Senast publicerat
Senast publicerat:

”Låt ÖB bestämma – eller?”

Karlis Neretnieks, tidigare rektor för Försvarshögskolan, ledamot av Kungl Krigsvetenskapsakademien.
Detta är en krönika. Åsikterna är skribentens egna.

När jag nyligen förberedde ett föredrag om försvaret av Gotland under kalla kriget snubblade jag på en liten redogörelse kring turerna när Tofta skjutfält behövde utvidgas på 1970-talet. Den fick mig att tänka på debatten om politikens fäbless att detaljstyra Försvarsmakten. 

Ofta framförs åsikten att politiken, till exempel försvarsberedningarna, reglerar enskildheter i orimligt stor omfattning och att ÖB:s militära råd till stor del nonchaleras. Botemedlet som inte sällan rekommenderas är att politiken ska: ange vilka uppgifter Försvarsmakten förväntas lösa, tala om hur mycket pengar som disponeras och sedan låta ÖB utforma Försvarsmakten inom de givna ramarna. 

Vem bestämde då vad på Gotland? I början på 70-talet var det uppenbart att krigsorganisationen på ön behövde utvecklas. De stridsvagnar (Strv 102) som fanns på Gotland behövde renoveras och pansarbrigaden, som då bestod av fem små pansarbataljoner, borde ges större anfallskraft genom att få samma utformning som brigaderna på fastlandet. Det vill säga innehålla tre pansarbataljoner med två stridsvagns- och två pansarskyttekompanier vardera. En sådan omorganisation skulle också medge en effektivisering av bland annat reparationstjänsten i brigaden. Dock krävdes att övningsfältet utvidgades för att medge övningar med större förband än tidigare. Såväl dåvarande ÖB general Synnergren som arméchefen generallöjtnant Almgren, och som det verkade även den politiska ledningen, var positiva till en sådan lösning. 

Regeringsskiftet hösten 1976 komplicerade dock frågan. Koalitionsregeringen som tillträdde bestod av C, M och FP. Centerpartiets ledande politiker på Gotland, vilka var starkt negativa till att utvidga övningsfältet, fick därmed ökat gehör för sina åsikter. Processen låste sig. Fortfarande 1978 fanns i budgetpropositionen inga pengar anslagna till renovering av de stridsvagnar som skulle finnas på Gotland. Implicit: finns det inga stridsvagnar på ön behöver heller inte övningsfältet utvidgas. 

Problemet löstes delvis genom att Arméstaben utarbetade en kompromiss där organisationen med fem små pansarbataljoner bibehölls; ett stridsvagns- och två pansarskyttekompanier per bataljon. Det på bekostnad av att i krigsplanläggningen kunna anfalla kraftsamlat med hela brigaden, och de enskilda bataljonernas användbarhet. Uppenbara operativa nackdelar. Dock, det skulle gå att öva de mindre bataljonerna på tillgänglig mark och det skulle fortfarande finnas stridsvagnar på ön. 

Det som slutligen löste problemet var antagligen de förändringar i skattelagstiftningen, vilka genomfördes av helt andra skäl, som innebar att de markägare vilka tidigare inte hade velat upplåta mark nu såg det som fördelaktigt att arrendera ut mark till kronan. Det lokala motståndet mot att utvidga övningsfältet försvann. Resultatet blev att stridsvagnarna renoverades, övningsfältet utvidgades och en ”riktig” mekaniserad brigad kunde organiseras. 

Sensmoralen i denna lilla historia skulle kunna vara att det i den politiska processen emellanåt kommer uppträda faktorer, inte sällan personberoende, som kan påverka Försvarsmaktens verksamhet på ett mycket konkret sätt. Ibland med tydliga negativa följder. Går det att undvika? Knappast, men det är aldrig fel för militärer, på alla nivåer, att odla politiska kontakter för att skapa förståelse för Försvarsmaktens verksamhet. När bjöd du senast hem en politiker på middag?

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Officerstidningens nyhetsbrev kommer två gånger i månaden och ger dig nyheter från Officerstidningen direkt till din inkorg.

    Jag godkänner att Officerstidningen sparar mina uppgifter.

    Militära yrken har lägst antal sjukskrivningsdagar av alla yrkesgrupper i Sverige. Det visar en ny rapport från Skandia. Försvarsmakten välkomnar resultatet, men Officersförbundet menar att siffrorna behöver nyanseras – bland annat eftersom anställda tar ut kompensationsledighet eller semester i stället för att sjukskriva sig.

    Linda Sundgren
    "Man inte bör likställa registrerad sjukfrånvaro med den faktiska förekomsten av ohälsa", säger Martin Sachs, ombudsman på Officersförbundet, om antalet sjukskrivningsdagar för anställda i Försvarsmakten.

    Foto: Försvarsmakten

    Anställda i Försvarsmakten har i genomsnitt två sjukdagar per år, utöver de fjorton dagar som arbetsgivaren ersätter. Det är lägst sjukfrånvaro av samtliga yrkesgrupper som jämförs i Skandias rapport Sveriges sjukaste yrken 2026.

    Försvarsmakten framställs i rapporten som en föredömlig arbetsgivare som långsiktigt och systematiskt arbetar för en god arbetsmiljö. Träning på arbetstid, små arbetsgrupper, fokus på förebyggande insatser och möjlighet till återhämtning efter perioder med hög arbetsbelastning är sådant som lyfts fram i rapporten.

    – Vi är glada över att militärt arbete, som är huvuddelen av arbetet i Försvarsmakten, har lägst antal sjukskrivningar av alla yrkesgrupper i Sverige, säger flottiljamiral Jonas Hård af Segerstad, utbildningschef och ställföreträdande chef vid Försvarsstabens genomförandeenhet.

    Men kritiker menar att statistik över den registrerade sjukfrånvaron ger en något missvisande bild. I inlägg hos försvarsdebattören Taktisk och i kommentarsfält till Försvarsmaktens artikel om Skandias rapport på Försvarsmaktens intränat Emilia, påpekas att de verkliga sjuktalen kan döljas av att militär personal ofta använder kompensationsledighet eller semesterdagar för att undvika karensavdrag i samband med sjukskrivning. Även företrädare för Officersförbundet delar den uppfattningen.

    Vi får återkommande rapporter från våra medlemmar om att det är så det går till.

    – Vi får återkommande rapporter från våra medlemmar om att det är så det går till. Någon statistik som visar hur vanligt det är har vi inte, men det tyder på att man inte bör likställa registrerad sjukfrånvaro med den faktiska förekomsten av ohälsa, säger Martin Sachs, ombudsman i Officersförbundet med särskilt arbetsmiljöansvar.

    En annan bidragande orsak till de låga sjuktalen som ibland lyfts fram är att Försvarsmaktens personal över lag är yngre och mer vältränad jämfört med många andra yrkesgrupper. Inom internationell forskning kallas fenomenet ”the healthy soldier effect”, och är en följd av fysiska och mentala antagningskrav och att många militärer tränar mycket.

    För att få en mer rättvisande bild av hälsotillståndet hos anställda i Försvarsmakten, menar Martin Sachs att man bör se sjukfrånvaron tillsammans med andra mått på arbetsmiljön. Han hänvisar till Officersförbundets senaste medlemsundersökning som visar att många i organisationen är hårt belastade.

    – I vår undersökning uppger 80 procent att personalbristen har ökat deras arbetsbelastning och 74 procent menar att kompetensbrist påverkar verksamheten negativt. Endast 55 procent anser att arbetsmiljön är god och bara 39 procent upplever att arbetsgivaren värnar balansen mellan arbete och privatliv, säger Martin Sachs.

    Att ta ut semester istället för sjukdagar tror jag inte är vanligare i Försvarsmakten än på andra arbetsplatser.

    Jonas Hård af Segerstad håller med om att det positiva urval av individer med god hälsa som sker till Försvarsmakten, kan påverka statistiken. Däremot är han tveksam till resonemanget att myndighetens sjukskrivningar i rapporten skulle döljas av uttag av kompledighet eller semesterdagar i någon större utsträckning.

    – Statistiken bygger på sjukskrivningar som är 15 dagar eller längre och jag tror att det är få anställda som slänger in 15 komdagar eller mer för att täcka upp en sjukskrivning. Att ta ut semester istället för sjukdagar tror jag inte är vanligare i Försvarsmakten än på andra arbetsplatser, säger Jonas Hård af Segerstad.  

    Resultaten i rapporten tycker han är ett kvitto på att arbetsmiljön i Försvarsmakten är ganska bra.

    – Jag vet att många upplever att de har mycket att göra, men enligt rapporten leder det i alla fall inte till att folk blir sjuka, vilket vi är väldigt glada för. Man ska inte driva folk för hårt ändå, men att dagens situation inte leder till ohälsa tycker vi är bra, säger Jonas Hård af Segerstad. 

    Har du själv använt kompledighet eller semester istället för att sjukanmäla dig?

    – Nej, det har jag inte.

    Fakta

    Sjukdagar inom olika yrkesgrupper 2025

    Antal sjukdagar per år och anställd utöver de 14 dagar som arbetsgivaren betalar sjuklön.

    • Militär personal: 2,1
    • Chefsyrken: 4,7
    • Yrken med krav på högskolekompetens: 7
    • Yrken inom administration och kundtjänst: 9,8
    • Service-, omsorgs- och försäljningsyrken: 13,7

     

    Skandias statistik omfattar sjukskrivningar som varar längre än 14 dagar. Under de första 14 dagarna i en sjukperiod betalar arbetsgivaren sjuklön; från dag 15 kan den anställde få sjukpenning från Försäkringskassan. Kortare sjukfrånvaro ingår inte i statistiken.

    Källa: Skandias rapport Sveriges sjukaste yrken 2026

    Ur arkivet: