Senast publicerat

Senast publicerat:

Temperaturen på den civila beredskapen mäts i samband med Aurora 20

Totalförsvaret ska övas för första gången på över trettio år. Samverkan står i fokus när TFÖ 2020:s tredje del integreras med Aurora 20.

Redaktionen

2019-12-17

– I det civila försvaret har det funnits en förväntan på att man ska kunna få stöd från det militära i kriser och konflikter, men när vi kommer in i totalförsvar ska det civila stödja det militära, samtidigt som man ska upprätthålla samhällsviktig verksamhet och skydda civilbefolkningen. Då är frågan vilket stöd försvaret kan vänta sig från samhällets aktörer.

Det säger Carita Söderlund, planeringsansvarig i Försvarsmakten för övningsaktivitet 3 i Totalförsvarsövning 2020.

Under TFÖ 2020 är scenariot att Sverige utsätts för ett fullskaligt väpnat angrepp. Övningen involverar myndigheter, kommuner, regioner, frivilliga försvarsorganisationer och företag.

Det är beslutskedjor på alla nivåer som ska testas, liksom hur samhällsaktörer samverkar med varandra för att samhällskritiska funktioner ska kunna fortsätta att fungera. Det som främst ska övas är samordning av sjukvårdsresurser, förmåga till prioritering av drivmedelsförsörjning och att säkerställa el- och energiförsörjning.

Övningsaktivitet 3 är den del av TFÖ där man övar praktiskt tillämpande på fältet, integrerat i Aurora 20. Aktiviteter kommer delvis att genomföras i norra Sverige och på Gotland.

– Där övas moment som gränsövervakning i höjd beredskap, räddningstjänst under höjd beredskap och skydd av civilbefolkning.

Men det är i södra Småland, Blekinge och framför allt Skåne som tyngdpunkten blir.

Liknande läsning:

– I syd handlar det framför allt om högintensiva strider och bland annat en stor räddnings- och röjningsinsats. Man ska kunna hantera skadade, både civila och militära, och hantera krigets konsekvenser.

Hur går planeringen?

– Mycket kvarstår, men vi har kommit ganska långt. Det har varit en process att komma in i den militära världen för civila aktörer, och vice versa. Vi pratar ibland olika språk, har olika kulturer i vårt arbete – men menar många gånger ungefär samma sak. Mycket har fallit på plats redan under planeringsfasen, säger Carita Söderlund.

Det är ett fyrtiotal aktörer som på något sätt deltar i den tredje övningsaktiviteten.

Rent konkret handlar det om såväl större moment där Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, övar tillsammans med bland annat Totalförsvarets ammunitions- och minröjningscentrum, som att sjukhus i regionen ska hantera skadade.

Under hösten har ett delmoment med regionalt fokus påbörjats, och till våren väntar ytterligare regionala övningar. TFÖ 2020 avslutas med nationell samverkan kring prioritering av resurser, för att knyta ihop säcken efter det tredje delmomentet.

Något råd inför övningsaktivitet 3?

– Att samverka så mycket man kommer åt. Vi märker i planeringen hur mycket vi lär bara av att berätta vad vi gör, vilka uppdrag vi har, mandat och ansvar. Det är en fantastisk möjlighet att bredda sina vyer under övningen.

FAKTA

TFÖ 20
… består av fyra delmoment. Det tredje sammanfaller med Aurora 20. Det fjärde och sista kommer att handla om nationell samverkan kring prioritering av resurser.
… leds och samordnas gemensamt av Försvarsmakten och MSB.
… är rikstäckande, med samverkan på nationell, regional och lokal nivå.

Officerstidningen är Officersförbundets medlemstidning och bedriver självständig journalistisk bevakning av försvars- och säkerhetsfrågor.

Ämnen i artikeln: Aurora 20

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Officerstidningens nyhetsbrev kommer två gånger i månaden och ger dig nyheter från Officerstidningen direkt till din inkorg.

Johan Huovinen: ”Det finns de som säger: Ingen rök utan eld”

Mest läst:

Reportage /

Kriget i Ukraina

”Ganska lätt att överleva en drönare”

Aktuellt /

Organisationsutveckling

Försvarsmakten reformerar den centrala ledningen

Intervju /

Forskning

David Bergman: ”Jag kan prata både militäriska och akademiska”

Aktuellt /

Arbetsmiljö

Låga sjuktal i Försvarsmakten – Officersförbundet: Ger inte hela bilden

Aktuellt

Organisationsutveckling

Försvarsmakten reformerar den centrala ledningen

Försvarsgrenscheferna ska rapportera direkt till ÖB, Högkvarteret omstruktureras till en ny stab och metoderna för att leda Försvarsmakten ska förändras. Det är några av förändringarna när Försvarsmaktens centrala ledning nu ska göras om. Målet är en Natoanpassad och förenklad organisation som snabbare kan fatta beslut och bättre leda Försvarsmakten i krig.

Josefine Owetz

2026-09-08

Under det senaste decenniet har Försvarsmakten förändrat myndighetens centrala ledning i flera steg. Arbetet har bland annat omfattat etableringen av försvarsgrensstaber och bildandet av Försvarsstaben. Sedan Sveriges Natointräde har ytterligare anpassningar gjorts.

Men enligt generallöjtnant Carl-Johan Edström, chef för Försvarsstaben, finns det fortfarande överlappande ledningsnivåer som riskerar att skapa avstånd mellan ÖB och kärnverksamheten. Han leder projektgruppen som arbetar med att ta fram utformningen av den nya centrala ledningen på uppdrag av ÖB.

– Vi påbörjar nu en stor förändring av den centrala ledningen i Försvarsmakten. Det är en förändring som är nödvändig och som bygger på det försämrade omvärldsläget och på vad som krävs av en försvarsmaktsledning. Vi behöver skapa en mycket effektivare ledning.

Förändringen genomförs i två större steg. Från den 1 januari 2027 ska arméchefen, marinchefen och flygvapenchefen bli direktrapporterande chefer till ÖB, i stället för som i dag till chefen för Försvarsstaben. Carl-Johan Edström, som själv tidigare varit flygvapenchef, beskriver förändringen som efterlängtad.

– Det här är en viktig förändring och det har varit en stor drivkraft för mig. Vi hade egentligen kunnat göra det här tidigare, vid de första förändringarna av Högkvarteret redan 2018 och 2023, men vi valde att ta det stegvis.

Utöver ändringen för försvarsgrenscheferna har ett arbete inletts för att Försvarsmakten ska få en mer sammanhållen styrning och ledning. Idag leder ÖB myndigheten genom Försvarsmaktens strategiska plan (FMSP), medan chefen för Försvarsstaben bland annat styr försvarsgrenarnas uppdrag och ekonomi genom Försvarsmaktens genomförandeplan (FMGP). Framöver är målet att ÖB ska kunna leda, följa upp och göra avvägningar för den samlade verksamheten utifrån en plan, istället för dagens två.

– När försvarsgrenscheferna blir direktrapporterande chefer så blir det en plan som vi leder och följer upp på.

Vi genomför ständig avskräckning och försvar. Det innebär att tid är en mycket viktigare faktor. Vi behöver metoder där tid prioriteras på ett annat sätt före risk och ekonomi.

Samtidigt ska Försvarsmakten bli bättre rustad för att leda multidomäna operationer och verka tillsammans med allierade i Nato.

– Vi sitter i en organisation som metodmässigt och organisatoriskt har en tyngdpunkt mot myndighetsledning och förvaltning och är ganska svag på central ledning och försvarsoperationer, säger Carl-Johan Edström.

Förändringen handlar också om själva metoden för att leda Försvarsmakten. Beslut ska kunna fattas snabbare och mer decentraliserat, och ledningen ska kunna hantera både grundberedskap och högre beredskapslägen.

– Vi genomför ständig avskräckning och försvar. Det innebär att tid är en mycket viktigare faktor. Vi behöver metoder där tid prioriteras på ett annat sätt före risk och ekonomi.

Nästa stora steg tas den 1 januari 2028. Då ska ÖB börja leda Försvarsmakten enligt den nya metoden samtidigt som Högkvarteret omstruktureras till en ny stab. Exakt hur den ska se ut är ännu inte bestämt, men Försvarsstaben, Operationsledningen, Militära underrättelse- och säkerhetstjänsten och Högkvarterets stab ska organiseras i en struktur anpassad både för svenska förhållanden och Nato.

– Vi kommer att börja jobba med det i höst och bestämma oss våren 2027 för att sedan, med hjälp av arbetstagarorganisationerna, bemanna organisationen.

Sveriges Natointräde påverkar både organisationen och hur Försvarsmakten ska arbeta. Metoder, teknik och ledningssystem måste fungera såväl nationellt som tillsammans med andra allierade, förklarar Carl-Johan Edström.

– Allting vi gör i den här förändringsledningen måste vara interoperabelt. Det måste fungera både nationellt och som en allierad.

I arbetet studerar projektgruppen också hur andra länder organiserar sina högkvarter. Bland annat görs besök i de nordiska länderna, andra Natoländer och Ukraina.

– Vi kommer inte hitta att ”det där är modellen som vi vill gå mot”. Vi kommer att titta på alla och försöka förstå fördelar och nackdelar och hur vi kan applicera det så bra som möjligt för oss själva, säger Carl-Johan Edström.

Digitalisering är också en viktig del av arbetet, både för myndighetsledningen och för möjligheten att leda operationer och dela information och lägesbilder. Ambitionen är bland annat att minska administrationen och ge personalen mer tid för exempelvis beslutsfattande.

– Vi står i ett skifte där den digitala möjligheten att påverka hur man leder Försvarsmakten är massiv. Vi har redan testat AI-modeller inom delar av Försvarsstaben och Högkvarteret med goda resultat.

På sikt ser Carl-Johan Edström samtidigt ett behov av att få ut fler officerare från staberna till förbanden.

– Vi är generellt för stora i staberna. Om digitaliseringen och möjligheten att leda på ett effektivare sätt innebär att vi kan få ut fler officerare i verksamheten så är det bara bra.

Omorganisationen ska genomföras inom nuvarande ekonomiska och personella ramar. Samtidigt ska personalens kompetens utvecklas och anpassas efter nya ledningens behov.

– Ingen kommer att förlora sitt jobb, men det är inte säkert att den exakta arbetsuppgift man har idag finns i organisationen den 1 januari 2028. Men vi har fantastisk personal som vi vet att vi kommer att kunna kompetensutveckla.