Senast publicerat
Senast publicerat:

Karriärcoacher ska ge färre avhopp

Nu vill Försvarsmakten satsa mer på att anställda ska kunna nå sina interna karriärsmål för att behålla medarbetarna inom myndigheten. Det nya konceptet KICK ersätter det tidigare livs- och karriärsutvecklingsprogrammet.

Redaktionen
Istockphoto
Coacher inom KICK ska finnas tillgängliga på alla garnisonsorter. Totalt handlar det som cirka 50 coacher, både nyutbildade och ”konverterade” från LoK, och som arbetar med KICK på 20 procent av sin ordinarie tjänst inom myndigheten.

Under förbandsnedläggningarna i början av 2000-talet använde Försvarsmakten omställningsprogrammet LoK för att hjälpa anställda vidare i arbetslivet, vare sig det skedde internt eller externt. Ett inhyrt och kostsamt program som inte riktigt lönade sig när personal dessutom valde att lämna myndigheten. När avtalen löpte ut mot slutet av 2019 påbörjades en översyn av konceptet. Konsulter togs in och programmet jobbades om. I mars i år togs beslut om införande av det nya konceptet KICK, som nu också ägs av myndigheten.

– Den riktar sig till individer som kanske känner att något skaver, att man inte riktigt utvecklas, man vill stanna inom Försvarsmakten men prova sina vingar och jobba med något annat, säger kapten Nina Hillgren, projektledare för framtagningen av KICK, vid Ledningsstabens chefs- och personalutvecklingssektion på Högkvarteret. 

» Den riktar sig till individer som kanske känner att något skaver, att man inte riktigt utvecklas. «

En skillnad från konceptet LoK, som fokuserade på anställdas tidigare liv och erfarenheter, tar KICK i större utsträckning avstamp i ”här och nu” och blickar framåt på hur en anställd ska kunna nå interna karriärsmål. Själva programmet är förvisso likt det tidigare LoK, och innehållet är nu paketerat i kategorierna kompetens, inspiration, coaching och karriär.

Tillsammans med en handledare kartläggs den anställdas styrkor, drivkrafter och potentiella utvecklingsområden för att få en bättre självinsikt och en ökad självkännedom. Den anställde erbjuds därefter coaching för att identifiera vilka resurser, hinder och möjligheter som finns tillgängliga för att nå det önskade läget. I det fjärde och sista steget formuleras en handlingsplan. 

NinaHillgren2 kopiera
Nina Hillgren

– Resultatet av KICK-processen kan handla om att man behöver gå en kurs i till exempel projektledning. Eller så kanske man vill byta inriktning och jobba inom ett annat område. Försvarsmakten har oerhört många befattningar. Det här är en möjlighet för den anställde och hjälp till självhjälp kan man säga, säger Nina Hillgren.

Om en anställd vill gå en extern utbildning är det möjligt att genomföra den under arbetstid, även utbildningen ska bekostas av Försvarsmakten. 

Enligt Nina Hillgren räknar Försvarsmakten med att KICK kommer att genomföras av runt 200 anställda per år. Processen förväntas pågå under två till tre månader och erbjuds till alla fast anställda i myndigheten.

Liknande läsning:
Officerstidningen är Officersförbundets medlemstidning och bedriver självständig journalistisk bevakning av försvars- och säkerhetsfrågor.

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Officerstidningens nyhetsbrev kommer två gånger i månaden och ger dig nyheter från Officerstidningen direkt till din inkorg.

    Jag godkänner att Officerstidningen sparar mina uppgifter.

    Försvarsgrenscheferna ska rapportera direkt till ÖB, Högkvarteret omstruktureras till en ny stab och metoderna för att leda Försvarsmakten ska förändras. Det är några av förändringarna när Försvarsmaktens centrala ledning nu ska göras om. Målet är en Natoanpassad och förenklad organisation som snabbare kan fatta beslut och bättre leda Försvarsmakten i krig.

    Josefine Owetz
    Carl-Johan Edström
    ”Vi behöver metoder där tid prioriteras på ett annat sätt före risk och ekonomi”, säger Carl-Johan Edström, chef för Försvarsstaben.

    Foto: Foto: Claudio Bresciani/TT

    Under det senaste decenniet har Försvarsmakten förändrat myndighetens centrala ledning i flera steg. Arbetet har bland annat omfattat etableringen av försvarsgrensstaber och bildandet av Försvarsstaben. Sedan Sveriges Natointräde har ytterligare anpassningar gjorts.

    Men enligt generallöjtnant Carl-Johan Edström, chef för Försvarsstaben, finns det fortfarande överlappande ledningsnivåer som riskerar att skapa avstånd mellan ÖB och kärnverksamheten. Han leder projektgruppen som arbetar med att ta fram utformningen av den nya centrala ledningen på uppdrag av ÖB.

    – Vi påbörjar nu en stor förändring av den centrala ledningen i Försvarsmakten. Det är en förändring som är nödvändig och som bygger på det försämrade omvärldsläget och på vad som krävs av en försvarsmaktsledning. Vi behöver skapa en mycket effektivare ledning.

    Förändringen genomförs i två större steg. Från den 1 januari 2027 ska arméchefen, marinchefen och flygvapenchefen bli direktrapporterande chefer till ÖB, i stället för som i dag till chefen för Försvarsstaben. Carl-Johan Edström, som själv tidigare varit flygvapenchef, beskriver förändringen som efterlängtad.

    – Det här är en viktig förändring och det har varit en stor drivkraft för mig. Vi hade egentligen kunnat göra det här tidigare, vid de första förändringarna av Högkvarteret redan 2018 och 2023, men vi valde att ta det stegvis.

    Utöver ändringen för försvarsgrenscheferna har ett arbete inletts för att Försvarsmakten ska få en mer sammanhållen styrning och ledning. Idag leder ÖB myndigheten genom Försvarsmaktens strategiska plan (FMSP), medan chefen för Försvarsstaben bland annat styr försvarsgrenarnas uppdrag och ekonomi genom Försvarsmaktens genomförandeplan (FMGP). Framöver är målet att ÖB ska kunna leda, följa upp och göra avvägningar för den samlade verksamheten utifrån en plan, istället för dagens två.

    – När försvarsgrenscheferna blir direktrapporterande chefer så blir det en plan som vi leder och följer upp på.

    Vi genomför ständig avskräckning och försvar. Det innebär att tid är en mycket viktigare faktor. Vi behöver metoder där tid prioriteras på ett annat sätt före risk och ekonomi.

    Samtidigt ska Försvarsmakten bli bättre rustad för att leda multidomäna operationer och verka tillsammans med allierade i Nato.

    – Vi sitter i en organisation som metodmässigt och organisatoriskt har en tyngdpunkt mot myndighetsledning och förvaltning och är ganska svag på central ledning och försvarsoperationer, säger Carl-Johan Edström.

    Förändringen handlar också om själva metoden för att leda Försvarsmakten. Beslut ska kunna fattas snabbare och mer decentraliserat, och ledningen ska kunna hantera både grundberedskap och högre beredskapslägen.

    – Vi genomför ständig avskräckning och försvar. Det innebär att tid är en mycket viktigare faktor. Vi behöver metoder där tid prioriteras på ett annat sätt före risk och ekonomi.

    Nästa stora steg tas den 1 januari 2028. Då ska ÖB börja leda Försvarsmakten enligt den nya metoden samtidigt som Högkvarteret omstruktureras till en ny stab. Exakt hur den ska se ut är ännu inte bestämt, men Försvarsstaben, Operationsledningen, Militära underrättelse- och säkerhetstjänsten och Högkvarterets stab ska organiseras i en struktur anpassad både för svenska förhållanden och Nato.

    – Vi kommer att börja jobba med det i höst och bestämma oss våren 2027 för att sedan, med hjälp av arbetstagarorganisationerna, bemanna organisationen.

    Nya Högkvarteret

    I mars blev det klart att Högkvarteret om några år kommer att flytta till en fastighet i Frösundavik i Solna. HKV:s lokaler på Lidingövägen är i behov av renovering.

    Foto: Fastighets AB Solna Haga

    Sveriges Natointräde påverkar både organisationen och hur Försvarsmakten ska arbeta. Metoder, teknik och ledningssystem måste fungera såväl nationellt som tillsammans med andra allierade, förklarar Carl-Johan Edström.

    – Allting vi gör i den här förändringsledningen måste vara interoperabelt. Det måste fungera både nationellt och som en allierad.

    I arbetet studerar projektgruppen också hur andra länder organiserar sina högkvarter. Bland annat görs besök i de nordiska länderna, andra Natoländer och Ukraina.

    – Vi kommer inte hitta att ”det där är modellen som vi vill gå mot”. Vi kommer att titta på alla och försöka förstå fördelar och nackdelar och hur vi kan applicera det så bra som möjligt för oss själva, säger Carl-Johan Edström.

    Digitalisering är också en viktig del av arbetet, både för myndighetsledningen och för möjligheten att leda operationer och dela information och lägesbilder. Ambitionen är bland annat att minska administrationen och ge personalen mer tid för exempelvis beslutsfattande.

    – Vi står i ett skifte där den digitala möjligheten att påverka hur man leder Försvarsmakten är massiv. Vi har redan testat AI-modeller inom delar av Försvarsstaben och Högkvarteret med goda resultat.

    På sikt ser Carl-Johan Edström samtidigt ett behov av att få ut fler officerare från staberna till förbanden.

    – Vi är generellt för stora i staberna. Om digitaliseringen och möjligheten att leda på ett effektivare sätt innebär att vi kan få ut fler officerare i verksamheten så är det bara bra.

    Omorganisationen ska genomföras inom nuvarande ekonomiska och personella ramar. Samtidigt ska personalens kompetens utvecklas och anpassas efter nya ledningens behov.

    – Ingen kommer att förlora sitt jobb, men det är inte säkert att den exakta arbetsuppgift man har idag finns i organisationen den 1 januari 2028. Men vi har fantastisk personal som vi vet att vi kommer att kunna kompetensutveckla.

    Ur arkivet: