Senast publicerat
Senast publicerat:

Trebefälssystemet genomförs fullt ut

ÖB har fattat beslut om tidpunkten för slutligt införande av trebefälssystemet. Den 1 januari 2023 ska samtliga yrkesofficerare ur tidigare befälssystem upp till major eller örlogskaptens grad ha fått en inriktning om fortsatt utveckling som officer eller bytt personalkategori till specialistofficer. Vissa undantag från beslutet kan göras av verksamhetsskäl och för de som uppnår pensionsålder de närmaste åren.

Josefine Owetz
Konverteringstabell. Tabellen innehåller en översättning av nivå från yrkesofficer (YO) ur tidigare befälssystem mot YO i trebefälssystemet. Officerare ur tidigare befälssystem kommer att byta personalkategori till kontinuerligt tjänstgörande specialistofficer SO/K alternativt inriktas mot OFF/K. För kaptener ur tidigare befälssystem finns även möjligheten att kvarstanna som OFF/K om fortsatt planeringsinriktning går mot högre officersprogrammet (HOP). Övergångsutbildning högre specialistofficersutbildning (ÖHSOU) riktar sig till SO/K som är utnämnd fanjunkare alternativt erfaren OFF/K som är placerad på, eller ska placeras på, en befattning nivåsatt till OR 8. Löjtnanter, som konverterat till fanjunkare, och uppfyller antagningskraven, kan genomföra högre specialist­officersutbildning (HSOU).

2008 infördes flerbefälssystemet i Försvarsmaktens organisation och en systematik för vilka befattningar som är avsedda för officerare respektive specialistofficerare introducerades. De som framförallt påverkas av beslutet som fattades den 7 maj är officerare upp till kaptens grad som utbildades i det så kallade NBO-systemet, med en officersexamen från 2005 eller tidigare. De har liknande uppgifter och roller som dagens specialistofficerare, enligt Försvarsmakten.

– Genom att strukturerat bygga vidare på trebefälssystemet skapas ökade möjligheter för dessa yrkesofficerare, att vidareutvecklas mot specialistofficerare. Dessa yrkesofficerare är en viktig del av Försvarsmakten. Deras kompetens behöver förvaltas på bästa sätt för organisationen, antingen som officer eller som specialistofficer, säger överste Peter Tagesson, planeringschef vid Ledningsstabens personavdelning på Högkvarteret, i en artikel om beslutet på Försvarsmaktens webbplats.

Peter Tagesson
Peter Tagesson

Byte av personalkategori verkställs genom arbetsledningsbeslut som bereds vid lokal personalförsörjningsnämnd. Individens vilja och ambition ska omhändertas, enligt beslutet. Värdering av officerare ur tidigare befälssystem görs genom inventering av bland annat yrkeserfarenhet i tid och befattning, kompetensbredd och djup, samt tidigare försvarsmaktsutbildning. Det finns vissa undantag i implementeringen, bland annat undantas de som uppnår pensionsålder under 2023 från att omfattas. Därtill är det möjligt för de som går i pension under åren 2024 och 2025 att också undantas, om försvarsgrens- eller stridskraftschef bedömer att ett sådant undantag krävs för att ”säkerställa vidmakthållande av en för försvarsgrenen/stridskraftens gränssättande förmåga”, enligt beslutet. Ytterligare undantag berör de kaptener ur tidigare befälssystem som har en prognos mot högre officersprogrammet, HOP. Där gäller det för individen att senast 30 juni 2023 skriva en uppsats om 15 högskolepoäng, för att därefter senast 1 november 2025 erhålla examen från HOP. Annars ska individen värderas mot specialistofficer istället.

»  Alla medarbetare behövs och fyller en viktig roll i Försvarsmakten. «

Att övergången till trebefälssystemet inte slutförts har medfört såväl strukturella som planeringsmässiga utmaningar och nu när myndigheten står inför en omfattande tillväxt är det därför viktigt att systemet genomförs fullt ut, enligt Försvarsmakten. 

– Det är nödvändigt för att kunna möta framtidens krav och den tillväxt vi har framför oss. Jag kan förstå att beslutet väcker engagemang och jag vill med anledning av detta vara väldigt tydlig: alla medarbetare behövs och fyller en viktig roll i Försvarsmakten, säger överbefälhavare Micael Bydén i artikeln på Försvarsmaktens webbplats.

Liknande läsning:
Officerstidningen är Officersförbundets medlemstidning och bedriver självständig journalistisk bevakning av försvars- och säkerhetsfrågor.

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Officerstidningens nyhetsbrev kommer två gånger i månaden och ger dig nyheter från Officerstidningen direkt till din inkorg.

    Jag godkänner att Officerstidningen sparar mina uppgifter.

    Fortifikationsverket har utsett nio nya avdelningsdirektörer till den nya organisationen som träder i kraft vid årsskiftet. En av dem är förre regementschefen för Norrbottens regemente, överste Nils Johansson, som ska leda geografi Norr.

    Josefine Owetz
    "Under de senaste åren har jag haft förmånen att leda organisationer i stark tillväxt. Det tror jag blir en nyttig erfarenhet även här", säger Nils Johansson, ny avdelningsdirektör på Fortifikationsverket.

    Foto: Fortifikationsverket

    När det militära försvaret byggs ut växer också Fortifikationsverkets uppdrag. Den 1 januari 2027 får Fortifikationsverket en ny organisation. Verksamheten delas bland annat in i fyra områden – Norr, Mitt, Väst och Syd – som utgår från samma geografiska indelning som Försvarsmakten.

    Syftet är att komma närmare uppdragen och skapa bättre förutsättningar för snabba och samordnade leveranser, enlig  Fortifikationsverket. Nu är nio avdelningsdirektörer utsedda till den nya organisationen, skriver myndigheten i ett pressmeddelande. 

    – Vi har ett mycket stort uppdrag framför oss. Vi ska få mer gjort, göra det snabbare, komma närmare uppdragen och använda hela Fortifikationsverkets samlade förmåga. De här nio får en viktig roll i att tillsammans med våra övriga direktörer och medarbetare få det att hända, säger generaldirektör Maria Bredberg Pettersson i pressmeddelandet.

    En av de nya avdelningsdirektörerna är överste Nils Johansson, som tidigare bland annat har varit chef för Norrbottens regemente, I 19, i Boden. Han har också arbetat på Högkvarteret, Försvarsstaben och Arméstaben samt gjort internationell insats i Afghanistan. Han kommer närmast från en befattning som chef för den multinationella stabsenheten i Finland. Nils Johansson blir avdelningsdirektör för geografi Norr med placering i Boden.

    – Jag har en relativt god inblick i vad Försvarsmakten vill inom många områden som är kopplade till Fortifikationsverket. Men nu behöver jag lära känna verksamheten från insidan, skriver han i en kommentar till Officerstidningen.

    Samarbetet med Försvarsmakten har blivit bättre, men jag är övertygad om att vi kan ta ytterligare steg.

    Han berättar att han känner igen Fortifikationsverkets situation från verksamheter han tidigare lett och konstaterar att relationen till Försvarsmakten blir ett prioriterat område.

    – Under de senaste åren har jag haft förmånen att leda organisationer i stark tillväxt. Det tror jag blir en nyttig erfarenhet även här. Samarbetet med Försvarsmakten har blivit bättre, men jag är övertygad om att vi kan ta ytterligare steg. Det är en allvarlig tid vi lever i. Då är samarbete och sammanhållning A och O, skriver Nils Johansson.

    Han är inte ensam om att ha officersbakgrund bland Fortifikationsverkets nya avdelningsdirektörer. Det har även Mikael Widelund, som blir avdelningsdirektör för produktionsstaben, Karl de Verdier, som leder geografi Väst från Skövde, och Anton Dahlmark, direktör för fortifikatorisk utveckling och produktionsstöd.

    Övriga nya direktörer är Åsa Albihn (geografi Mitt, Kungsängen), Robin Backebjörk (geografi Syd, Revinge), Mattias Näslund (verksamhetsstöd), Ellenor Rör Axelsson (IT) och Marinette Nyh Radebo (verksledningskansliet). Direktörerna utanför geografierna placeras i Eskilstuna. De nya avdelningsdirektörerna ingår i myndighetsledningen, tillsammans med de direktörer som fortsätter i sina uppdrag. 

    Ur arkivet: