försvarsmaktens underrättelse- och säkerhetscentrum drabbades av köldskador under en övning i Arvidsjaur i februari. Enligt en yrkesofficer med god insyn i verksamheten kan skadorna kopplas till den tystnadskultur som granskningar har visat råder vid förbandet. ”Min största farhåga är att någon till slut får betala det yttersta priset”, säger officeren.

    Linda Sundgren
    Flera värnpliktiga från Tolkskolan fick köldskador under en övning i Arvidsjaur. Enligt de avvikelserapporter som upprättades vid förbandet efteråt, anpassades inte övningen till rådande väderlek. Bilden är från en övning vid Norrlands dragonregemente.

    Foto: Andreas Bardell/Aftonbladet/TT

    Under den gångna vintern har ett stort antal köldskador rapporterats i Försvarsmakten. Ett av de drabbade förbanden är Försvarsmaktens underrättelse- och säkerhetscentrum, FM undsäkC, där åtta värnpliktiga vid Tolkskolan ådrog sig köldskador under en övning i Arvidsjaur i februari.

    Övningen var en del av den grundläggande soldatutbildningen och pågick under tio dagar med bland annat skjutövningar och fältdygn. Det var mycket kallt med temperaturer som tidvis sjönk under 30 minusgrader. Enligt de avvikelserapporter om köldskador som upprättades vid förbandet efter övningen, anpassades inte övningen till rådande väderlek. Bland annat fick soldaterna efter den 13 timmar långa bussresan från Uppsala till Norrlands dragonregemente, K 4, i Arvidsjaur gå rakt ut från bussen och direkt inleda ett övningsmoment i 23 minusgrader, utan möjlighet – eller order om – att förstärka klädseln.

    En av dagarna hölls ett utbildningsmoment på en skjutbana under tolv timmar där soldaternas enda möjlighet att värma sig var att tillfälligtvis sätta sig i ett fordon på tomgång i anslutning till platsen. Skadorna som de värnpliktiga ådrog sig omfattar köldskador på tår, fingrar och kinder. En yrkesofficer vid FM undsäkC med god insyn i Tolkskolans verksamhet berättar följande för Officerstidningen:

    – Jag fick veta att isvaksbadet ställdes in på grund av kylan, och det var ju klokt. Sedan fick jag uppgift om att utbildningspassen utomhus skulle ha kortats med hänsyn till temperaturen, men jag upplever inte att det blev så med tanke på vad soldaterna vittnade om och att de hade varit ute i 12 timmar i 32 minusgrader, säger yrkesofficeren som vill vara anonym.

    Jag upplever att förbättringsförslag möts med stark skepticism och fientlighet. Det är så det fungerar här.

    Enligt avvikelserapporterna har instruktörerna under övningen fattat flera beslut som bidrog till skadorna. Bland annat beordrades de värnpliktiga under den 12 timmar långa skjutövningen i 32 minusgrader att inte använda tjocka vantar på grund av risk för vådaskott och vissa av vapnens metalldelar hade inte tejpats.

    De värnpliktiga beordrades också att bära fältmössa istället för pälsmössa i 21 minusgrader med motiveringen att pälsmössa inte ska bäras på garnisonsområdet, en order som saknade grund i regelverket. Yrkesofficeren vid FM undsäkC konstaterar att instruktörerna brast i omhändertagandet av de värnpliktiga, men säger samtidigt att instruktörerna inte hade fått de förutsättningar som krävdes för att lösa uppgiften på ett bra sätt.

    – Jag är övertygad om att instruktörerna gjorde så gott de kunde, men de var för oerfarna och hade inte fått den kunskap som behövdes för att lösa uppgifterna de var ordersatta att utföra. Den mer erfarna i övningsledningen på plats i Arvidsjaur hade inte tillräckliga resurser i form av tid för att planera övningen fullt ut och var uppbunden inomhus en stor del av tiden med att planera nästa del av utbildningen.

    Yrkesofficeren menar att situationen orsakades av problemen högre upp i organisationen på förbandet.

    – Flera ur personalen har under lång tid påtalat problem i utbildningen, framför allt bristen på erfaret befäl och att det har en negativ påverkan på verksamheten. Något gehör har detta inte fått, säger yrkesofficeren och fortsätter. 

    – Jag upplever att förbättringsförslag möts med stark skepticism och fientlighet. Det är så det fungerar här. Den som lyfter problem blir utmålad som den som är problemet.

    Att förbandet har bekymmer med tystnadskultur där den som påtalar brister riskerar att drabbas av repressalier, har påtalats upprepade gånger. Senast i samband med en inspektion av Säkerhetsinspektionen i oktober förra året, något Officerstidningen rapporterat om. Yrkesofficeren som uttalar sig i den här artikeln var inte en av dem som intervjuades i reportaget om tystnadskultur i höstas, men menar att köldskadorna är en effekt av tystnadskulturen vid förbandet.

    – Nu har tystnadskulturen drabbat enskilda värnpliktiga. Man tar inte verksamheten på allvar och har inte tillräckligt med resurser, och min allra största farhåga är att någon till slut får betala det yttersta priset. Alltså att någon blir allvarligt skadad, invalidiserad eller dör, säger yrkesofficeren.

    Officerstidningen har sökt Tolkskolan och FM undsäkC för en intervju. I ett sms till Officerstidningen meddelar Sofia Norin, kommunikationschef vid FM undsäkC, att de tagit del av avvikelserapporterna och att det nu pågår ett internt arbete där förbandet ”noggrant går igenom det som har rapporterats för att få en tydlig och korrekt bild av situationen”. I nuläget vill förbandet därför inte kommentera ärendet ytterligare.

    Ur arkivet: